På uppdrag av Länsförsäkringar har Novus frågat knappt 1 600 personer om att minska amorteringen på sitt bolån. En majoritet – 70 procent – av de tillfrågade ställde sig positiva till det, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande. 

– Att dra ned på amorteringen kan vara lockande men beslutet kräver eftertanke, säger försäkringsbolagets privatekonom Emma Persson i en kommentar.

Även om hushållen kan minska sina månadsutgifter genom att inte amortera kan det ändå vara bra att göra det, understryker Emma Persson. 

– Det kan vara frestande att sluta eller minska sin amortering för att få pengarna att räcka till annat, särskilt i dessa tider med höga utgifter i hushållet. Men tänk på att amortering också är ett sparande och dessutom ett disciplinerat sådant eftersom det blir av varje månad utan att du behöver tänka på det. Säljer du din bostad med vinst får du mer pengar över än om du inte hade amorterat, säger hon vidare i en kommentar. 

Den avgående regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att se över amorteringskravet. Myndigheten ska redovisa sina slutsatser den 14 oktober. 

– Skulle det bli möjligt att minska amorteringen tillfälligt eller permanent är det inte säkert att du ska utnyttja det, om det inte är absolut nödvändigt, kommenterar Emma Persson, och tillägger:

– Är din inkomst oförändrad kan det vara bättre att gå igenom vilka utgifter du kan minska på för att klara ekonomin och fortsätta amortera. När priserna sjunker på bostadsmarknaden är det också bra att fortsätta amortera eftersom det kan skydda dig mot att hamna i skuld om du kommer i ett läge där du tvingas sälja, säger Emma Persson.

”Vi har en ny tydlig nedgång efter en liten uppgång förra månaden, med en nu rekordstor andel som tror på sjunkande priser. Som vi ser det är det en effekt av det senaste räntebeskedet från Riksbanken, där man höjde räntan med en hel procentenhet och justerade upp räntebanan ytterligare”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Direkt.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 13 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, samma som förra månaden. Samtidigt ökar andelen som tror på sjunkande priser till 69 procent från 60 procent.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, sjunker därmed till den nya rekordlåga nivån -56 procent i oktober jämfört med -47 procent i september.

”Prisförväntningarna följer den faktiska prisutvecklingen väl. I början av hösten hade vi ganska stillastående priser, om än med en låg omsättning, men vi såg sedan ett rätt tydligt nedställ i priserna efter Riksbankens räntehöjning. Sannolikt är det också det som påverkat prisförväntningarna”, säger Erik Holmberg.

Bild: Köparbarometer Hemnet

Bild: Köparbarometer nettotal

”Vi har ju spått att bostadspriserna kan falla med runt 20 procent för Sverige som helhet till följd av ränteuppgångarna. Trots att ränteuppgångarna väntas fortsatta till början av nästa år har vi redan nu sett sammanlagda prisfall på lägenheter i flera regioner med drygt 10 procent och i några regioner på hus med över 14 procent. Även om den väntade ränteuppgången till viss del kan vara inprisad i de prisfall vi redan har sett, bör vi nog ändå ställa in oss på att bostadspriserna fortsätter att falla framöver”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

Huspriserna sjönk säsongsrensat med 1,8 procent i september och lägenhetsprisrena med 1,2 procent. Säsongsrensat har bostadspriserna totalt nu sjunkit åtta månader i rad.

De faktiska priserna på lägenheter fortsatte ned i alla regioner i september, mest i Norra Sverige och Stormalmö där priserna föll närmare 3 procent.

Huspriserna sjönk i samtliga regioner utom Stormalmö, med kraftiga prisfall på runt 5 procent i Norra Sverige och Storgöteborg.

SBAB Booli boprisindex baseras på samtliga registrerade försäljningar på bostadssajten Booli.

Bild: SBAB Booli lägenhetsspriser

Bild: SBAB Booli huspriser

Bild: SBAB Booli säsongsrensade bostadspriser 

På kort tid har den svenska bostadsmarknaden svängt om från lockpriser och stora ökningar i budgivningar till att många säljare tvingas sänka priset på sina bostäder för att få dem sålda, konstaterar bostadssajten Booli. Bolaget kallar det ”ett historiskt skifte på bostadsmarknaden”. 

Under de senaste fyra veckorna prissänktes 15,5 procent av alla hus och lägenheter på marknaden. 

– Det är en hög andel av bostäderna på marknaden och för lägenheter är andelen prissänkta objekt uppe på rekordnivåer, skriver Booli i ett pressmeddelande. 

– Ökningen av andelen prissänkta bostäder är just nu ovanligt dramatisk, även när vi tittar så långt tillbaka som 2013. Att vi befinner oss i september, vilket vanligtvis är en månad med mycket aktivitet på bostadsmarknaden, gör att utvecklingen blir än mer påtaglig, fortsätter bolaget. 

Booli bedömer att det högre ränteläget och osäkerheten i omvärlden främst ligger till grund för att säljarnas prisförväntningar inte längre matchar slutpriserna i samma utsträckning som tidigare. 

Flest prissänkta lägenheter finns i Västmanlands län och därefter Gotlands län. I länen uppgår andelen lägenheter där säljaren fått sänka priset till över 19 procent. 

Störst andel prissänkta hus finns i Stockholms och Gävleborgs län med en genomsnitt på 18 procent. 

Jämtlands län står emot. Endast 8,2 procent av husen i länet har prissänkts, enligt Booli. 

Att en bostad ”prissänks” innebär att utgångspriset skruvas ned för att köpare och säljare ska kunna mötas. 

Tabell: Andelen prissänkta lägenheter i september 2022 jämfört med samma månad i fjol

Tabell: Andelen prissänkta villor i september 2022 jämfört med samma månad i fjol

”Det är dock värt att notera att för bara en vecka sedan visade även de ojusterade siffrorna oförändrade priser. Detta tyder på att Riksbankens överraskande höga höjning på 1 procentenhet redan fått effekt”, skriver Danske Bank.

Banken konstaterar vidare att det tycks vara större bostadsrätter som över 100 kvadratmeter som gått ned mest i pris. Samtidigt förblir omsättningen på lägre nivåer än under pandemin.

Danske Banks spår en ytterligare nedgång för bostadspriserna på 10 procentenheter framöver, vilket skulle innebära att priserna faller tillbaka till vad de var sommaren 2020.

”Kraftig reallönesänkning, Riksbankens snabba och kraftiga räntehöjningar, utsikter för mycket höga elpriser samt en björnmarknad i aktier talar för ett fortsatt påtagligt fall i bostadspriserna framöver”, säger Michael Grahn, chefekonom Danske Bank Sverige.

Danske Banks boprisindikator baseras på data från bostadssajten Hemnet.

Preliminära siffror från Nordpool visar att månadspriset på el landade på hela 1,01 kr per kilowattimme i SE1 och SE2. Det är cirka 50 procent högre än den tidigare rekordnoteringen från december i fjol då priset var 66,7 öre per kWh i de nordligaste elområdena.

Även i SE3 blev det dyrare. Med ett månadspris på 2,29 kr slogs rekordet från augusti då en kilowattimme kostade 2,23 kr.

Däremot sjönk priserna tillbaka något i landets sydligaste elområde SE4. Månadspriset för september blev 2,42 kr per kilowattimme vilket kan jämföras med rekordet på 3,05 kr i augusti.

Priserna avser spotpriset på Nordpool. För slutkund tillkommer elhandelsbolagens påslag, moms med mera.

I rapporten ”Sparande till bostad” undersöker Skandia hur mycket nyblivna föräldrar behöver spara varje månad för att deras barn ska kunna köpa en första bostad när de fyller 18 år. Pengarna ska räcka till en kontantinsats för en lägenhet på 29 kvadratmeter år 2040. 

Om nyblivna föräldrar sparar hela barnbidraget under 18 års tid skulle det räcka till en kontantinsats i 20 av 25 städer i Sverige, visar undersökningen. Det synliggör enligt Skandia problemen på den svenska bostadsmarknaden. 

– Vi behöver sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Att räkna med att föräldrarna ska ha råd att spara hela barnbidraget varenda månad tills barnet fyller 18 år är väldigt mycket begärt, och går emot barnbidragets egentliga intention, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken, i en kommentar.

Samtidigt påpekar Johanna Cerwall att det inte ens räcker att föräldrarna sparar hela barnbidraget om barnet vill bo i någon av Sveriges största städer (se tabell). 

Det kommer att vara dyrast att köpa en lägenhet i Stockholmsområdet, konstaterar Skandia. En lägenhet på 29 kvadratmeter i centrala Stockholm förväntas kosta drygt 7,6 miljoner kronor år 2040, vilket innebär att nyblivna föräldrar måste spara 3 540 kr i månaden om deras barn ska ha råd med kontantinsatsen vid 18-års ålder. 

I Storstockholm sjunker visserligen månadssparandet till 2 140 kr, men det är fortfarande betydligt mer än barnbidraget som uppgår till 1 250 kr per månad.

Tabell: I tabellen presenteras det förväntade priset för en lägenhet på 29 kvadratmeter år 2040 och utifrån det vilket månadssparande som krävs under 18 års tid för att ha råd med kontantinsatsen. Källa: Skandia

”Utvecklingen är dramatisk. De räntor som fastighetsägare lånar till har ökat med 200 till 300 procent och i vissa fall ännu mer. Samtidigt har priserna på det mesta som behövs i förvaltningen av hyresrätter dragit i väg rejält”, säger Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm, i en kommentar.

Enligt Fastighetsägarna Stockholm skulle hyrorna egentligen behöva höjas med 25 procent, men enligt den överenskommelse som bostadsmarknadens parter ingick tidigare i år ska stor hänsyn tas till tidigare års utveckling, vilket innebär att hyreshöjningen blir lägre, skriver de.

Förhandlingarna berör närmare 100.000 hushåll i Stockholm.