En fortsatt hög inflation i år oh stora delar av nästa år får Riksbanken att fortsätta med 25-punkters räntehöjningar vid varje möte fram till sommaren 2023, med en sista räntehöjning till 2,00 procent i februari 2024, där Riksbankens sedan stannar.

”Vi förutsåg tidigt Riksbankens höjning av reporäntan i april. Jämfört med en del andra prognosmakare, men även räntemarknaden i stort, tror vi dock nu att reporäntan kommer att höjas något långsammare, om än lite mer än i Riksbankens senaste prognos”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

Anledningen till den prognosen är att Riksbanken nu står inför en svår balansgång, där de å ena sidan vill inskärpa allvaret med den nu mer varaktigt höga inflationen och säkerställa att inte inflationsförväntningarna drar i väg och å andra sidan inte ta i så mycket att man riskerar att få alltför stora negativa realekonomiska effekter när det råder fortsatt mycket står osäkerhet om det globala omvärldsläget.

SBAB räknar med att Riksbankens räntehöjningar får den rörliga, tremånaders, bolåneräntan att stiga till 2,7 procent i januari nästa år och sedan fortsätta upp till 3,6 procent i januari 2025. Femårsräntan väntas stiga till 3,9 procent i början av nästa år och 4,5 procent i början av 2025.

”I det läge vi befinner oss i både globalt och i Sverige råder mycket stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Mycket talar ändå för att låntagare bör ställa in sig på att bostadsräntor omkring 4 procent kommer att bli det nya normala framöver. En snabbare inflationsnedgång och/eller en väsentligt sämre realekonomisk utveckling än väntat krävs för att räntorna inte ska stiga så mycket och snabbt”, säger Robert Boije.

I söndags kostade en kilowattimme blott 7,6 öre i norra delen av landet (SE1 och SE2). Dessutom noterades årslägsta i södra halvan av Sverige (SE3 och SE4) på lördagen med 13 öre per kWh.

Men glädjen över låga elpriser var kortlivad. För nu handlas elpriset på betydligt högre nivåer inte bara i söder utan också i norr.

I dag kostar till exempel en kilowattimme 1,20 kr i SE1 och SE2 samtidigt som priset ligger på 1,31 kr/kWh i SE3 och 1,92 kr/kWh i SE4.

I morgon väntas priserna sjunka tillbaka något till 92 öre/kWh i norr vilket ändå är rejält mycket högre än normalt. I SE3 sjunker det tillbaka till 93,4 öre medan det i SE4 stiger till 2,01 kr per kilowattimme.

Det finns två orsaker till att priset i norr just nu är ovanligt högt. Det ena är att det blåser lite.

– Just nu har vi en väldigt låg vindkraftsproduktion, vilket innebär att norra Sverige inte producerar tillräckligt mycket för att täcka sin egen konsumtion och skicka maximalt för vad kablarna håller för söderut, säger Christian Holtz, elanalytiker på konsultfirman Merlin & Metis till TT.

Men även det nyligen införda ryska exportstoppet för el till Finland påverkar och gör att priserna i Sverige stiger.

–Det finns en stor överföringskapacitet mellan Finland och framförallt elområde 3. I vissa situationer som i dag med den låga vindkraftsproduktionen priskopplar elområde 1 och 2 med 3 vilket leder till högre prissättning, säger Christian Holtz till TT.

”Ännu högre bolåneräntor, hög inflation samt ett ökat utbud väger tyngre än stödet från en stark arbetsmarknad, demografiska faktorer och ändrade boendepreferenser”, skriver Swedbank.

De konstaterar att bostadsmarknaden redan visar tecken på att bromsa in, en utveckling som de tror fortsätter framöver. Prisuppgångarna väntas fortsätta dämpas i år och bostadspriserna gå ned något under 2023.

Den rörliga boräntan (3 månader) höjs med 0,05 procentenheter till 2,69 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 2,69 procent och ett tvåårigt lån på 3,39 procent.

”Handelsbankens boräntor styrs av marknadsräntorna och av konkurrensläget. Vi justerar därför våra räntor kontinuerligt”, skriver Handelsbanken.

Ränteändringarna träder i kraft den 11 maj. Handelsbanken höjde så sent som i förra veckan boräntorna. Bland annat höjdes tremånadersräntan med 0,25 procentenheter efter Riksbankens höjning av reporäntan. 

Höjning 11 maj: 

• Bindningstid 3 mån höjs med 0,05 procentenheter till 2,69 procent.
• Bindningstid 1 år höjs med 0,50 procentenheter till 3,04 procent.
• Bindningstid 2 år höjs med 0,50 procentenheter till 3,39 procent.
• Bindningstid 3 år höjs med 0,50 procentenheter till 3,64 procent.
• Bindningstid 5 år höjs med 0,50 procentenheter 3,88 procent.
• Bindningstid 8 år höjs med 0,50 procentenheter till 4,10 procent.
• Bindningstid 10 år höjs med 0,50 procentenheter till 4,24 procent.

Enligt statistik från Compricer steg den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) med 0,01 procentenhet under april 2022. Genomsnittskunden fick 1,35 procent i rörlig bolåneränta under april.

Stabelo hade den lägsta tremånadersräntan med 1,11 procent. Den högsta snitträntan på tremånaders bolån hade Nordea (1,73 procent). Därmed skiljer det hela 0,62 procentenheter mellan banken med lägst rörlig snittränta och banken med högst.

Genomsnittsräntan för 3-års bundet steg med hela 0,46 procentenheter under april 2022. Snittet landade på 2,31 procent. Den lägsta genomsnittsränta hade ICA Banken med 1,72 procent medan SBAB hade högst (2,52 procent). Skillnaden var därmed 0,8 procentenheter.

Tittar vi i stället på bundna femårsräntor steg genomsnittsräntan 0,42 procentenheter i april. Genomsnittskunden fick 2,53 procent och även när det gäller femårsräntan är det ICA Banken som hade lägst snittränta (1,94 procent). Landshypotek hade högst med 2,78 procent. Skillnaden mellan ICA Banken och Landshypotek var därmed 0,84 procentenheter.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

SEB:s boprisindikator, som visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser, sjönk till 18 i maj jämfört med 39 i april.

Av de tillfrågade tror 42 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 52 procent förra månaden, medan 24 procent tror på fallande priser, jämfört med 13 procent föregående månad.

”Den senaste tidens allt hetare räntedebatt i kombination med ett fortsatt ansträngt privatekonomiskt läge får hushållens boprisförväntningar att vända ner kraftigt den här månaden. Senast prisförväntningarna låg på den här nivån var under pandemins inledning för nästan 2 år sen”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 14 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 10 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att reporäntan om ett år ligger på 1,36 procent, upp jämfört med 1,13 procent föregående månad

Bild: Boprisindikatorn

Bild: Förväntningar reporänta

Det var en tysk, en dansk och en norrman. Fel. Det är 12 598 norrmän, 10 508 tyskar och 10 076 danskar.

För det är inte bara priserna på fritidshus som stigit under de 25 år som Privata Affärer har granskat 28 attraktiva kustområden (läs mer i Privata Affärer nummer 5).

På samma sätt som priserna har ökat lavinartat i Halland, Varberg 732 procent, Halmstad 668 procent och Falkenberg 667 procent, har antalet utländska stugägare ökat. Inte minst norrmän i norra Bohuslän.

År 1997 var det bara 1 973 norska stugägare i Sverige. Då var tyskarna den överlägset största gruppen med 7 972 följd av danskarna på 3 813.

När priserna rusat i höjden de senaste två åren har de utländska köparna varit ytterst få på grund av pandemin. Det är ju svårt att köpa fritidshus på distans. Men nu är de utländska köparna på väg tillbaka. I Blekinge vittnar Emma la Fleur, en av de mäklare vi intervjuat, att både tyskar och danskar är tillbaka.

Kul tycker jag. Sverige blir så mycket mer levande med gäster från andra länder. Och det är bra för alla dem som lever på turismen. Från keramikern i Slite (på norra Gotland) och honungsförsäljaren i Järvsö till jättar som Liseberg och Gröna Lund.

Även om vi i dag välkomnar utländska stugköpare var det inte länge sedan vi ville stoppa dem. Med lagens hjälp. År 1975 skärptes lagen om ”utländska förvärv av fritidsfastigheter i Sverige” efter att regeringen, företrädd av den socialdemokratiske justitieministern Carl Lidbom, ansåg att ”ökat utländskt intresse för fritidsfastigheter kan antas medföra risk för en olämplig prisutveckling”. Lite längre fram i regeringsförslaget som klubbades igenom i riksdagen förklarades att utländska köpare ger ”försämrade möjligheter för dem som är bosatta i Sverige att skaffa sig fritidshus”.

I början av 1980 ville folkpartisterna Hadar Cars och Karl Erik Eriksson göra det lättare för norrmän att köpa fritidshus. De skulle mer eller mindre jämställas med svenskar. Motionen avslogs och länsstyrelserna runt om i Sverige fortsatte att vara restriktiva när utländska medborgare ville köpa fritidshus.

Men 1992 öppnade regeringen Bildt för fler utländska köpare. Man behöll dock möjligheten att säga nej om ”egendomen förvärvas för fritidsändamål och är belägen inom ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande att det på grund därav finns risk för en stegring av fastighetsvärdena”.

Åtta år senare var lagen omöjlig att behålla med tanke på EU:s inre marknad. Men regeringen gick ett steg längre och tog bort restriktionerna för alla, oavsett medborgarskap. Så i dag kan de som har pengar och kan styrka sin identitet köpa fritidshus i Sverige.

Och det är populärt. Inte bara bland norrmän, tyskar och danskar. Enligt SCB finns det 72 nationaliteter bland ägarna till de dryga 600 000 fritidshusen i Sverige.

”Det är en tydlig nedgång från förra månaden och det är kanske inte alltför oväntat mot bakgrund av Riksbankens räntehöjning och prognoser från banker och myndigheter om sjunkande bostadspriser framöver”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 26 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, ned från 37 procent förra månaden. Samtidigt tror 36 procent på sjunkande priser, upp från 24 procent föregående månad.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, sjunker därmed till -10 procent i maj från 13 procent i april. Det är första gången sedan i juli 2020 som nettotalet är negativt och den lägsta nivån sedan i juni samma år.

”Det är en tydlig förändring på en månad. Vår bild är att vi under april haft en fortsatt stark marknad med en hög efterfrågan. Vi kan inte se någon tydlig förändring i våra data, men köparbarometern har historiskt haft en ganska bra korrelation med prisutvecklingen, så det är inte helt osannolikt att vi får se en svagare prisutveckling framöver”, säger Erik Holmberg.

Han tror inte att de direkta ekonomiska effekterna av Riksbankens räntehöjning är det som ger störst utslag på prisutvecklingen framöver, utan att det handlar mer om psykologiska aspekter.

”Det blir lite av en självuppfyllande profetia, där en ökad försiktighet kan smyga sig in som sedan kan påverka priserna”, säger Erik Holmberg.