Kategoriarkiv: Bostad

SBAB och Länsförsäkringar höjer boräntorna

SBAB höjer listräntan för samtliga bolån med 0,10 till 0,30 procentenheter. Det skriver SBAB i ett pressmeddelande. Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 2,07 procent och ett tvåårigt lån på 3,01 procent. Räntejusteringen sker till följd av stigande upplåningskostnader, skriver SBAB.

Länsförsäkringar höjer på onsdagen vissa av sina bolåneräntor. Tremånadersräntan höjs med 0,25 procentenheter till 2,64 procent. Ettårsräntan höjs med 0,35 procentenheter till 2,54 procent medan tvåårsräntan höjs med 0,30 procentenheter till 2,99 procent. Tre- respektive fyraårsräntan höjs med 0,40 respektive 0,30 procentenheter.

Handelsbanken höjer boräntorna

Bindningstid 3 månader höjs med 0,25 procentenheter till 2,64 procent.

Bindningstid 1 år höjs med 0,30 procentenheter till 2,54 procent.

Bindningstid 2 år höjs med 0,30 procentenheter till 2,89 procent.

Bindningstid 3 år höjs med 0,30 procentenheter till 3,14 procent.

Bindningstid 5 år höjs med 0,30 procentenheter till 3,38 procent.

Bindningstid 8 år höjs med 0,35 procentenheter till 3,60 procent.

Bindningstid 10 år höjs med 0,30 procentenheter till 3,74 procent.

SBAB: Villapriserna föll rejält i Stockholm och Malmö

”Även om villapriserna föll kraftigt i Storstockholm och Stormalmö syns ännu ingen räntefrossa på bostadsmarknaden som helhet. Säsongsrensat steg bostadspriserna svagt i april i Sverige”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

Den månadsvisa säsongsrensade prisuppgången har dämpats på sistone och är nu under den långsiktiga trenden på 0,7 procent. Villapriserna steg med säsongsrensade 0,3 procent i april och lägenhetspriserna steg 0,4 procent, i båda fallen under trend.

Robert Boije noterar att Boolis indikatorer än så länge inte visar på någon dramatik på bostadsmarknaden efter Riksbankens räntehöjning i förra veckan.

”I de indikatorer vi har på Booli i form av bland annat budpremier och antal budgivare ser vi inte att temperaturen på bostadsmarknaden skulle ha fallit påtagligt de allra senaste dagarna. Riksbanken aviserade en första höjning reporäntan så sent som i torsdags. Det skulle dock vara förvånande om vi inte får se ett tydligt trendskifte i bostadsprisutvecklingen om Riksbanken fortsätter att höja reporäntan i linje med vad de aviserade i förra veckan. Vår prognos med brett fallande bostadspriser under andra halvåret i år står fast”, säger han.

De faktiska bostadspriserna visade på tunga fall på över 3 procent för villor i Storstockholm och Stormalmö i april. I övriga landet var det lugnare.

Lägenhetspriserna visade en lite blandad utveckling och var bland annat ned i Storstockholm och Storgöteborg, men svagt upp i Stormalmö.

SBAB Booli boprisindex baseras på samtliga registrerade försäljningar på bostadssajten Booli.

hus-sbabbooli-3-maj

lgh-sbab-booli-3maj

Winsth: Boräntan stiger 1 procentenhet i år

Ränteuppgången fortsätter och det kan bli ännu mer under nästa år. Totalt sett blir den procentuellt mycket stor, enligt Nordea, och den kommer därför att påverka bostadsmarknaden och enskilda människors ekonomi.

Det är inte länge sedan Riksbanken hävdade att den skulle höja räntan först under 2024. Senast den synpunkten förmedlades var under februari i år, men nu inflationen och kriget fått Riksbanken på andra tankar. En redan hög inflation har drivits ännu högre av kriget i Ukraina, och ligger idag över 6 procent, vilket är tre gånger högre än det mål Riksbanken arbetat med, som varit 2 procent.

Det är en mycket snabb scenförändring som påverkar hushållen, inte så att människor behöver lämna sina hem, men att de ”kan behöva sänka sin levnadsstandard påtagligt”, skriver Annika Winsth.

Hushållen har nu i snitt lånat till en rörlig ränta på 1,50 procent, och Nordea gör räkneexemplet att den rörliga räntan vid årets slut är 2,50 procent, eller ännu högre, och kanske stiger upp mot 4.00 procent under 2023. Det är framför allt styrräntorna som stiger under resten av året och därefter.

”Finansmarknadens aktörer räknar med hela tio höjningar från Riksbanken. Det lär det inte bli, men fyra, fem höjningar bör man räkna med”, skriver Winsth.

En konsekvens av att långräntorna stiger är att det blir dyrare att binda bolånen, vilket innebär att hushåll som är ”sårbara för högre räntor” bör fundera på att binda räntan även om den redan har höjts flera gånger.

Tabell: Tabellen visar Nordeas boränteprognos, maj 2022:

 

  2022-04-28 3 mån dec-22 juni-23 dec-23
Reporäntan 0,00 0,50 1,00 1,00 1,00
Boränta Nordea        
3 mån 2,50 3,00 3,50 3,50 3,50
2 år 2,79 3,20 3,30 3,25 3,20
5 år 3,14 3,55 3,55 3,50 3,40

Elpriserna åt olika håll i april

Elpriset i elområde SE1 landade på 52,91 öre per kWh på den nordiska elbörsen Nordpool i april. För privatkunder tillkommer elhandelsbolagens påslag, moms med mera.

I SE2 var priset något högre, närmare bestämt 53,65 öre per kWh. Jämfört med mars är det faktiskt mer än en dubblering av priset i de två norra elområdena då priset låg på 22,92 öre per kWh.

I söder har dock priset sjunkit jämfört med mars. I SE3, där bland annat Stockholm ingår, blev månadspriset 89,22 öre per kWh jämfört med 130,33 öre i mars. I sydligaste delen av landet (SE4) blev snittpriset 113,85 öre per kWh jämfört med 154,54 öre i mars.

Jämfört med april i fjol var dock priserna i samtliga elområden betydligt högre. I norr (SE1 och SE2) handlar det om en dubblering av elpriset. I söder (SE3 och SE4) var priset drygt 160 procent högre i april jämfört med samma månad i fjol.

Tabell: Elpriset på Nordpool (öre/kWh)

  SE 1 SE 2 SE 3 SE 4
apr 2022 52,91 53,65 89,22 113,85
mar 2022 22,92 22,92 130,33 154,54
apr 2021 26,87 26,79 33,68 43,17

Danske: Sjunkande bostadsrättspriser i Stockholm

”Stockholms bostadsmarknad visar i april initiala tecken på en svagare prisutveckling. Bostadsrättspriserna i Stockholm föll i både faktiska och säsongsrensade termer. I och med kraftigt fallande reallöner, fortsatt skakig börs och det faktum att Riksbanken nu påbörjat en sekvens med kvartalsvisa räntehöjningar åtminstone under det kommande året gör vi bedömningen att bostadspriserna kommer att falla något eller i bästa fall ligga still”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Danske Bank noterar att antalet sålda bostadsrätter brukar minska i april, men att nedgången i år var större än vanligt, vilket tyder på en ökad försiktighet hos hushållen. Omsättningen är dock fortsatt högre än åren före pandemin.

”Räntehöjningarna kommer slå hårt mot plånböckerna”

Svenskarnas höga belåning och tendens att ligga med rörliga bolån med korta löptider gör att Riksbankens räntehöjningar, som inleddes med ett besked om höjning upp till 0,25 procent på torsdagen, kommer slå igenom hårt och snabbt hos de svenska hushållen.

”Två tredjedelar i Sverige ligger med helt rörliga bolån upp till tre månader, vilket innebär att Riksbankens penningpolitik får snabbt genomslag. /…/ Sen får vi hoppas att svenska hushåll inte har tänkt att en normal bolåneränta är 1,5 procent utan har tagit höjd”, säger Andreas Wallström.

Samtidigt hävdar prognoschefen att risken är att ekonomin, som är mer räntekänslig än vad den tidigare varit, slår i ”räntetaket” tidigare än vad många tror.

”Jag är tveksam om hur långt man kan gå”, säger han med tillägget att inflationen är ”här och nu” och att Riksbanken kommer skrida framåt med räntehöjningar i närtid.

Swedbanks bild är att toppnivån i inflationen kommer träffas i april, i så väl Sverige som USA. En färsk prognos från banken ger siffran 6,3 procent för den svenska april-siffran för inflationen, en uppgång från chocksiffran 6,1 procent i mars.

SEB höjer tremånadersräntan

SEB:s listränta för tre månaders bindningstid är nu 2,74 procent. Den genomsnittliga tremånadersräntan hos SEB:s kunder var dock 1,43 procent i mars månad, innan höjningen.

För en vecka sedan höjde SEB en rad bundna bolåneräntor med bindningstider på mellan ett och tio år med mellan 0:40-0:45 procentenheter vardera.

 

Riksbanken räknar med att bopriserna sjunker

”Stigande boräntor, höga energikostnader och en svag utveckling av disponibelinkomsten under 2023 och 2024 väntas medföra att bostadspriserna faller något. Trots detta bedöms bostadspriserna i slutet av 2024 fortsatt vara på en högre nivå än före pandemin”, skriver Riksbanken.

De lägre bostadspriserna gör det också mindre lönsamt att bygga bostäder, vilket i kombination med brist på insatsvaror får bostadsbyggandet att sjunka betydligt.

 

SHB: Nu ser bolånekunderna över sin finansiering

”Vi har under några månader sett en förflyttning där fler och fler binder på lite längre löptider. Det är väl klokt att göra det. De råd som våra kunder får ute på kontoren är väldigt kloka i det perspektivet”, säger Carina Åkerström.

Någon form av inbromsning på bostadsmarknaden kan förväntas, inte minst i prisutvecklingen, tror Handelsbanken-chefen.

”Det kan säkert betraktas under kommande kvartal när vi också ser hur Riksbanken agerar”, säger hon.

Vid telefonkonferensen kring delårsrapporten noterade Handelsbanken att banken visserligen har lägre marginaler på bundna bolån, men att kunderna stannar längre om de binder.

När det gäller Handelsbankens kostnader i det gångna kvartalet var dessa något högre än vad analytiker hade räknat med. Kostnadsökningen från året innan utgjordes främst av ökade utvecklingskostnader. Handelsbanken har samtidigt uttryckt en ambition att kunna minska IT-investeringarna framåt.

Är inte stora IT-satsningar det nya normala och något man får räkna med om man vill vara en framgångsrik bank?

”Det är en jättebra fråga. Vi har en grund på mellan 2,5-2,7 miljarder kr som vi har adderat den här ytterligare miljarden ovanpå under två år. Vi har använt oss av den och ökat tempot väldigt i att effektivisera flera delar av banken i olika processer och liknande, men också till att framtidssäkra banken. I takt med att vi växer kan det ju naturligtvis vara något som vi måste överväga när vi ser lite längre in i året. Vi har ett högt tempo och det visar sig också på många håll”, svarar Carina Åkerström.

Vid telefonkonferensen noterade Handelsbankens ledning att bolaget spenderar mycket på IT-utveckling. Det har varit ett strategiskt val, är budskapet. Banken planerar att spendera 500 miljoner kr extra under 2022 och sedan skala ned det.

”Vi ser samtidigt tillväxtmöjligheter och vill ta vara på sådana, så om vi kommer investera mer återkommer vi till det”, uppgav en företrädare i bankledningen.

En av ljuspunkterna i delårsrapporten var att Handelsbankens kreditförluster i det första kvartalet uppgick till blott 6 miljoner kr, vilket var mindre än analytikernas genomsnittliga förväntansbild om 237 miljoner kr, enligt Infronts estimatsammanställning.

Över tid är Handelsbankens trend med väldigt låga kreditförluster ingen slump, utan en konsekvens av bra kunder, jätteduktiga medarbetare och en välbeprövad kreditprocess, heter det från bankens sida.

I delårsrapporten kunde Handelsbanken tack vare pandemins avtagande effekt på samhällsekonomin upplösa en tidigare gjord generell covid-relaterad kreditförlustreservering på 499 miljoner kr. Samtidigt gör banken en ny generell reservering på 512 miljoner kr relaterad till den osäkerhet som Rysslands invasion av Ukraina ger upphov till.

Finns det chans att även den reserveringen kommer att kunna upplösas? Är redovisningsreglerna så ”försiktiga” att det kanske till och med är troligt?

”Kvartalet tog slut några veckor in i kriget med allt vad det innebär i termer av trögheter i leveranskedjor och så vidare, så det fanns skäl till att faktiskt ta höjd för den nya oro som vi nu ser i världen och de geopolitiska strömningarna. Huruvida den reserven kommer att kunna upplösas eller inte framöver återstår att se och beror på hur världen kommer att utveckla sig”, säger Carina Åkerström.

Handelsbankens aktie var vid lunchtid upp 6 procent till 99 kr efter delårsrapporten där rörelseresultatet var 6 procent över förväntan med stöd av bland annat ett oväntat starkt räntenetto och de låga kreditförlusterna.