De allra dyraste gatorna i landet finns i Stockholmsområdet, där Villavägen följs av Majvägen i Bromma. På Villavägen kostar snittbostaden 18 830 000 kr och på Majvägen är priset i snitt 18 111 667 kr. Trea på denna lista är Lomma i Skåne där Norra Villavägen har ett snittpris på 18 083 333 kr. 

Göteborg är relativt sett något billigare, åtminstone sett till statistiken i den här listan. På sjunde plats dyker nämligen Olof Skötkonungsgatan i stadsdelen Örgryte upp med snittpriset 16 625 000 kr. På nionde plats på listan hamnar Lilletummens väg Torslanda utanför Göteborg, med snittpriset 16 320 000 kr. Totalt hamnar alltså tre av de tio dyraste gatorna utanför Storstockholmsområdet.

Stor skillnad mellan länen

Villavägen i Danderyd utanför Stockholm har seglat upp till förstaplatsen med ett snittpris på hela 18 830 000 kr. Landets dyraste kvadratmeterpris finns på Strandvägen i Stockholm, 171 932 kr/kvm. Priserna skiljer sig dock en hel del åt mellan länens toppadresser.

– Det är slående att se de höga snittpriserna på topplistan, men även att det är så stor skillnad mellan de dyraste adresserna i olika län. I år utmanar Norra Villavägen i Bjärred och två adresser i Göteborg Stockholm-gatorna som tidigare varit ensamma på topplistan. Det handlar överlag om prestigefulla adresser i attraktiva områden och exklusiva bostäder som sällan kommer ut på marknaden, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

Sett till de dyraste bostadspriserna per kvadratmeter är det Stockholmsadresser rakt igenom på topplistan. Strandvägen toppar med ett kvadratmeterpris på 171 932 kr, följt av Åbroddsvägen i Saltsjö-Boo, 162 145 kr/kvm och Klara Västra Kyrkogata, 151 122 kr/kvm.

”Sju av de dyraste adresserna på Östermalm”

– Strandvägen är ju i allmänhetens ögon den dyraste och mest åtråvärda adressen, men toppar faktiskt inte alltid listorna då många slutpriser där inte publiceras. I år fick den dock sin upprättelse. Vi ser även att många köpare väljer lugnare lägen som klassiska Narvavägen, Villastaden och Floragatan. Sju av de dyraste gatorna sett till kvadratmeterpris i Sverige är på vårt vackra Östermalm, säger Anna Wikstrand Delic, franchisetagare och fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån Östermalm.

Med hjälp av statistik från Svensk Mäklarstatistik har Fastighetsbyrån analyserat vilka adresser som är de dyraste i Sverige på riksnivå och i varje län. Siffrorna baseras på försäljningar av bostadsrätter och villor de senaste två åren, april 2020 till mars 2022. Gator med färre än fem försäljningar redovisas inte.

Tabeller: I nedanstående tabeller redovisar vi de dyraste snittpriserna i landet totalt, de dyraste snittpriserna län för län, de dyraste kvadratmeterpriserna i landet, samt de dyraste kvadratmeterpriserna län för län. Statistiken kommer från Fastighetsbyrån och Svensk Mäklarstatistik.

”De flesta kommer med god marginal ha råd med kraftigt höjda boräntor, visar vår undersökning. Men nära var tionde bostadsägare kommer få det svårt om boräntorna bara skulle klättra upp mot 3 procent och det är inte särskilt mycket ur ett historiskt perspektiv”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Sverige, i en kommentar.

När personer som äger sin bostad tillfrågas om vilken bolåneränta som hushållsekonomin max klarar av svarar 3 procent att gränsen går vid 2 procent, 5 procent svarar vid 3 procent och 6 procent vid 4 procent. 8 procent uppger 5 procent som maxgräns. 29 procent svarar att de klarar 7 procents boräntor eller mer.

Lägst marginaler för höjda boräntor har personer i den äldsta åldersgruppen, 56-79 år, men samtidigt är det den guppen där flest inte har några bolån alls. Skillnaderna är ganska små mellan de tre storstadsområdena och övriga landet.

”Mäklarna tror på stillastående priser under andra kvartalet. Om och när en avmattning i pris sker på bostadsmarknaden kan det vara till fördel för förstagångsköpare. Andra är sannolikt inte lika glada över att se värdet på tillgångarna sjunka”, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann i en kommentar.

Mäklarna räknar med att utbudet av bostäder till salu kommer att öka under kvartalet, särskilt i Malmö. Samtidigt tror de över lag på en oförändrad efterfrågan, men efterfrågan på villor i Malmö väntas öka.

”Köpare som tror att priserna kommer att gå ned kan bli tveksamma i beslutet att köpa idag om de tror att det blir billigare i morgon. Det kan leda till att efterfrågan minskar. Och säljare, som tror på sjunkande priser på bostadsmarknaden, kan tidigarelägga sin försäljning vilket bidrar till att utbudet ökar. Stigande utbud och vikande efterfrågan kan ha en prisdämpande effekt”, säger Claudia Wörmann.

Hon tillägger att även säsongseffekten spelar in, där många vill sälja på våren och försommaren.

Mäklarbarometern är en kvartalsvis enkät till fastighetsmäklare i de tre storstadsområdena.

Det är en allt större oro över kommande räntehöjningar som dämpar sentimentet på bomarknaden, och den största oron finns i Stor-Stockholm och i andra ”större orter”. Det framgår av Fastighetsbyråns återkommande undersökning Mäklarpanelen, i vilken bostadsföretagets mäklare runt om i landet svarar på frågor om läget på bomarknaden. De i undersökningen ingående mäklarna har svarat på frågan ”för vilka är bostadsmarknaden mest fördelaktig just nu”.

– Säljarna har fortsatt ett övertag men jag tycker det är tydligt att osäkerheten i omvärlden börjar återspeglas även på bostadsmarknaden. Det vore onaturligt om inte kriget och dess följdeffekter skulle påverka. Framför allt får våra mäklare fler och fler frågor om räntehöjningar och märker av att det har en viss dämpande effekt. Både köpare och säljare har blivit lite mer avvaktande, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, som tror att en mer ”avvaktande marknad avspeglas i prisutvecklingen”.

– I praktiken innebär det att priserna inte fortsätter att stiga. Det sannolika är stillastående eller möjligen svagt sjunkande priser, säger han.

Trenden är även synlig på nyproduktionsmarknaden där säljarnas fördel minskat något sedan undersökningen gjordes senast i januari i år.

Not: Undersökningen har besvarats av 344 av Fastighetsbyråns mäklare under perioden 14-22 april.

Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 1,82 procent och ett tvåårigt lån på 2,76 procent.

Räntejusteringen sker till följd av stigande upplåningskostnader, skriver SBAB.

SBAB:s listräntor från 220422:

Efter ändringen ligger listräntan på ett tvåårigt bolån på 3,30 procent. Tremånadersräntan lämnas oförändrad på 2,13 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

Finansinspektionen har beräknat att nya bolånetagare har marginaler och klarar betalningarna på bolånen även om de ökar och om den ekonomiska blir sämre, dock kan många behöva minska sin konsumtion.

Frida Bratt konstaterar i bloggen att den analys som Riksbanken gjorde över räntehöjningarna så sent som i februari nu är ”kastad i papperskorgen”, när Riksbankschefen Stefan Ingves konstaterat att ”vi är i ett helt annat läge nu”.

”Och det har han ju rätt i. Sedan Riksbankens senaste räntemöte har ett krig brutit ut, och inflationen i Sverige har rusat över 6 procent för mars månad. Riksbankens prognoser var felaktiga och nu måste man göra om helt” skriver Freda Bratt.

”Två sätt att gå tillväga”

Hon konstaterar också att Riksbankschefen varit tydlig med att bankens uppdrag är att värna prisstabiliteten, inte någonting annat, även om det blir på bekostnad av konjunkturen.

Det finns två sätt att gå tillväga, menar Frida Bratt. Antingen väljer Riksbanken att börja höja räntan nu, eller ”att höja mer senare”. Vid det sista valet blir chocken mycket större för marknaden. Det bådar för en första höjning nu, annars blir det ganska mycket för Ingves att förklara efter det penningpolitiska mötet som sker den 27 april.

”Hur mycket högre kan räntan bli?”

”Varför vill man avvakta med konsekvensen att behöva höja mer senare? Bolåntagare kan alltså vara helt säkra på att räntekostnaderna kommer bli högre framöver”, skriver hon.

Det stora fråga blir då hur mycket högre räntan kan bli? Svaret på den frågan får stor inverkan på svenskarnas ekonomi då vi numera är högt skuldsatta. I Finansinspektionens bolånerapport beräknas den genomsnittliga skuldkvoten för nya bolånetagare ligga på 327 procent, den högsta nivån sedan FI började göra bolånekartläggningar.

Just nu befinner vi oss i ett läge där konsumentpriserna stiger kraftigt samtidigt som skuldsättningen i landet är mycket hög.

”Det ger på ett sätt ett slags naturligt tak för hur hög reporäntan egentligen kan bli. Bara en liten ränteökning ger stor effekt för väldigt många”, skriver Frida Bratt som också har gjort tre exempel på vad det innebär om boräntan höjs från 1,5 procent till 3 procent. Räkneexemplen nedan är gjorda utan att ta hänsyn till ränteavdragen, men Bratt menar att de ändå är relevanta då de visar hur stor skillnaden blir:

Tre exempel

Den som har ett bolån på 3 miljoner kr kommer vid en fördubbling av boräntan att behöva betala cirka 3 700 kr mer per månad. Är lånet i stället 4 miljoner kr kostar det 5 000 kr mer i månaden. Ett bolån på 5 miljoner kr kommer att innebära att månadskostnaden ökar med 6 250 kr.

Frida Bratts slutsats är att vi bör förvänta oss högre räntor på kort tid, men de hamnar inte på 5-6 procent, utan snarare på just 3 procent.

”Men bara en procentenhets höjning kan få stora effekter. Räkna efter vad en ränta på åtminstone 3 procent skulle innebära för din ekonomi. Ännu bättre är om du är beredd på en ränta på 5 procent, även om min bästa gissning är att den inte kommer hamna där”, skriver hon i bloggen.

”När vi summerar 2022 väntas bostadspriserna ha fallit med omkring 1 procent, det vill säga motsvarande mer eller mindre stillastående priser. I slutet av 2023 väntas däremot bostadspriserna ha fallit med drygt 7 procent mätt sedan början av detta år. Detta innebär ingen dramatik men det går inte att utesluta ett större fall om räntorna skulle höjas mer aggressivt än det vi nu ser framför oss”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

BNP väntas öka med 3,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. I sin senaste prognos, i februari, räknade SBAB med att BNP skulle öka 3,3 procent i år och 2,3 procent under 2023.

Tillväxten dämpas av att flaskhalsproblem och ökade priser på insatsvaror förvärrats än mer av Rysslands krig i Ukraina och nedstängningarna i Kina.

De ökade priserna på insatsvaror ger också, tillsammans med kraftigt stigande energi- och livsmedelspriser, en inflation långt över Riksbankens mål i år, på 4,6 procent, och över målet även 2023, på 2,9 procent. För att förhindra att inflationen biter sig fast på höga nivåer börjar Riksbanken höja reporäntan i närtid, med start redan nu i april och sedan ytterligare en till höjning i höst. Detta följs sedan av två till höjningar under 2023.

”Vi var tidigt ute och talade om att Riksbanken troligen kommer att tvingas till ett lappkast i penningpolitiken. Däremot tror vi att Riksbanken kommer att gå mindre aggressivt fram med räntehöjningar jämfört med många andra centralbanker. Detta för att undvika alltför stora negativa effekter på den reala ekonomin till följd av risken för kraftigt fallande bostadspriser”, säger Robert Boije

I takt med att Riksbanken höjer reporäntan kommer de rörliga bolåneräntorna att stiga, vilket får bostadspriserna att vända ned under hösten.

De sjunkande bostadspriserna i kombination med kraftigt ökade priser på insatsvaror riskerar dessutom att slå mot bostadsbyggandet. SBAB räknar med att antalet påbörjade bostäder sjunker från 64.000 i fjol till 54.000 i år och 48.000 under 2023.

”Kombinationen av fallande bostadspriser på andrahandsmarknaden och kraftigt ökade priser på insatsfaktorer riskerar tyvärr bli något av en perfekt storm för bostadsproduktionen. Vi har underskattat bostadsbyggandet under pandemin men detta är faktorer som riskerar slå hårt mot bostadsproduktionen och i förlängningen även mot svensk ekonomi”, säger Robert Boije.

Bild: BNP-prognos