Under de tre första veckorna i februari har lägenhetspriserna i Sverige som helhet stigit med 5,8 procent jämfört med januari, mätt som genomsnittligt kvadratmeterpris. I Stockholms län är uppgången 5,0 procent och i Stockholms innerstad 0,3 procent.

Februari månad har under de senaste åren varit en månad med små prismässiga säsongsrörelser. Sedan 2015 har den genomsnittliga prisförändringen i februari månad varit 0 procent, vilket indikerar att säsongseffekt har liten eller ingen betydelse.

Något som däremot påverkar den starka prisutvecklingen i februari i år, är den ökande aktiviteten i Stockholm i form av fler försäljningar. När antalet försäljningar ökar i områden med höga priser stiger också genomsnittspriset i riket sammantaget.

I Stockholms innerstad har antalet försäljningar under februari i år relativt sett ökat jämfört med riket i stort. Men även exklusive Stockholms innerstad ökade priserna i februari med 3,4 procent.

En bidragande orsak till det ökade trycket på lägenhetsmarknaden är ett lägre antal publicerade lägenheter de senaste månaderna.

Under de tre senaste veckorna har antalet publicerade lägenheter minskat med 21 procent i årstakt. I Stockholms innerstad är motsvarande minskning 40 procent.

”Det vi sett hittills i år är en tydlig prismässig återhämtning på bostadsmarknaden trots ränteökningar och fortsatt stigande kärninflation. Vår bild är att det lägre tillflödet av nya lägenheter till salu har skapat en mer balanserad marknad än vad som var fallet tidigare. Man kan konstatera att bostadsmarknaden är väsentligt piggare idag än för ett par månader sedan”, säger Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg i en kommentar.

”Om man titta på utfallet för januari så steg 85 procent av KPI-korgen mer än 4 procent. Det är alltså inte bara energi. Vi vänder oss kraftigt mot kritiken att inflationen bara skulle handla om energipriser som Riksbanken inte kan påverka”, säger riksbankschefen Erik Thedéen.

Detta under ett anförande vid tidningen Fastighetsvärldens bostadskonferens på Grand Hôtel i Stockholm.

Vidare säger Erik Thedéen att inflationsutsikterna fortsatt är osäkra. Det gör att Riksbanken måste luta sig mer än vanligt mot kommande makrodatapunkter.

”Den inflationssiffra som vi fick för januari är oroande. Men det är en siffra. Vi kommer att få in två ytterligare inflationssiffror och även annan viktig data innan vi fattar räntebeslutet i april”, sade Erik Thedéen.

Han upprepar även att kronans försvagning är en ovälkommen utveckling som försvårar arbetet med att uppnå inflationsmålet. Erik Thedéen säger också att även om prognoserna är osäkra så skickar Riksbanken en tydlig signal:

”Givet att prognoserna slår in så bedömer vi att Riksbanken behöver föra en stram penningpolitik”, säger han.

I januari bromsade den allmänna prisuppgången in till 11,7 procent i årstakt jämfört med 12,3 procent månaden innan. Även inflationstakten enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån, dämpades och uppgick till 9,3 procent, lägre än analytikernas förhandstips på 9,6 procent, baserat på Infronts sammanställning. I december låg inflationen enligt KPIF på 10,2 procent på årsbasis. 

Vid en första anblick framstår måndagens inflationsrapport som glädjande nyheter för Riksbanken, men under ytan finns det oroande tecken, påtalar Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn.

Den underliggande inflationstakten enligt KPIFXE, som även bortser från energipriser, steg överraskande i januari till 8,7 procent från 8,4 procent föregående månad. Utfallet var också högre än Riksbankens egna prognos som låg på 8,2 procent. 

– Tyvärr fortsätter det redan höga underliggande inflationstrycket i ekonomin att stiga, säger Maria Landeborn.

Inflationssiffrorna sätter ytterligare press på Riksbanken, enligt strategen. I samband med räntebeskedet förra veckan signalerade centralbanken att den räknar med en räntetopp på 3,33 procent under 2023, vilket skulle motsvara ännu en höjning med 25 punkter. 

– Nu ökar risken för att Riksbanken höjer räntan med 0,50 procentenheter, säger Maria Landeborn.

Prisökningarna som bidrar till uppgången för den underliggande inflationen är till stora delar kopplade till tjänstesektorn, vilket inte är önskvärt för Riksbanken, fortsätter strategen. 

– Tjänstepriser är mer trögrörliga än varupriser och brukar vara svårare att få ned när de väl börjat öka, säger Maria Landeborn. 

Storbankerna har skruvat upp sina ränteprognoser efter måndagens inflationsbesked. Nu tror samtliga att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter vid nästa sammanträde i april, vilket kan jämföras med den tidigare prognosen på 25 punkter.

Dessutom gick Swedbank i Nordeas fotspår och höjde sin rörliga listränta på bolån till över 5 procent, något Privata Affärer rapporterat om.

För svenska bostadsägare väntar med största sannolikhet ännu högre bolåneräntor framöver, enligt Maria Landeborn på Danske Bank. 

– Det är rimligt att förvänta sig det, om det inte kommer några tecken på att inflationstrycket avtar innan Riksbankens nästa räntebesked i april, säger hon.

Andelen bostadsköp av icke spanjorer sjönk med 1,21 procentenheter under fjärde kvartalet och uppgick till 14,71 procent. Svenskarna stod för 726 bostadsköp, en minskning med 22,5 jämfört med samma period året innan, skriver mäklarfirman Fastighetsbyrån i ett pressmeddelande. Jämfört med föregående kvartal uppgick minskningen till 23,5 procent. 

Samtidigt halkar svenskarna ned till nionde plats på listan över utländska bostadsköpare i Spanien. Under första kvartalet 2022 låg Sverige på plats nummer fem. 

”Svenskar är mer avvaktande än övriga nationaliteter just nu. Den svaga svenska kronan, utvecklingen på bostadsmarknaden och ekonomin i Sverige dämpar efterfrågan. Intresset för bostäder i Spanien finns definitivt kvar men många avvaktar med att ta steget just nu”, säger Martin Posch, affärsområdeschef för Fastighetsbyrån Utland, i en kommentar. 

Den spanska bostadsmarknaden utvecklades dock stabilt under fjärde kvartalet, skriver Fastighetsbyrån vidare i pressmeddelandet och hänvisar till siffror från landets inskrivningsmyndighet.

Totalt såldes drygt 150 000 bostäder under fjärde kvartalet. Det visserligen nära 11 procent färre än under tredje kvartalet, men då var den spanska bostadsmarknaden fortsatt glödhet och noterade det högsta antalet affärer sedan tredje kvartalet 2007. Bostadspriserna sjönk med 0,4 procent under fjolårets fjärde kvartal. 

Även på längre löptider görs ränteförändringar – exempelvis höjs tvåårsräntan med 0,20 procentenheter till 4,79 procent. Däremot sänks femårsräntan med 0,10 procentenheter till 4,39 procent och tioårsräntan justeras ned lika mycket till 4,34 procent.

Ränteändringarna kommer i spåren av Riksbankens penningpolitiska besked i förrförra veckan där styrräntan höjdes med 0,50 procentenheter och prognosen för styrräntan reviderades upp.

Varje år betalar konsumenter premier på olika produkt- och tilläggsförsäkringar för mångmiljardbelopp. I en ny granskning har Finansinspektionen, FI, tittat närmare på de olika försäkringarna och dragit slutsatsen att de ofta inte behövs. 

Det eftersom att nästan alla i Sverige har en hemförsäkring som täcker exempelvis vitvaror eller tv-apparater om de skulle gå sönder, enligt myndigheten. 

”En grundregel är nämligen att det bara går att få ersättning från en försäkring för en och samma skadehändelse, alltså att du bara kan få betalt en gång om något går sönder. Att ha flera försäkringar för samma saker blir därför bara en extra kostnad, men ger inget extra skydd”, skriver FI i ett pressmeddelande.

Myndighetens granskning omfattar ett antal försäkringsbolag som är stora aktörer inom så kallad produkt- eller tillgångsförsäkringar. I granskningen framgår det även att kunderna får låg ersättning i förhållande till de försäkringspremier man betalat.

”Merparten av de pengar som betalas in till produktförsäkringen går nämligen inte till kunderna, utan till elektronikkedjorna som säljer produktförsäkringarna”, skriver FI vidare i pressmeddelandet.

Myndigheten uppger att den kommer att ha ”en dialog” med försäkringsbolagen kring det som framkommer i granskningen för att se till att konsumenter ”inte uppmanas att teckna försäkringar som inte behövs”.

”Jag hoppas att fler konsumenter blir mer uppmärksamma och säger nej till en extra försäkring. Den blir ju bara en onödig utgift om de redan har en hemförsäkring”, säger Åsa Larson, områdeschef på Finansinspektionen.

När det kommer till så kallade tilläggsförsäkringar skiljer sig behovet åt bland konsumenterna. Detta beroende på ålder.

”Yngre har större behov av dessa jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem”, skriver FI. 

Deras undersökning visar att andelen villor med sämst energiklass var konstant runt 21 procent ända fram till andra kvartalet 2021, när andelen successivt minskade och är nu nere i 16 procent. Samtidigt har andelen med bäst energiklass ökat från 7 procent till 9 procent.

”Det tyder på att energiförbrukningen blivit viktigare i takt med ökande energipriser”, säger Hans Flink, Affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

Vad gäller prisutvecklingen på årsbasis har villor med bäst energiklass minskat med -9 procent och de med sämst energiklass har minskat med -14 procent. De villor med energiklass där emellan har minskat med -12 procent.

Villor med låg energiförbrukning har därmed klarat sig bättre under prisnedgången.

Energiklasserna är A till G, där A innebär lägst energiförbrukning och G högst.