En tredjedel av Sveriges befolkning har minskat sitt sparande och amorteringar. Det framgår av ny enkätundersökning som Syno genomfört på uppdrag av Nordea i början av 2023.
Främst är det högre kostnader för el, mat och räntor som urholkat sparutrymmet, visar enkäten. Samtidigt framgår det att många svenskar prioriterat fortsatt konsumtion framför sparande inför framtiden, något som medför flera risker, enligt Nordeas sparekonom Anders Stenkrona.
– Den mest uppenbara risken är att hushållens framtida ekonomi försvagas när man inte sparar i samma utsträckning som tidigare. Hushållen verkar resonera att nuvarande konsumtion är viktigare än framtida konsumtion, säger han till Privata Affärer.
Även på makrobasis kan svenskarnas konsumtionssug få oönskade effekter. Om hushållen fortsätter spendera i samma omfattning kan det motverka Riksbankens räntehöjningar för att bekämpa den höga inflationen i Sverige, varnar sparekonomen.
– Om vi tar oss råd att spendera på de högre prisnivåerna kommer de högre prisnivåerna att kvarstå, säger Anders Stenkrona.
I januari uppgick kärninflationen enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån, till 9,3 procent på årsbasis. Det är den senast tillgängliga månadssiffran.
Att en tredjedel av befolkningen minskat sitt sparandet tyder samtidigt på att de kapat andra kostnader. Ytterligare nedskärningar skulle därför troligtvis kräva en livsstilsförändring, bedömer Nordea.
Men det verkar få vara beredda att göra, baserat på resultaten i undersökningen.
Vad beror det på?
– Studien visar att folk har en optimistisk framtidstro och tänker att situationen kommer att förbättras om ett kvartal eller två. Man är därför inte beredda att göra drastiska förändringar i sin ekonomi utan minskar hellre på sparandet kortsiktigt. Om man har två bilar, men egentligen bara har råd med en, så väljer man att ta den extra kostnaden från sparandet just nu i stället för att sälja en av bilarna.
Mot den bakgrunden är det glädjande att ytterst få i Nordeas undersökningar svarat att de handlat på kredit genom att ta så kallade konsumtionslån, betonar sparekonomen.
– Vi är inte där ännu, tack och lov. Att behöva ta lån för att klara av vardagen är ett riktigt dåligt tecken, säger Anders Stenkrona.
Framåt uppmanar han svenskarna att leva ekonomiskt och försöka undvika att tumma på sparandet. Sparekonomen ger även rådet att tänka kreativt när det kommer till de två spakarna i hushållsekonomin, intäkterna och kostnaderna.
– Jag vet att många försökt att dra ned på kostnaderna, men det går fortfarande att spendera mindre än vad du tjänar. Se över ekonomin och optimera dina nödvändiga kostnader och ta bort alla onödiga utgifter, säger Anders Stenkrona, och fortsätter:
– När det gäller den andra spaken så kanske du kan få engångsintäkter genom att sälja saker i hemmet som du inte längre har något behov av eller hyra ut din bostad när du åker på semester.
