När det gäller finansbolag är det främst inkassobolaget Intrum och nätmäklarna Avanza och Nordnet som levererar. Intrum går in på 16:e året i följd utan sänkt utdelning och nätmäklarna växer så det knakar. Kanske visar Avanza och Nordnet upp toppvinster på kort sikt beroende på kundernas aktivitet och börshumöret, men kundtillströmningarna på 30 procent på ett år är något som banar väg för långsiktig tillväxt.

Bland nischbankerna växer TF Bank riktigt bra och den långa kurstrenden är ännu rent tekniskt uppåt. Frågan är hur länge TF Bank kan gå bättre än kollegorna Resurs och Collector, som till skillnad från TF Bank rasat i kurs på tre års sikt.

Av veckans sjunkbomb Resurs påminns vi återigen av att riktigt hög direktavkastning kan vara en varningssignal om att utdelningen riskerar att bli sänkt.

Resurs har som tradition att dela ut en del av det innevarande kalenderårets resultat redan på hösten och resten på våren. Vårens kommande kontantutdelning på 1,31 kr per aktie blir tillsammans med utdelningen under hösten 2021 totalt 4,31 kr per aktie, vilket ger en direktavkastning på 14,7 procent.

Av det utgör 2,27 kr per aktie hälften av den kvarvarande verksamhetens nettoresultat 2021. Resten kommer från 2020 års resultat och det nu avknoppade försäkringsbolaget Solid. Prognoserna på marknaden är 2,30 kr per aktie i utdelning för räkenskapsåret 2022 och 2,53 kr per aktie för 2023.

Direktavkastningen halveras därmed till 7,8 procent. Det är ändå högt, men många verkar inte tro på analytikernas prognoser då marknaden så tydligt handlat ned aktien.

Det är dessutom generellt något som oroar mig med nischbankerna och alla deras olika konsumentkrediter. Ett hot jag inte riktigt ser vad det är exakt. Även om det inte blir minskad efterfrågan kan det bli regleringar eller något annat.

Jämfört med de uppvisade framgångarna för Avanza och Nordnet är det trots mycket högre värdering ändå mer lockande för de flesta långsiktiga att parkera kapitalet där. Ännu mer intressant vore det om kom en tillfällig svacka för nätmäklarnas vinster eller om kurserna fortsätter att rekylera nedåt ändå.

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sade vid en presskonferens att inga slutgiltiga beslut kommunicerats från den ryske presidenten Vladimir Putin, men att situationen vid gränsen har intensifierat. USA rekommenderar amerikanska medborgare att lämna Ukraina.

WTI- och Brent-oljan rusade med 3,6 respektive 3,3 procent till nya högstanivåer för året. WTI-oljan var under kvällen upp som mest 5 procent.

Oljepriserna fick även stöd av estimatrevideringar från den internationella energimyndigheten, IEA, som skruvade upp helårsprognosen för global oljeefterfrågan för 2022.

Efterfrågan väntas nu uppgå till 100,6 miljoner fat per dag, jämfört med 99,7 miljoner i myndighetens senaste rapport. Under 2021 uppgick efterfrågan till 97,4 miljoner fat per dag.

IEA noterar att de efter en ny bedömning av data ser skäl att dra upp prognosen för nivån på efterfrågan från framförallt Saudiarabien och Kina, vilket gör att tillväxttakten är ungefär densamma. Efterfrågan väntas stiga med 3,2 miljoner fat per dag i år i spåren av restriktionerna under pandemin lättas.

IEA skriver att trots högre efterfrågan förväntas det fortfarande att oljemarknaden kommer att gå mot överskott under 2022.

IEA uppskattar att producenter utanför Opec+ kan öka utbudet med 2 miljoner fat per dag, och om produktionsnedskärningarna till Opec+ fasas ut helt kan koncernen öka produktionen med 4,3 miljoner fat per dag.

”Självklart skulle det ske på bekostnad av effektiv ledig kapacitet, som kan sjunka till 2,5 miljoner fat per dag i slutet av året och hamna nästan uteslutande hos Saudiarabien, och i mindre utsträckning, Förenade Arabemiraten”, skriver IEA.

Vidare visade veckodata från oljeservicebolaget Baker Hughes att antalet aktiva olje- och gasriggar i USA ökade med 22 till 635 stycken under veckan som sträckte sig till den 4 februari, den största veckoliga förändringen sedan början på 2020.

Även guldpriset stärktes på torsdagen, upp 1,7 procent, med stöd av att amerikanska långräntor fallit tillbaka något efter de senaste dagarnas rusning.

Listan baseras på till Finansinspektionen inrapporterade korta positioner som sammanställs av ägardatatjänsten Holdings. Listan inkluderar bara positioner över 0,5 procent.

Parenteserna i listan avser blankningsprocent för en vecka sedan.

1. Scandic Hotels 8,80% (7,65)
2. Fingerprint Cards 8,39% (8,40)
3. Electrolux 5,54% (6,03)
4. Oncopeptides 4,52% (4,36)
5. Elekta 4,34% (4,25)
6. G5 Entertainment 3,85% (3,60)
7. Stillfront 3,29% (2,87)
8. Hansa Biopharma 2,88% (2,37)
9. Storytel 2,51% (1,98)
10. Orexo 2,51% (2,51)
11. Cantargia 2,48% (2,49)
12. Boozt 2,19% (2,79)
13. Intrum 2,18% (2,18)
14. Byggmax 2,15% (2,04)
15. Bico 2,11% (1,90)

Sebastian Johannisson, strategichef på Evolution, har den 10 februari sålt 192.500 aktier i livekasinoleverantören. Försäljningen var värd 214 miljoner kronor. Efter försäljningen äger Sebastian Johannisson 700.000 aktier i Evolution, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Mips vd Max Strandwitz har den 11 februari köpt 1.500 aktier i hjälmtillverkaren för cirka 1,1 miljoner kronor. Efter affären äger Max Strandwitz 123.000 aktier i Mips, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Mips styrelseledamot Thomas Bräutigam har på torsdagen köpt 1.500 aktier i bolaget, enligt Finansinspektionens insynsregister. Köp har gjorts till kursen 770 och 750 kronor. Totalt har han förvärvat aktier för nästan 1,2 miljoner kronor. Enligt ägardatatjänsten Holdings ägde Thomas Bräutigam inga aktier i Mips innan torsdagens köp.

Aktien föll 20 procent på torsdagen efter en rapport som inte levde upp till förväntningarna.

Thules finanschef Jonas Lindqvist har den 10 februari köpt 2.000 aktier i friluftsbolaget. Köpeskillingen var 0,9 miljoner kronor. Jonas Lindqvist, som har varit anställd på Thule sedan 2020, hade inget aktieinnehav i bolaget sedan tidigare.

Handelsbankens vd Carina Åkerström har den 9 februari köpt aktier i banken för cirka 1 miljon kronor. Carina Åkerström äger numera 38.400 aktier i Handelsbanken, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Kullagerföretaget SKF:s styrelseledamot Håkan Buskhe har på torsdagen köpt 5.000 aktier i bolaget till kursen 195 kronor. Således uppgår köpeskillingen till 1 miljon kronor. Håkan Buskhe ägde inga aktier i SKF innan köpet, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Volvos största ägare Industrivärden köpte på onsdagen 2 miljoner B-aktier i fordonskoncernen för en sammanlagd köpesumma om cirka 426 miljoner kronor. Aktieköpen gjordes i en rad separata transaktioner till kurser på 212-214 kronor per aktie. Efter onsdagens köp uppgår Industrivärdens ägande i Volvo till 167 miljoner A-aktier och 9,6 miljoner B-aktier, eller 8,7 procent av kapitalet och 27,8 procent av rösterna i bolaget, enligt Holdings ägardatatjänst.

Nents vd Anders Jensen har köpt 2.800 aktier i tv- och streamingbolaget, enligt Finansinspektionens insynsrapportering. Aktierna köptes på torsdagen till kurs 374 kronor, eller totalt drygt 1 miljon kronor. Efter köpet äger Anders Jensen 54.968 aktier i Nent, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Kalmar Bobutik, där Hemnets styrelseledamot Håkan Hellström är delägare, har sålt 80.000 aktier i Hemnet. Aktierna såldes den 9 februari i tre affärer till kurs 140 kronor, motsvarande ett sammanlagt värde på 11,2 miljoner kronor. Kalmar Bobutik har efter försäljningen kvar 222 aktier i Hemnet, enligt ägardatatjänsten Holdings. Kalmar Bobutik är ett av flera bolag som har innehav i Hemnet som också är knutna till Håkan Hellström men omfattas inte av det lock-up-avtal som rör hans privata innehav om drygt 155.000 aktier.

Resurs vd Nils Karlsson har den 10 februari köpt 10.000 aktier i bolaget för 30:85 kronor styck. Köpeskillingen var därmed 0,3 miljoner kronor. Efter affären äger Nils Karlsson 35.000 aktier i Resurs, enligt ägardatatjänsten Holdings. Resurs backade kraftigt i tisdags i spåren av sin bokslutsrapport. Strax före börsstängning samma dag meddelades att Resurs Bank har mottagit en skrivelse av Finansinspektionen enligt vilken Fi:s preliminära bedömning är att banken inte grundar sin kreditprövning på tillräckliga uppgifter och därmed inte följer konsumentkreditlagen.

Håkan Roos som är styrelseledamot i medicinteknikbolaget Addlife har på tisdagen och onsdagen köpt 100.000 B-aktier och 5.040 A-aktier i bolaget för ett sammanlagt värde av cirka 22 miljoner kronor. B-aktierna köptes till kursen 205:85 respektive 207:83 kronor per aktie och A-aktierna till 207 kronor per aktie. Efter köpet innehar Håkan Roos totalt 2,8 miljoner B-aktier och 2,2 miljoner A-aktier, motsvarande 14,9 procent av rösterna och 4,1 procent av kapitalet.

Munters vd Klas Forsström köpte på tisdagen 10.500 aktier i fukthanteringsföretaget för sammanlagt 0,7 miljoner kronor, eller 67:95 kronor styck. Enligt Munters hemsida äger Klas Forsström 85.900 aktier i bolaget. Det framgår inte när hemsidan senast uppdaterades, men han har alltså ökat sitt innehav med över 10 procent. Förra fredagen presenterade Munters sin bokslutsrapport som innehöll starkare siffror än vad analytiker hade räknat med. Aktien har överlag rört sig uppåt sedan dess.

Fönstertillverkaren Inwidos styrelseordförande Per Bertland har köpt 5.000 aktier i en affär värd drygt 0,8 miljoner kronor. Köpet genomfördes per den 9 februari till en genomsnittlig kurs om 169 kronor per aktie. Enligt bolagets hemsida uppgår Per Bertlands innehav i Inwido till 11.000 aktier. I Holdings uppgår innehavet efter förvärvet till 16.000 aktier.

Per Bertland är också styrelseledamot i Beijer Ref, och köpte på tisdagen 10.000 B-aktier i detta bolag för nära 1,5 miljoner kronor. Aktierna förvärvades till kursen 145:00 kronor. Efter transaktionen äger Per Bertland 160.000 B-aktier och nära 7,1 miljoner A-aktier i Beijer Ref, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Dan Frohm, som är styrelseledamot i Elanders, köpte på tisdagen drygt 3.500 aktier i bolaget för cirka 0,5 miljoner kronor. Aktierna förvärvades uppdelat på flera transaktioner med snittkursen 155:25 kronor. Före transaktionen ägde Dan Frohm nära 23.700 Elanders-aktier, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Rottneros vd Lennart Eberleh har köpt 101.000 aktier i bolaget för 11:06 kronor styck, motsvarande ett totalt belopp på cirka 1,1 miljoner kronor.

NCC:s vd Tomas Carlsson har köpt 7.700 aktier i byggbolaget. Köpet gjordes till 142 kronor och uppgick därmed till närmare 1,1 miljoner kronor. Innan köpet uppgick Tomas Carlssons innehav i NCC till 71.334 aktier, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Vidare ska det genomsnittliga sparkapitalet per kund (definierat som det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet per kund de senaste tolv månaderna) uppgå till omkring 450.000 kronor.

Intäkter i relation till sparkapital (definierat som intäkter justerade för jämförelsestörande poster de senaste tolv månaderna i relation till det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet för samma period) uppgår till omkring 0,45 procent.

Justerade rörelsekostnader ska öka med omkring 5 procent per år.

Bolagets utdelningspolicy är oförändrad.

Carnegie ser ett attraktivt köpläge i bilsäkerhetsföretaget i återhämtningsfasen.

”Vi rekommenderar köp med riktkursen 1 070 kronor, som baseras på vår prognos för 2023 och en EV/EBIT-multipel på 9x samt diskonterat till nuvärde. Jämförbara bolag till Autoliv har historiskt värderats kring EV/ EBIT 9-10x de senaste tio åren, där Autolivs genomsnittliga multipel under samma period är EV/ EBIT 9,1x”, skriver Carnegie Private Banking.

Carnegie lyfter bland annat att den globala fordonsmarknaden är i en återhämtningsfas med stigande produktion 2022. Bedömningen är att Autoliv med sin höga marknadsandel kan växa snabbare än fordonsindustrin under en längre tidsperiod och att en flerårig återhämtning med attraktiv vinsttillväxt de närmaste åren ligger i korten.

En stark balansräkning och omfattande återköpsprogram ger ytterligare stöd, enligt Carnegie. 

”Med den höga marknadsandelen och positiva regionala mixen kan bolaget växa betydligt snabbare än marknaden de närmaste åren. På nuvarande värdering ser vi ett attraktivt köpläge”, konstaterar Carnegie.

Regeringens lagrådsremiss innehåller flera förslag som ska stärka konsumentskyddet vid bostadsrättsköp. Bland annat ska den som köper en nyproducerad bostadsrätt med förhandsavtal ska få klar och begriplig information om vad avtalet innebär och vilka risker som är kopplade till avtalet. Dessutom införs en betänketid införs för den som ingår ett förhandsavtal.

Tidpunkten för inflyttning som anges i avtalet snävas in och får inte avse en längre period än tre månader.

Om färdigställandet försenas ska förhandstecknaren kunna säga upp avtalet även om förseningen inte beror på att bostadsrättsföreningen varit försumlig, vilket är ett krav i dag.

Förutom skärpta regler vid köp av nyproduktion vill regeringen också öka skyddet mot kapning av bostadsrättsföreningar.

”Även om det är ovanligt får det mycket allvarliga konsekvenser för bostadsrättshavarna. Det finns exempel på utomstående företag som genom föreningens stadgar har tillförsäkrat sig en kvalificerad majoritet av rösterna, varefter byggnaden och ekonomin kraftigt misskötts utan att de boende kunnat ingripa”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– För att stärka det demokratiska skyddet och de boendes rätt till inflytande i föreningen, föreslår vi att det inte ska vara möjligt att frångå principen om lika rösträtt i en bostadsrättsförening, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.