Omsättningen på bostadsrätter, mätt som den andel av stocken som säljs under ett år, ligger nu på sin lägsta nivå någonsin sett till den period som data finns tillgänglig för. För hus ligger nivån i paritet med hur det såg ut i samband med statsskuldkrisen i Europa 2012.
Robert Boije, chefekonom på SBAB, noterar att det normalt sett är cirka 3 procent årlig omsättning på hus och strax under 10 procent på bostadsrätter.
Omsättningen på bostäder har samtidigt en mycket stark koppling över tid till konjunkturläget. De nivåer vi i dag ser på omsättningen, särskilt för bostadsrätter, ligger tydligt under de vi normalt ser vid en lågkonjunktur.
Sett till den låga omsättningen på bostäder kan det vid en första anblick vara förvånande att priserna på bostäder inte har gått ner mer sammantaget det sista året än vad de har gjort, och dessutom har gått upp lite de senaste månaderna.
”Det hänger troligen ihop med att de affärer som trots allt genomförs i hög grad gjorts av personer som varit inne på bostadsmarknaden ett tag, där man köpt och sålt på samma marknad och där transaktionerna avser relativt sett mer attraktiva objekt som inte är representativa vid en mer normal omsättning”, säger Robert Boije.
Börsen har varit på hyggligt gott humör. Ett gäng omvända vinstvarningar, med Volvo i täten, har väckt ett visst hopp inför rapportsäsongen. Sedan vår senaste avstämning för en dryg vecka sedan har börsen stigit med omkring 2,5 procent.
Bäst har det gått för Stolt-Nielsen. Bolaget släppte en bra rapport i slutet av mars men har därefter handlas slagigt. Den senaste veckan är aktien dock upp med 7,6 procent.
Aligro Planet (APAC) meddelade förra veckan att bolaget ska avvecklas och likvida medel om 100 kr per aktie kommer att betalas tillbaka. Nu har hedgefonden Syquant Capital snabbt flaggat upp för att fondens ägande på kort tid passerat både 5 och 10 procent av kapitalet.
Spacen handlas i 99 kr och inlösen väntas ske i maj eller juni enligt bolagets kommunikation, vilket ger en uppsida på en dryg procent på en till två månader. Den senaste veckan står spacen oförändrad.
ACQ Bure har lämnat sin rapport för det första kvartalet. Under kvartalet fick bolaget ränteintäkter på 11,6 miljoner kr eftersom majoriteten av kapitalet placerats i statsskuldväxlar. Ränteintäkterna överstiger klart förvaltningskostnaderna, vilket genererade ett resultat efter skatt på 9,1 miljoner kr. Spacen har stigit marginellt den senaste veckan.
”I ett ekonomiskt landskap där tillgången till kapital är begränsad och dessutom kostar mer ser vi en stor omställning bland företagen. Lönsamhet går före tillväxt och ekonomisk flexibilitet genom en stark balansräkning är allt viktigare. Detta är ingredienser som ACQ ser positivt på och arbetet med att hitta ett målbolag fortgår. Avslutningsvis kan jag glädjande konstatera att det ”nya ränteläget” påverkat ACQs resultat positivt och att vi därmed kan redovisa en vinst i kvartalet”, skriver bolagets vd Henrik Blomquist i rapporten.
Även portföljens tredje spac Creaspac har stärkts en aning den senaste veckan.
Awardit har stigit med 2,3 procent den senaste veckan utan några bolagsspecifika nyheter. Vertiseit har backat med 2,4 procent medan Raysearch tappat en halv procent.
Höjningen förklaras av ett förbättrat ränteläge och ett högt tradingnetto, drivet av god kundaktivitet i affärsområdet Stora bolag och institutioner.
”Gynnsamma finansmarknadsförhållanden stöttade därutöver intäkter från försäkringsaktiviteter och kreditreserveringar låg kvar på en väldigt låg nivå i första kvartalet”, skriver vd Carsten Egeriis.
De preliminära siffrorna för det första kvartalet visade att nettovinsten landade på drygt 5,1 miljarder danska kronor. Räntenettot var runt 8 miljarder och tradingnettot 1,6 miljarder.
Infronts konsensussiffror, som samlades in under februari, visar att marknadens förväntningar låg på 7,8 miljarder danska kronor för räntenettot och en nettovinst på 4 miljarder.
Kostnaderna var runt 6,3 miljarder danska kronor. Kreditkvalitén uppges fortsätta vara stark och kreditreserveringarna för det första kvartalet uppgick till 0,2 miljarder. Kostnaderna väntades enligt Infront vara just 6,3 miljarder.
”I linje med vår finansiella prognos för 2023 fortsätter vi att förvänta oss att kärnintäkterna växer, drivet primärt av ett högre räntenetto efter ytterligare normalisering av räntor och vårt fortsatta arbete för att driva kommersiellt momentum”, står det i pressmeddelandet.
Banken förväntar sig att intäkterna från trading och försäkringsaktiviteter återhämtar sig mot normaliserade nivåer beroende på förhållandena på finansmarknaderna.
Helårsprognosen för kostnaderna ligger kvar på 25–25,5 miljarder danska kronor och reserveringarna för kreditförluster beräknas vara på helårsbasis 2,5 miljarder. Vidare kommer kreditreserveringarna att drivas främst av ett svagare makroekonomiskt läge. Däremot upprepar banken att kreditkvalitén är bra, samt att banken sett återhämtningar i det första kvartalet.
De definitiva siffrorna kommer att presenteras i kvartalsrapporten, som släpps den 28 april.
Husägarnas kostnader har ökat dramatiskt. Rusande elpriser, inflation och stigande räntor har gjort att de årliga kostnaderna för ett genomsnittligt småhus i Sverige ökat till drygt 200 000 kronor i början av 2023, vilket är en rekordhög nivå.
På ett år uppgår kostnadsökningen till drygt 36 procent och runt 125 procent över en tioårsperiod. Det framgår av jämförelsetjänsten Zmartas husägarindex, som uppskattar kostnaderna för att äga och bo i en villa.
Kostnadsutvecklingen har varit ännu värre för husägare i storstäderna. Exempelvis landar nu den årliga totalkostnaden för en villa i Storstockholm på runt 326 000 kronor, en uppgång med nära 39 procent jämfört med början av 2022 och över 130 procent på tio år.
Malmöborna klarar sig något lindrigare undan, men behöver ändå pynta ut runt en kvarts miljon kronor om året i dagsläget.
Graf: Utveckling för husägarnas årliga totalkostnad mellan 2012 och 2022.
Källa: Zmarta
Tre utgiftsposter sticker ut
Tre utgiftsposter sticker ut och ligger bakom en stor del av kostnadsökningen för hushållen, elpriset, bolåneräntan och amorteringskravet, enligt Zmartas bostadsexpert Ola Söderlind.
– Med tanke på att det inte går att göra någonting åt amorteringskravet blir det extra viktigt att pressa ned de andra kostnaderna. Det gäller att se över sina avtal regelbundet och jämföra med andra aktörer eftersom de otrogna kunderna belönas, säger han.
Lägre bostads- och elpriser förklarar samtidigt det stora kostnadsgapet mellan riket i stort och storstäderna, tillägger Ola Söderlind.
Zmartas husägarindex
Indexet visar omkostnaderna för boräntor, amortering, el, villaförsäkring, fastighetsavgift, vatten och avlopp samt sophantering. Räntekostnaden är den enskilt största utgiftsposten för husägare och Zmartas beräkning utgår från en belåningsgrad på 85 procent.
Källa: Zmarta
Prisuppgången på bostadsmarknaden i Stockholm har gjort att amorteringskravet, som infördes den 1 juni 2016, kostar en villaägare omkring 70 000 kronor varje år. Alla bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent måste amortera minst 1 procent eller 2 procent av lånebeloppet per år.
Under valrörelsen lovade Moderaterna, som leder den nuvarande regeringen, att pausa amorteringskravet för att ge ekonomiskt pressade hushåll andrum, men löftet ser inte ut att infrias, enligt Ola Söderlind.
– Det lutar åt ett nej. Förmodligen beror på att ett pausat amorteringskrav riskerar att elda på inflationsbrasan då folk får ännu mer pengar över att spendera, säger han.
Zmartas bostadsexpert återvänder sedan till sina olika spartips. Han betonar att en villaägare kan spara tusentals kronor i månaden genom att jämföra sina nuvarande avtal och byta till ett billigare alternativ.
Först och främst är det viktigt att hålla koll på bolånevillkoren och ränterabatten i förhållande till listräntan, det vill säga bankens utgångspris som bör förhandlas ned.
– De flesta avtal gäller ett år innan man går tillbaka till listräntan och det är många som inte är medvetna om det. För att inte riskera att hamna i den fällan ska man se över villkoren minst en gång om året. Det kan spara dig otroligt mycket pengar, säger Ola Söderlind.
Dessutom har elpriserna sjunkit betydligt från vinterns skyhöga nivåer och skapat ett utmärkt tillfälle för den som vill teckna ett fastprisavtal, påtalar bostadsexperten.
– Fastprisavtalen börjar komma ned i pris så det bör man hålla ögonen på, säger han.
Försäkringar är ett annat område där husägare kan spara mycket pengar.
– Otrohet belönas extra mycket i försäkringsbranschen – här gäller det verkligen att byta lite då och då. Det tjänar man på i längden, säger han.
Ola Söderlind räknar med att de kraftigt ökade boendekostnaderna för villaägarna leder till att fler vill minska sina utgifter, antingen genom att dra ned på boytan eller leta sig till bostadsrätter. Tvärtemot den trend som tog fart under pandemin då svenskarna ville bo stort, bland annat för att göra plats åt hemmakontoret.
Rörelseresultatet var preliminärt 952 miljoner kronor, upp från 664 miljoner kronor för det första kvartalet i fjol.
Enligt konsensussiffor från Infront, som samlades in mellan 8 december 2022 och 27 januari 2023, var ett rörelseresultat på 798 miljoner kronor väntat.
Utöver tidigare nämnda anledningar, stöttades även rörelseresultatet av en ”förbättrad förmåga att kompensera för inflationseffekter” samt ett stärkt rörelseresultat per kilo inom Food Ingredients och Chocolate & Confectionery Fats.
Den totala volymen var 541.000 ton i det första kvartalet, en liten nedgång från 575.000 ton i fjol. Här väntades 584.000 ton.
”Volymerna minskade, till stor del på grund av de förväntade effekterna av det kontrollerade utträdet från den ryska marknaden och optimeringsprogrammet inom Bakery. Volymerna inom Technical Products & Feed ökade något”, skriver AAK.
Den fullständiga delårsrapporten släpps den 4 maj.
Viewrays omsättningstillväxt för 2023 spås nu komma in på 0-15 procent, jämfört med tidigare guidning på 25-40 procent, framgår av ett pressmeddelande.
De orsaker som motiverar prognoskapningen utgörs av försenade installationer och ”växande finansiell press som påverkar leveransschemat”, skriver bolaget.
Bolaget har också tagit in konsulter för att utvärdera de strategiska alternativen, något som kan komma att sluta i att bolaget säljs.
Elekta var tidigare storägare i Viewray, men sålde innehavet om 7,3 procent i januari 2021. Aktierna förvärvades i en nyemission i slutet av 2019. Samarbete mellan bolagen har dock bestått även efter avyttringen.
Strax efter klockan 16 på torsdagen var Elekta-aktien upp 0,2 procent på Stockholmsbörsen.
”Med utgångspunkt i ökat turbulens i banksektorn och osäkerhet kring konjunktureffekterna av densamma har vi skalat ned vår övergripande aktievikt till neutral, parallellt med att vi minskat vår exponering mot krediter med högre kreditrisk (HY)”, skriver Ålandsbanken.
Kapitalet som frigjorts efter förändringarna har placerats i kassa eller företagsobligationer med korta löptider.
”Via denna portföljanpassning har vi resurser att justera risktagandet när situationen klarnar”, fortsätter Ålandsbanken.
Vidare påpekar banken påpekar att marknaden stabiliserats efter bankkrascherna i USA och den framtvingade räddningen av schweiziska Credit Suisse, som utlöste stor osäkerhet och volatilitet på börserna i mars.
”Även om den senaste tidens problem för enskilda banker sannolikt inte kommer att ge upphov till en finanskris i klass med den vi upplevde för 15 år sedan, så kan situationen göra att bankerna blir mer försiktiga i sin utlåning till företag och konsumenter under en period framåt”, skriver Ålandsbanken, och tillägger:
”Det kan i sin tur dämpa tillväxten i ekonomin och därmed göra att vinsttillväxten också på bolagsnivå blir svagare än väntat.”
Huvudscenariot är dock att konjunkturläget ”gradvis” förbättras med draghjälp från Kinas återöppning och att leveransflödet normaliseras efter de senaste årens problem.
Det bör enligt Ålandsbanken leda till en högre ekonomisk tillväxt och minskat inflationstryck.
”Vi återgår då till en mer normal logik där goda nyheter vad gäller konjunkturen och bolagens vinst- utveckling tolkas positivt, snarare än något som hetsar centralbanker till åtstramning”, skriver banken i marknadsutblicken.
Analytiker hade räknat med att priserna skulle ha varit oförändrade under månaden och ökat 3,0 procent mot samma månad föregående år, enligt Trading Economics konsensusprognos.
Kärn-PPI, exklusive livsmedel och energi, sjönk 0,1 procent jämfört med föregående månad. Jämfört med samma månad föregående år steg kärn-PPI med 3,4 procent. Väntat var här en uppgång med 0,3 procent från månaden före samt 3,4 procent högre priser från samma månad föregående år.
I februari ökade producentpriserna med reviderade 4,9 procent jämfört med samma månad föregående år (+4,6), medan kärn-PPI steg med oreviderade 4,4 procent.
Analytiker hade räknat med 232 000 nya sökande av arbetslöshetsersättning, enligt Trading Economics konsensusprognos.
Veckan före ökade antalet nyanmälda arbetslösa med oreviderade 228 000 personer.
Fyraveckorssnittet steg till 240 000 jämfört med 237 750 veckan före.
Antalet personer som fortsatte att få bidrag minskade med 13.000 personer och uppgick till 1 810 000 personer. Väntat var 1 814 000 personer. Denna statistik släpar efter en vecka jämfört med siffran för antalet nyanmälda arbetslösa.