Uttalandena om Fraser Perring fälldes i samband med en parlamentsdebatt i det brittiska underhuset där Labour-ledamoten Liam Byrne antydde att Fraser Perring har misstänkta kopplingar till Ryssland och bör utredas.

”Fraser Perring är en icke-ovanlig besökare i Moskva och nu har han gett sig på Home REIT, som förser hemlösa med tjänster, inklusive åt hemlösa veteraner. Vi måste försäkra oss om att blankarfirmor inte är ännu ett vapen i Putins arsenal. Där det finns kopplingar mellan blankarattackfirmor och Kreml måste vi vara underrättade om detta”, sa Liam Byrne i en parlamentsdebatt den 16 mars.

Viceroy ifrågasatte den 24 november Home REIT, ett fastighetsinvesteringsbolag, och betalningsförmågan hos dess hyresgäster. Home REIT förvärvar fastigheter och hyr ut till välgörenhetsaktörer som upplåter plats åt hemlösa, men enligt Viceroy är dessa aktörer bedragare och Fraser Perring lät meddela att en polisanmälan om investeringsbedrägeri förbereds.

Fastighetsbolaget dementerade anklagelserna, men aktien har handelsstoppats under en utredning av de finansiella förhållandena i bolaget och misstänkt bedrägeri, mutor och luftfakturering via överpriser för fastighetsförvärv.

Utöver anklagelserna rörande blankningen av Home REIT anklagades också Fraser Perring för att arbeta nära en annan blankarfirman, Boatman Capital, för att sätta en blankningsattack i verket mot det brittiska försvarsföretaget Babcock.

Babcock-attacken ska ha initierats lagom till dess att bolaget genomförde en översyn av Storbritanniens atomdrivna ubåtar, enligt Liam Byrne.

Natten mot torsdagen dementerade Fraser Perring att han är rysk spion i ett Twitterinlägg, efter att han också gjort en intervju med tidningen Daily Mail.

”Det här är nonsens, jag är inte rysk spion. Min familj kunde ha tagit allvarlig skada av det här”, sade Fraser Perring.

I ett brev som skickats till Liam Byrne med Fraser Perrings advokater som avsändare tillkännages att något samarbete med Boatman Capital aldrig funnits och att Viceroy aldrig varit involverade i någon blankningskampanj mot Babcock. Home REIT var dessutom aldrig någon ”måltavla”, som Liam Byrne ska ha uttryckt det. Fraser Perring lyfte endast frågeställningar kring bolaget och avslöjade brister.

Vidare låter advokaterna meddela att Fraser Perring aldrig varit i Moskva och att det inte finns några som helst kopplingar till Kreml.

”Anklagelserna rörande att Fraser Perring skulle göra smutsjobb åt Putin samt ryska regeringen, att han därigenom utgör ett hot mot vårt land och att det fordrar en parlamentsutredning är mycket allvarliga, särskilt givet att de är löjliga och uppenbart falska”, skriver advokaterna enligt Daily Mail.

Den amerikanska rapportsäsongen har dragit igång på allvar. Inför fredagens börsöppningen har amerikanska storbankerna JP Morgan, Wells Fargo och Citigroup släppt kvartalssiffror. 

Citigroup redovisade en vinst per aktie på 2,19 dollar under första kvartalet. Det kan ställas mot förväntningarna bland analytikerna på 1,68 dollar, baserat på S&P Global Market Intelligences sammanställning.

Intäkterna under perioden landade på 21,4 miljarder dollar mot analytikernas prognos på 20,1 miljarder dollar.  Kreditförlusterna ökade i sin tur till 1,3 miljarder dollar jämfört med 0,9 miljarder dollar under samma kvartal förra året. 

Med drygt en timme kvar till börsöppningen i USA var Citigroup upp strax över 2 procent i förhandeln.

JP Morgan rapporterade en vinst per aktie på 4,10 dollar för årets första kvartal. Resultat överträffade analytikerkårens förväntningar som låg på 3,41 dollar, enligt S&P Global Market Intelligence.

Intäkterna uppgick till 38,3 miljarder dollar, även det bättre än väntade 35,8 miljarder dollar. Vid 14.15-tiden handlades aktien upp nära 6 procent i förhandeln. 

Well Fargo redovisade i sin tur en vinst per aktie på 1,23 dollar för det gångna kvartalet. Det överträffade analytikernas prognos på 1,12 dollar, enligt S&P Global Market Intelligence.

De totala intäkterna uppgick till 20,7 miljarder dollar. Väntat var intäkter på 20,1 miljarder dollar. Strax efter klockan 14 lyfte Wells Fargo nära 4 procent i förhandeln.

I kvartalsrapporten påpekar JP Morgan att det finns en ”distinkt skillnad” i den rådande oron kring bankernas stabilitet mot läget 2008 då Lehman Brothers gick omkull.

”Den finansiella miljön kommer dock förmodligen att stramas åt i takt med att banker blir mer konservativa, och vi vet ännu inte om detta också kommer slå mot konsumtionen”, säger storbankens vd Jamie Dimon i en kommentar.

Lastbilstillverkaren AB Volvo tjuvstartade dock rapportsäsongen redan i tisdags kväll då bolaget tog marknaden på sängen med en praktfull omvänd vinstvarning. De preliminära siffrorna visar att rörelseresultatet under det första kvartalet landar på en rekordnivå som dessutom innebär det bästa kvartalsresultatet i bolagets historia.

Frågan är nu om fler rapportskrällar är att vänta från verkstadsindustrin när rapportfloden drar i gång på allvar i nästa vecka. Privata Affärer frågade Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, vilka faktorer hon kommer att hårdgranska i rapporterna.

Maria Landeborn konstaterar att vi så här långt har fått väldigt få vinstvarningar från svenska bolag. Både konjunkturen och arbetsmarknaden har visat förvånansvärd styrka vilket ändå talar för att de senaste månaderna kan ha varit ganska bra.

Samtidigt bör högre inflation och räntor samt stigande energi- och råvarukostnader avspeglas sig i bolagens rapporter någon gång, menar hon.

− Den stora frågan är hur det står till med konjunkturen. I fjärde kvartalet i fjol såg vi avtagande tillväxttal för både orderingång och vinstutveckling och frågan är om den utvecklingen har fortsatt och om vi är på väg att närma oss en vinsttopp. Jag bedömer en dämpad tillväxttakt som fullt möjligt, säger hon.

− Detta gäller för bolagen generellt men särskilt för verkstadsindustrin på Stockholmsbörsen som ju är en viktig temperaturmätare för hela den globala konjunkturen. Många stora svenska industribolag har produktion och försäljning i både Europa, USA och på tillväxtmarknader, och de har därmed känselspröt ute i hela den globala ekonomin, säger Maria Landeborn.

Om det visar sig att inbromsningen har fortsatt, hur skulle det slå mot verkstadsbolagen som ju gått starkt på börsen den senaste tiden?

− Det beror på hur kraftig avmattningen är jämfört med förväntningarna. Blir rapporterna sämre än väntat så kan det bli tufft eftersom ju verkstadsbolagen faktiskt har gått ganska bra. Och om bolagen dessutom blir försiktigare i sina uttalanden om framtiden kan det leda till kursreaktioner. Därför kommer framåtblickande data från företagen att bli högintressant läsning.

− Samtidigt är det långt ifrån säkert att det blir så eftersom makrodata för det första kvartalet har kommit in starkare än väntat i samtliga regioner. Detta talar för att det första kvartalet blir ännu ett kvartal som har varit ganska bra för företagen, säger Maria Landeborn.

Vad blir kursreaktionen om ditt mera positiva scenario slår in?

− Då finns det en viss uppsida i de cykliska bolagen tror jag. Visar det sig att efterfrågan ännu inte har vikt så kommer det att ge stöd till marknaden.

Starka bankrapporter

Maria Landeborn väntar sig överlag starka rapporter från de svenska storbankerna. Den senaste tidens nedgång i sektorn är mer en kursreaktion på bankfrossan i USA än en mätare på hur de svenska bankerna går, menar hon.

− Det finns inga tecken på att det finns problem i de svenska bankerna utan de framstår som väldigt välskötta. Bankrapporterna kommer att vara väldigt bra och de gynnas av det högre ränteläge vi har i dag.

Hur kommer pressade banker att reagera kursmässigt om bankoron visar sig vara överdriven?

− Jag kan tänka mig en positiv kursreaktion om de svenska bankerna visar starka rapporter. Samtidigt blir det intressant att höra om de märker av någon påverkan av den oro som har varit med exempelvis volatiliteten på räntemarknaden.

− Men får vi kraftigt fallande bopriser och en vikande konjunktur så är det negativt för bankerna. Bostadsmarknaden har dock stabiliserats både i Sverige och utomlands den senaste tiden vilket gynnar bankerna, så jag ser ingen oro här och nu. 

Tuffare för hem- och byggsektorn och detaljhandeln

Desto tuffare lär det vara för bolag inom hem- och byggsektorn, spår Maria Landeborn. Hushållen gjorde stora investeringar i nya bostäder, renoveringar och heminredning under pandemin, vilket talar för att det är enkelt att dra ner på den typen av utgifter nu. Dessutom har stigande räntor och högre råvarupriser både dämpat efterfrågan och lett till ökade kostnader för företagen.

Dystra rapporter kan även komma från bolag inom detaljhandeln. Enligt statistik från SCB sjönk detaljhandeln med 9,4 procent i årstakt under februari, en direkt följd av att konsumenterna har mindre i plånboken på grund av hög inflation och snabbt stigande räntor.

Den pressade H&M-aktien har visserligen fått ett rejält kurslyft den senaste tiden efter sin rapport, men det är tveksamt om de mindre detaljhandelsbolagen kan överraska lika positivt när konsumenterna håller hårdare i plånboken.

− När det gäller fastighetsbolagen kommer placerarna inte att fästa så stor vikt vid hur förvaltningsresultatet har utvecklats det senaste kvartalet, utan mer om hur bolagen ska hantera obligationsförfall kommande år och hur man planerar att omfinansera lån som löper ut.

”Inflationstakten sjönk i mars, vilket delvis berodde på att uppgången av energipriserna har mattats av”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Väntat enligt Infronts analytikerenkät var att KPIF skulle stiga 0,7 procent i mars jämfört med månaden före och stiga 8,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, sjönk till 8,9 procent i mars jämfört med 9,3 procent i februari. Väntat enligt Infronts enkät var 9,0 procent.

Riksbankens räknade i sin senaste prognos med en KPIF-inflation på 7,8 procent samt en KPIFXE-inflation på 7,5 procent i mars.

Prisökningstakten för livsmedel minskade

Priserna på livsmedel fortsatte att stiga i mars, men inte lika mycket som i februari.

Det visar SCB:s KPI-utfall för mars.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade 1,2 procent i mars jämfört med februari i år, ned från +2,7 procent i månadstakt i februari. Årstakten sjönk från 21 till 19,7 procent.

”Tittar vi bakåt i tiden brukar matpriserna i snitt stiga med en halv procent i mars, så det vi ser nu är fortfarande en hög prisökningstakt. Men den är inte lika hög som den senaste tiden, vilket sänker inflationen något från de höga nivåer vi befinner oss på”, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket för konsumenterna i Sverige på ett år.

Eventuella effekter av de prissänkningar som aviserades av dagligvaruhandeln i slutet av mars och början av april kan ses i KPI tidigast i nästa publicering, vilken sker i mitten av maj.