Företag som verkar inom infrastruktur har en lägre affärsrisk än andra företag – eftersom de exponerar sig mot de naturliga monopol som uppstår i branscher med stora initiala investeringskostnader, där allmänna regelverk tvingar marknadsaktörerna att följa strikta regelverk för pris och tillgänglighet vid erbjudandet av den aktuella tjänsten. Prisrörligheten och risken i bolagens aktier är lägre, vilket gör att en fond som UB Infra fungerar väl som byggsten i en pensionsportfölj.

Det stora stimulanspaketet och framtidsutsikterna i infrastruktursektorn

President Joe Biden har nyligen presenterat en jättesatsning på 2 000 miljarder dollar riktat  mot infrastruktursektorn, för att modernisera USA:s slitna och på vissa platser sönderfallande vägar, broar och flygplatser. Satsningar på höghastighetsbredband samt utbyggda och förbättrade elnät – med siktet inställt på förnyelsebar, grön energi – finns också med.

Syftet med stimulansåtgärderna i USA är i första hand att främja sysselsättningen och öka den ekonomiska tillväxten, men belyser också den centrala roll infrastrukturverksamheter har för att samhället ska fungera och förutsättningarna för att tillväxten förbättras. Infrastruktursatsningen ska samtidigt betraktas ur ett längre tidsperspektiv och kommer snarast att göra avtryck på sektorn över en längre tid.

I närtid är effekterna på infrasektorn och bolagens intjäning beroende av hur snabbt olika ekonomier kommer igång som resultat av vaccinationsprogrammen. När samhällen öppnas upp i takt med att pandemins effekter avtar ökar godstransporter och passagerarflöden via hamnar, järnvägar och flygfält och även trafikflöden på tullvägar. Energikonsumtionen och behovet av el ökar då den ekonomiska aktiviteten tilltar och infrastrukturbolag verksamma inom energi- och eldistribution drar också nytta av tillväxten som kraftigt förväntas öka efter fjolårets nedgång för sektorn.  

Därför ska du ha infrastruktur i portföljen

Historiskt har investeringar i infrastrukturbolag fungerat som stötdämpare, som dämpar svängningarna i portföljen när börsen åker berg- och dalbana. Detta beror på att behovet av till exempel vägar, fungerande el- och vattenförsörjning och gods- och persontransporter i allmänhet är lika stort i dåliga som i bra tider. Bolagen som sköter infrastruktur har förhållandevis stabila och förutsägbara kassaflöden till en lägre affärsrisk än normalt. Intäkter som tickar på år efter år.

Placeringar i infrastrukturbolag ger också ett bra inflationsskydd eftersom företagens intäkter ökar med inflationen som ett resultat av högre tariffer som ofta justeras vid inflation. Nedstängningen av samhällen under pandemin har för vissa delsektorer inom transportsektorn temporärt skapat avsevärda störningar, vilket bevisar att ingen strategi är helt immun mot allvarliga kriser.

UN Infra – förvaltningen av fonden

Pandemin har påskyndat utvecklingen i samhället på vissa områden. UB Infra-fondens portföljförvaltare Pekka Niemelä, ser en del starka trender som han tror skyndar på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, som till exempel elektrifieringen och förflyttningen bort från en fossilbaserad energiproduktion. 

Det senaste halvåret har han accelererat förändringsarbetet i fonden med dessa drivkrafter i åtanke: Han har i Europa i eliminerat de bolag som producerar el med hjälp av kol och ersatt dessa med mer klimatvänliga alternativ. Även i USA, som utgör den största geografiska exponeringen i fonden med 30-40 procent av kapitalet, är ambitionen att helt avveckla bolag med kolberoende verksamheter senast under tredje kvartalet 2021. På lite längre sikt kommer tonvikten i fonden att skifta mer mot bolag inom eldistribution, då sektorn genomgår en omvälvande förändring som ett resultat av elektrifieringen av samhället. Denna ompositionering kommer också att minska koldioxidavtrycket i fonden, vilket tidigare varit en utmaning överlag i infrastruktursektorn, då andelen bolag beroende av energiproduktion med hjälp av fossila bränslen varit stor.

Investeringsprocessen i UB:s infrastrukturfonder använder kvantitativ analys som utgångspunkt där bred diversifiering är nyckeln till portföljbygget. Pekka Niemelä föredrar bolag som är verksamma på en marknad med naturligt monopol. Investeringar sker företrädesvis i kvalitetsbolag som i grunden har en stark affärsmodell med bra bolagsledning, höga inträdesbarriärer och bra prissättningsförmåga. Bolagen är i huvudsak verksamma inom eldistribution, flygplatser, hamnar, järnvägar, vägtullar, gasdistribution och vattenförsörjning.

Inget enskilt innehav i fonden har en större vikt än 2 procent av den totala portföljen. Förvaltningen har inget benchmark index och utan har ett lika-vikt-tänk i fonden vilket innebär att man investerar maximalt 2 procent i ett bolag med en övervikt mot små- och medelstora företag. När bolag når sin maxgräns sker rebalansering av innehaven eftersom värderingsmultiplarna i sektorn sällan skenar iväg. Det finns en tendens bland infrastrukturbolag för värderingarna att röra sig kring ett historiskt medeltal på längre sikt och därför fungerar den disciplinerade omviktningsstrategin väl för en fond som innehåller denna typ av bolag.

Långsiktigheten i investeringarna är dessutom tydlig i och med att omsättningshastigheten i fonden historiskt varit betydligt lägre än genomsnittet för andra fonder inom samma kategori.

Här kan du läsa mer om UB:s globala infrastrukturfond UB Infra.

Av: United Bankers

Detta är en annons från United Bankers och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.

Företag som verkar inom infrastruktur har en lägre affärsrisk än andra företag – eftersom de exponerar sig mot de naturliga monopol som uppstår i branscher med stora initiala investeringskostnader, där allmänna regelverk tvingar marknadsaktörerna att följa strikta regelverk för pris och tillgänglighet vid erbjudandet av den aktuella tjänsten. Prisrörligheten och risken i bolagens aktier är lägre, vilket gör att en fond som UB Infra fungerar väl som byggsten i en pensionsportfölj.

Det stora stimulanspaketet och framtidsutsikterna i infrastruktursektorn

President Joe Biden har nyligen presenterat en jättesatsning på 2 000 miljarder dollar riktat  mot infrastruktursektorn, för att modernisera USA:s slitna och på vissa platser sönderfallande vägar, broar och flygplatser. Satsningar på höghastighetsbredband samt utbyggda och förbättrade elnät – med siktet inställt på förnyelsebar, grön energi – finns också med.

Syftet med stimulansåtgärderna i USA är i första hand att främja sysselsättningen och öka den ekonomiska tillväxten, men belyser också den centrala roll infrastrukturverksamheter har för att samhället ska fungera och förutsättningarna för att tillväxten förbättras. Infrastruktursatsningen ska samtidigt betraktas ur ett längre tidsperspektiv och kommer snarast att göra avtryck på sektorn över en längre tid.

I närtid är effekterna på infrasektorn och bolagens intjäning beroende av hur snabbt olika ekonomier kommer igång som resultat av vaccinationsprogrammen. När samhällen öppnas upp i takt med att pandemins effekter avtar ökar godstransporter och passagerarflöden via hamnar, järnvägar och flygfält och även trafikflöden på tullvägar. Energikonsumtionen och behovet av el ökar då den ekonomiska aktiviteten tilltar och infrastrukturbolag verksamma inom energi- och eldistribution drar också nytta av tillväxten som kraftigt förväntas öka efter fjolårets nedgång för sektorn.  

Därför ska du ha infrastruktur i portföljen

Historiskt har investeringar i infrastrukturbolag fungerat som stötdämpare, som dämpar svängningarna i portföljen när börsen åker berg- och dalbana. Detta beror på att behovet av till exempel vägar, fungerande el- och vattenförsörjning och gods- och persontransporter i allmänhet är lika stort i dåliga som i bra tider. Bolagen som sköter infrastruktur har förhållandevis stabila och förutsägbara kassaflöden till en lägre affärsrisk än normalt. Intäkter som tickar på år efter år.

Placeringar i infrastrukturbolag ger också ett bra inflationsskydd eftersom företagens intäkter ökar med inflationen som ett resultat av högre tariffer som ofta justeras vid inflation. Nedstängningen av samhällen under pandemin har för vissa delsektorer inom transportsektorn temporärt skapat avsevärda störningar, vilket bevisar att ingen strategi är helt immun mot allvarliga kriser.

UN Infra – förvaltningen av fonden

Pandemin har påskyndat utvecklingen i samhället på vissa områden. UB Infra-fondens portföljförvaltare Pekka Niemelä, ser en del starka trender som han tror skyndar på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, som till exempel elektrifieringen och förflyttningen bort från en fossilbaserad energiproduktion. 

Det senaste halvåret har han accelererat förändringsarbetet i fonden med dessa drivkrafter i åtanke: Han har i Europa i eliminerat de bolag som producerar el med hjälp av kol och ersatt dessa med mer klimatvänliga alternativ. Även i USA, som utgör den största geografiska exponeringen i fonden med 30-40 procent av kapitalet, är ambitionen att helt avveckla bolag med kolberoende verksamheter senast under tredje kvartalet 2021. På lite längre sikt kommer tonvikten i fonden att skifta mer mot bolag inom eldistribution, då sektorn genomgår en omvälvande förändring som ett resultat av elektrifieringen av samhället. Denna ompositionering kommer också att minska koldioxidavtrycket i fonden, vilket tidigare varit en utmaning överlag i infrastruktursektorn, då andelen bolag beroende av energiproduktion med hjälp av fossila bränslen varit stor.

Investeringsprocessen i UB:s infrastrukturfonder använder kvantitativ analys som utgångspunkt där bred diversifiering är nyckeln till portföljbygget. Pekka Niemelä föredrar bolag som är verksamma på en marknad med naturligt monopol. Investeringar sker företrädesvis i kvalitetsbolag som i grunden har en stark affärsmodell med bra bolagsledning, höga inträdesbarriärer och bra prissättningsförmåga. Bolagen är i huvudsak verksamma inom eldistribution, flygplatser, hamnar, järnvägar, vägtullar, gasdistribution och vattenförsörjning.

Inget enskilt innehav i fonden har en större vikt än 2 procent av den totala portföljen. Förvaltningen har inget benchmark index och utan har ett lika-vikt-tänk i fonden vilket innebär att man investerar maximalt 2 procent i ett bolag med en övervikt mot små- och medelstora företag. När bolag når sin maxgräns sker rebalansering av innehaven eftersom värderingsmultiplarna i sektorn sällan skenar iväg. Det finns en tendens bland infrastrukturbolag för värderingarna att röra sig kring ett historiskt medeltal på längre sikt och därför fungerar den disciplinerade omviktningsstrategin väl för en fond som innehåller denna typ av bolag.

Långsiktigheten i investeringarna är dessutom tydlig i och med att omsättningshastigheten i fonden historiskt varit betydligt lägre än genomsnittet för andra fonder inom samma kategori.

Här kan du läsa mer om UB:s globala infrastrukturfond UB Infra.

Av: United Bankers

Detta är en annons från United Bankers och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.