Kategoriarkiv: Handelsbanken

Handelsbanken, Helena Bornevall, Nyheter

Handelsbanken: Tre skäl till att bostadspriserna ska fortsätta nedåt

Under inledningen av 2023 så har bostadspriserna varit stabila. För bostadsrätter har till och med sett vissa uppgångar.

”En slutsats vi ställer oss bakom är att den största delen av prisnedgången sannolikt ligger bakom oss. Sannolikheten att bostadspriserna kommer utvecklas bättre än vår prognos i år har ökat. Att detta är tecken på att bostadspriserna står inför en snar vändning uppåt är vi dock mer skeptiska till”, skriver Bornevall i marknadsbrevet.

Hon påpekar att banken ännu inte är beredd att överge prognosen om att bostadspriserna sjunker ytterligare några procentenheter under året. Det är framför allt tre skäl som talar för detta.

För det första så har vi ännu inte sett det fulla genomslaget av stigande boräntor.

”Både Handelsbanken och Riksbanken räknar med åtminstone en ytterligare höjning. Som en konsekvens fortsätter rörliga boräntor att stiga. Adderat till detta löper hushållens bolån på längre löptider successivt ut och sätts om till högre räntor”, skriver Bornevall.

För det andra finns det många osålda bostäder på marknaden samtidigt som det är svårt för köpare och säljare att enas kring prisbilden.

”Det finns nu många bostadsobjekt till salu och en tolkning kan vara att endast de mest attraktiva objekten blir sålda. Vårt antagande är att fler behöver komma ned i pris för att bli sålda. Vi räknar med att försäljningsaktiviteten gradvis kommer återhämta sig, åtminstone till förpandemiska nivåer, men att det som sagt kräver att priserna kommer ner lite till”, skriver Bornevall.

För det tredje så har bostadskostnaderna som andel av inkomsten blir varaktigt högre.

”Fortsatt pressad betalningsförmåga är det främsta skälet till att vi inte bedömer att bostadspriserna kommer öka snabbare eller ens i linje med inkomsterna de kommande åren”, skriver Bornevall.

Börsguiden, Handelsbanken, Nyheter

Högre vinst än väntat för Handelsbanken

Från och med 2023 tillämpas redovisningsstandarden IFRS 17 Försäkringsavtal i koncernen. Relevanta jämförelsetal för första kvartalet 2022 i delårsrapporten har räknats om, uppger Handelsbanken.

Handelsbankens räntenetto steg med 8 procent under det första kvartalet jämfört med närmast föregående kvartal och uppgick till 11.485 miljoner kronor. Väntat enligt Infronts prognossammanställning var 11.053 miljoner kronor.

Justerat för jämförelsestörande poster var ökningen 5 procent och förbättringen förklaras av banken med fortsatt återhämtade räntemarginaler.

”Sammantaget bidrog nettoeffekten av marginaler och finansieringskostnader positivt med 757 miljoner kronor. Förändrade affärsvolymer hade en effekt med -84 miljoner kronor”, skriver Handelsbanken.

Provisionsnettot ökade jämfört med närmast föregående kvartal med 3 procent och uppgick till 2.766 miljoner kronor. Här låg analytikerprognossnittet på 2.710 miljoner kronor.

Fond-, depå och övriga kapitalförvaltningsprovisioner ökade med 2 procent. Ökningen förklaras av banken med nettoinflöden och ökade marknadsvärden.

Nettot av betalningsprovisioner minskade, enligt banken i enlighet med normala säsongsmönster, med 9 procent och uppgick till 400 miljoner kronor där kortprovisionsnettot var 241 miljoner kronor. Courtageintäkterna steg med 16 procent och uppgick till 123 miljoner kronor.

Nettot av finansiella transaktioner uppgick för kvartalet till 602 miljoner kronor, mot förväntade 343 miljoner. Där kan noteras att jämförelseperiodens utfall (första kvartalet 2022) har reviderats upp från 240 till 420 miljoner kronor.

Kreditförlusterna var netto 30 miljoner kronor. Analytikerna hade i snitt räknat med 338 miljoner kronor.

Avkastningen på eget kapital var 15,0 procent, jämfört med förväntanssnittet om 13,1 procent.

Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat storleksmått på bankens kapitalbas, uppgick vid periodens slut till 19,4 procent, jämfört med förväntade 19,7 procent.

Handelsbanken ökade under det första kvartalet sina intäkter främst till följd av en fortsatt återhämtning av marginalerna. Kostnaderna minskade samtidigt som utvecklingsinvesteringar ökade något från närmast föregående kvartal.

Det skriver bankens vd Carina Åkerström i delårsrapporten.

”I den svenska företagsmarknaden var banken störst med en marknadsandel på 22 procent av utlåningen och i bolånemarknaden har marknadsandelen på nettoinflödet återhämtat sig betydligt även om volymtillväxten kraftigt bromsat in i marknaden som helhet”, skriver Handelsbanken-vd:n vidare.

Carina Åkerström skriver i sitt vd-ord också att det stigande ränteläget i synnerhet har påverkat fastighetsmarknaden, beroende på ökade upplåningskostnader när förfallande lån ska omfinansieras.

”I bankens löpande genomgång av exponeringarna mot fastighetsförvaltningsbolag kan vi fortsatt konstatera att kreditkvaliteten är god. Förklaringen ligger i motståndskraftiga kassaflöden, låga belåningsgrader och aktiva insatser av ägare där det funnits behov att stärka finanserna”, kommenterar Carina Åkerström.

Bopriser, Bostad, Christina Nyman, Fastighetsrapport, Handelsbanken, Nyheter

Storbankens prognos står fast

− Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger  bankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Prognosen är därför att Riksbanken, trots den finansiella oron, kommer höja räntan med 0,75 respektive 0,5 procentenheter i april och juni, upp till 4,25 procent. Osäkerheten kring inflations- och ränteutsikterna är dock stora, enligt SHB.

Banken spår att de rörliga boräntorna toppar på drygt 5 procent senare i år. Men även de som har bundna boräntor kommer behöver binda om dem. Räntan på den totala lånestocken väntas därmed ligga på runt 4 procent i början av 2024 från lite under 3 procent i dag.

Räntekostnaden kommer därmed att fortsätta stiga även efter att Riksbanken slutar höja räntan, vilket kommer att ge förnyad kraft åt boprisfallet som vi såg i fjol.

− Bostadspriserna faller med totalt 20 procent jämfört med toppen i februari i fjol och ökar sedan endast svagt då hushållens betalningsförmåga förblir pressad,  säger Christina Nyman.

Dessutom stramas bolånekalkylerna åt på grund av högre inflation och höjda kalkylräntor vilket begränsar låneutrymmet för nya bolånetagare.

− För att en familj med två vuxna med medianlön och två barn ska få samma överskott i kalkylen 2023 som i fjol behöver lånebeloppet krympa med cirka 14 procent, säger Christina Nyman.

AuAg, Börsguiden, Christian Kopfer, Eric Strand, Guldpriset, Handelsbanken, Nyheter, Oljepriset

Stora rörelser på råvarumarknaden efter bankkrisen

Stora rörelser på råvarumarknaden noterades på måndagen efter en dramatisk helg då krisbanken Credit Suisse slukades av konkurrenten UBS i storaffär värd 3 miljarder schweizerfranc. I samband med affären blir så kallade AT1-obligationer utfärdade av Credit Suisse värdelösa, vilket orsakat oro kring andra bankers sådana obligationer.

Turbulensen fick dessutom priset på råolja att falla brant på måndagsmorgonen, drygt 3 procent för både WTI- och Brent-oljan till 64,52 respektive 70,57 dollar per fat vilket är den lägsta nivån sedan december 2021. Nedgången har därefter dämpats, men oljepriserna backar alltjämt på måndagseftermiddagen.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, ser nedgången i oljepriset som tillfälligt och spår att priset på ett års sikt kan stiga till 100 dollar per fat.

− Dagens prisnedgång beror på oro för minskad efterfrågan samt på den makroturbulens vi nu ser. Marknaden räknar med att vi får ett överskott på olja, säger han.

Fortsätter försvagningen tror Christian Kopfer att oljekartellen Opec kommer att intervenera och begränsa produktionen, vilket kan få oljepriset att vända uppåt.

− Man har så stor makt över prissättningen. Den är betydligt större i dag än för låt oss säga tio år sedan, säger Kopfer.

Ett Opec-beslut om en produktionsminskning kan komma till sommaren och det kan pressa upp oljepriset till cirka 80 dollar, tror han.

Strukturellt kommer dock oljekonsumtionen att öka och nå nya rekordnivåer, spår han.

− Då kommer oljepriset att börja leta sig upp mot 100 dollar per fat igen, säger Christian Kopfer.

Så du tror att det fall i oljepriset vi ser nu är tillfälligt?
− Ja, det tror jag. Samtidigt måste man förstå varför det faller. Det är ju råvaror som brukar påverkas kraftigt när vi upplever makroekonomisk turbulens, säger han.

När når oljepriset 100 dollar per fat?
− Om det sker redan under det andra halvåret i år eller om det dröjer in i 2024 vill jag låta vara osagt, men vi kommer dit, säger Christian Kopfer.

Guldet på tolvmånadershögsta

Men samtidigt som oljan faller så stiger guldpriset till nytt tolvmånadershögsta på måndagen och handlas för över 2 000 dollar per uns, vilket motsvarar drygt 21 000 kr.

Eric Strand, förvaltare på AuAg Funds ser turbulensen som ett trendbrott då den kan leda till att den amerikanska centralbanken tvingas bromsa, alternativt stoppa sina räntehöjningar för att lugna marknaden.

− Då flyger guldpriset. Vi ser allt under 3 000 dollar per uns som billigt, säger Eric Strand och tillägger:

− Mätt i svenska kronor satte guldpriset nytt all-time-high redan i fredags.

Bankfrossan, Börsguiden, Direktavkastning, Handelsbanken, Hernhag, Nordea, Nyheter, SEB, Swedbank, Utdelning

Bankfrossan har fått bankernas direktavkastningen att skjuta i höjden

Det var förra fredagen som bankfrossan slog till på allvar i och med kollapsen av SVB och Signature Bank. Sedan dess har även amerikanska First Republic och schweiziska Credit Suisse haft det turbulent. Men spridningsrisken till andra europeiska anses minimal. I dag gick till exempel ECB:s bankövervakande gren ut med beskedet att turbulensen inte väntas sprida sig till euroområdets banker och att exponeringen mot Credit Suisse inte är betydande.

Även de nordiska bankerna anses stabila men har ändå dragits med i bankfrossan. Sedan förra torsdagen har Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB har fallit mellan 9 och 15 procent.

− Risken för bankkris och kreditförluster är inte överhängande, även om rädslan är stor på marknaden. Bankaktierna har dock fallit mer än börsindex, konstaterar Privata Affärer-profilen Marcus Hernhag.

Men inget inget ont, som inte har något gott med sig. För kursrasen har fått storbankernas direktavkastning att skjuta i höjden. Det gäller inte minst Handelsbankens A-aktie vars direktavkastning stigit nästan en hel procentenhet sedan förra veckan.

− Handelsbankens A-aktie är ned 10,8 procent sedan inledningen av bankfrossan.  Direktavkastningen med bonusutdelningen inräknad har samtidigt stigit från 7,4 till 8,3 procent. Räknat på den ordinarie utdelningen som är mer återkommande och stabil i sin natur har direktavkastningen ökat från 5,1 procent till 5,7 procent, säger Marcus Hernhag.

Nordeas direktavkastning har samtidigt ökat från 6,7 till 7,7 procent medan Swedbank ökat från 4,6 till 5,4 procent. För SEB A har direktavkastningen stigit från 5,3 till 6,0 procent.

− Det är rejäla förbättringar och något som gör att bankaktier lockar mer, även om en investering kräver att du tror att bankfrossan blåser över. Det finns det inga garantier för och vi ska därför inte placera för mycket i banksektorn den här gången heller, säger Marcus Hernhag.

Tabell: Kursutveckling storbanker sedan 9/3 samt förändringar i direktavkastning

Aktie Kursutv sedan 9/3 (%) Direktavkastning 9/3 (%) Direktavkastning i dag (%)
Swedbank -15,2 4,6 5,4
Nordea -13,3 6,7 7,7
SEB A -12,3 5,3 6,0
SEB C -11,0 4,7 5,3
SHB A -10,8 7,4 8,3
SHB B -9,0 6,1 6,7

Not: Tabellen avser aktiekurser fredag klockan 12 jämfört med slutkurser torsdag 9/3. 

Handelsbanken, Promotion

God avkastning och hållbarhet går hand i hand

Hos Handelsbanken Fonder är långsiktig hållbarhet en naturlig del av såväl den aktiva som den passiva förvaltningen. 

– Det ska vara enkelt för våra kunder att fatta hållbara beslut. Vårt nya analysverktyg utgår från de Globala målen, säger vd Magdalena Wahlqvist Alveskog.

Som sparare kan det kännas svårt att göra rätt val. Men det behöver inte vara krångligt. 

– Vi arbetar hela tiden för att göra det enklare för våra kunder att fatta hållbara beslut, säger vd Magdalena Wahlqvist Alveskog.

Men hållbarhet är ett komplext ämne som spänner över en bredd av frågor, från arbetsrätt och bolagsstyrning till klimatfrågor och  samhällspåverkan när det till exempel gäller socialt ansvarstagande. 

– För att spara hållbart är det viktigt att välja en förvaltare som integrerar hållbarhet i hela sin verksamhet, säger Karin Askelöf, hållbarhetschef, Handelsbanken Fonder. 

Världens största inköpsorder

Agenda 2030 och Globala målen, SDG (Sustainable Development Goals) är en grundbult i Handelsbankens fondförvaltning. Både bankens aktiva och  passiva fondförvaltning genomsyras av hållbarhet. 

– Målet är att erbjuda spararna både finansiell avkastning och planetär avlastning, oavsett förvaltningsinriktning, säger Magdalena Wahlqvist Alveskog.

Det nya verktyget SDG Solutions Model illustrerar hur stor del av ett företags eller en fonds intäkter som kommer från produkter och tjänster som verkligen bidrar till Agenda 2030. 

– Syftet är att skapa en djupare förståelse för bolagen i våra fonder ur ytterligare ett hållbarhetsperspektiv, säger Magdalena Wahlqvist Alveskog.

FN:s handelsorgan uppskattar att det globalt behövs investeringar på 5-7 biljoner dollar årligen för att nå målen i Agenda 2030 – med andra ord världens största inköpsorder.

– Det är ett bra exempel på att investera hållbart går hand i hand med att investera lönsamt.

Stora möjligheter att påverka

Det är viktigt att inte fondförvaltare nöjer sig med att välja bort kontroversiella sektorer och bolag som inte beter sig ansvarsfullt. Handelsbanken Fonder lägger även mycket kraft på att påverka bolag och branscher att bli mer hållbara.

– I vår aktiva förvaltning väljer vi in ansvarsfulla bolag och fonder. I våra passiva produkter siktar vi istället på att optimera indexet så att det blir hållbart, säger Karin Askelöf. 

Som ett led i att bidra till ökat fokus på jämställdhet tillsatte Handelsbanken kvinnor i 70 procent av de 40 valberedningar bankens fonder deltog i 2020. 

– Våra sparare kan vara trygga i att vi använder vårt inflytande till att påverka bolag vi äger i rätt riktning. Och det går också att vara en aktiv ägare även där man är en passiv indexförvaltare, betonar Karin. 

Ditt hållbara sparande – några tips

Månadsspara – spara pengar när börsen går ner och tjäna pengar när den går upp

Sprid riskerna och bredda potentialen – spara i breda och hållbara blandfonder 

Tänk långsiktigt – för en god avkastning och en hållbar framtid

Genom att spara hållbart i blandfonder minskar du riskerna samtidigt som du ökar chansen till en god avkastning.

Av: Handelsbanken

Detta är en annons från Handelsbanken och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.