Teknisk analys av Tobbe Rosén: OMXS30, S&P500, DAX, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Bitcoin, Guld, Silver, Koppar, Olja, Bluelake Minerals, Boule Diagnostics, Cell Impact, Enquest, Karolinska Development, Lundin Energy, Nibe, Powercell, Prostalund, Svolder, Eolus Vind, Vestas, Arise, OX2.
Tekniske analytikern Tobbe Roséns genomgång innehöll 14 tittarönskemål samt räntor, råvaror, index, valutor och kryptovalutan bitcoin.
Sist i programmet samlade programledare Joakim Rönning upp några nyheter som kommit i skuggan av Ukrainakrisen men som fått stor kurspåverkan bland storbolagen.
Bolag som nämns i sändningen: Ericsson, Zalando, Global Fashion Group, Inditex och H&M.
Teknisk analys i tisdagens program: Atlas Copco, Avanza, Equinor, Fortnox, Frontline, Golden Ocean Group, Hexagon, Holmen, JLT Mobile Computers, Nibe, SBB, Shamaran, Swedish Match och Tele2.
Samtidigt tas följande bolag ut ur portföljen: Aker BP, DNB, Dometic, Embracer, Metso Outotec och SKF.
Deltagare i finansieringsrundan var det norska energibolaget Equinor, som tidigare gått in som delägare i Commonwealth Fusion Systems, vid sidan av ett flertal namnkunniga investerare som Microsoft-grundaren Bill Gates och finansmannen George Soros. Sedan tidigare finns också Google med på tåget.
För Equinors räkning utgör tillskottet den största investeringen till dags dato, enligt ett pressmeddelande från bolaget.
Till skillnad från fissionskraft (kärnkraft), medför inte fusionskraft de negativa konsekvenserna av radioaktivt avfall, vilket tagit ned attraktionskraften för energislaget via opinionsmässig motvind.
Energifrisättningen sker genom en omvänd process jämfört med fissionskraft, där atomer delas. I fusionsenergi slås atomer ihop i en process som genererar temperaturer på över 100 miljoner grader. Värmeenergin kan i teorin därefter nyttjas som en närmast oändlig kraftkälla.
Ett problem med fusionskraften är dock att den länge ansetts vara en omöjlighet, ofta beskriven som ”energivärldens heliga graal”, och närmast ett evighetsmaskinärt skämt i vissa vetenskapskretsar. Anledningen till det är att värmen blir så hög att allt kringliggande material smälter.
Commonwealth Fusion Systems hävdar dock att utvecklingen av magneter och andra tekniska komponenter snart kan medföra att förutsättningar finns på plats för att i magnetfält hantera de enorma temperaturer som uppstår genom fusionskraften, som bland annat ger stjärnor som solen lyskraft.
Ännu har ingen lyckats bygga en generator som producerar mer energi än vad som konsumeras i en fusionsreaktor, men det finns konkurrens vid sidan av Commonwealth Fusion Systems, bestående av exempelvis Helion Energy. Även Helion har säkrat stort kapital för att finansiera forskning och utveckling.
Finansvärldens intresse för området har ökat kraftigt på sistone. Sedan i november har Helion tagit in 500 miljoner dollar, och dessutom 1,7 miljarder dollar ytterligare baserat på olika utvecklingsmilstolpar. Tidigare i veckan säkrade också kanadensiska General Fusion 130 miljoner dollar i en övertecknad runda, rapporterar Wall Street Journal.
Målet är att ha en prototypreaktor klar 2025 eller tidigare, enligt vd Bob Mumgaard, som menar att de snabba framstegen inom magnetutveckling och avancerad datorkraft kommer möjliggöra fusionskraften ”tidigare än folk tror”.
Om de magneter som nu utvecklas fungerar enligt plan kan Commonwealth Future Systems bygga en kommersiell reaktor i inledningen av 2030-talet, menar vd:n. Nämnda Helion räknar med att ha en nettoenergiutvinnande demonstrationsreaktor under 2024.
Tekniken har dock rykte om sig att ”ständigt vara bakom nästa hörn”, skriver Wall Street Journal. Det största fusionsprojektet i världen är ett multinationellt statligt projekt i Frankrike, ITER, med finansiering på 22 miljarder dollar från 35 olika länder. Här väntas ”full fusion” kunna genomföras under mitten av 2030-talet.
Vägen till nyttjande är dock lång även från nettoenergiutvinningen.
”Det vi ser nu är demonstrationsprojekt, Nettopositiv energi är långt ifrån samma sak som nettopositiv kraft, som är ett system som skapar mer kraft än vad som används, och i slutänden kan användas i ett kraftnät”, sade kärnkraftsanalytikern Adam Stein vid forskningscentret Breakthrough Institute till Wall Street Journal.
Ett förslag som just nu cirkulerar bland politiker och myndighetsföreträdare tar sikte på att kompensera för skador som uppstår av klimatkatastrofer som forskare kopplar till förbränning av fossila bränslen.
Genom att de största producenterna av de energislag som bidrar mest till växthusgasutsläppen får betala för klimatförändringar som renderar i bland annat översvämningar och skogsbränder finns bättre möjligheter till kompensation, enligt förslaget.
500 miljarder dollar i skatt
Målet är att åtgärden ska kunna leda till 500 miljarder dollar i skatteintäkter den närmaste 10-årsperioden. Intäkterna ska utöver kompensation till klimatkatastrofdrabbade också bidra till forskning på grön energiutvinning.
Lagförslaget har Maryland-senatorn Chris Van Hollen som initiativtagare och siktar på att ge finansdepartementet och miljöskyddsmyndigheten i uppdrag att identifiera de bolag som bidragit till mest koldioxidutsläpp mellan år 2000 och 2019. Baserat på mängden kommer bolagen därefter få betala en avgift.
”Det är baserat på den simpla men kraftfulla idén om att de som släppt ut mest nu också ska tvingas bidra till att städa upp den oreda som de har bidragit mest av alla till att skapa”, sade Chris Van Hollen i en intervju med tidningen.
”Dominerande faktorn”
Bland annat en omfattande rapport från 2018, författad av 13 federala myndigheter, drog slutsatsen att utsläpp av växthusgas från mänskliga aktiviteter med fossila bränslen de facto är den dominerande faktorn bakom klimatförändringarna.
Enligt myndighetsrapporten kommer skador från extrema väderhändelser orsakade eller påverkade av den globala uppvärmningen kosta hundratals miljarder dollar per år i USA. 2020 var också ett rekordår för sådana händelser, där 22 klimatutlösta katastrofer orsakade skador som kostat mer än 1 miljard dollar att åtgärda, enligt myndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration.
Separat budgetpaket
Förslaget bereds samtidigt som den amerikanska kongressen som bäst förbereder ett stort infrastrukturpaket på 1.000 miljarder dollar, som bland annat innehåller stora summor som öronmärks åt att hjälpa samhällen för förberedelser inför och återhämtning från extrema väderhändelser påverkade av klimatförändringar.
Demokraterna hoppas dessutom på att ett separat budgetpaket värt 3.500 miljarder dollar ska kunna röstas igenom. Detta andra paket ska innehålla fler åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid, metan och andra växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.
Chris Van Hollens förhoppning är att skatten kan få brett stöd i det demokratiska partiet och inkluderas i den budget som kan röstas igenom utan Republikanernas stöd. Detta kräver dock fullkomligt stöd från samtliga Demokrater i senaten, inklusive West Virginia-senatorn Joe Manchin, som vid flertalet tillfällen röstat emot lagförslag riktade mot den fossilenergisektor som är en viktig arbetsgivare i hemdelstaten.
Avfärdar skatt
Den amerikanska olje- och gasindustrin har via den centrala branschorganisationen ställt sig positivt till koldioxidavgifter, men avfärdar samtidigt helt en dylik skatt.
Thomas J Pyle, ordförande för Institute for Energy Research, menar att Chris Van Hollens plan inte ens skulle vara laglig och därmed är ogenomförbar.
Idén att plocka ut vissa enskilda bolag för straffbeskattning straffbeskattning är ”skrattretande”, menar han.
”Jag kan inte föreställa mig hur det skulle gå till att få en domstol att gå med på det här”, sade han till tidningen.
Får juriststöd
Richard J Lazarus, juridikprofessor vid Harvarduniversitetet, tror dock att lagförslaget skulle kunna bemästra eventuella hinder i en rättssal.
Enligt professorn är lagförslaget jämförbart med en lag som antogs under 1980-talet ämnad att tvinga kemiindustrin att sanera områden som förgiftats av de ämnen som producerats.
Kemiindustrins bolag försökte stoppa lagen, men misslyckades.
”Eventuella skillnader mellan 1980-talets farliga avfall och vår tids klimatförändringsproblem talar till det här lagförslagets förmån”, sade Richard J Lazarus till tidningen.
Flera oljebolag som ombetts ge en kommentar i frågan har inte återkommit på förfrågan från New York Times.
Teknisk analys i programmet: Olja (Brent), OMXS30, DAX, S&P500, EUR/SEK, USD/SEK, GBP/SEK, Koppar, Silver, Guld, Nvidia, Arcane Crypto, Karo Pharma, Railcare, Ratos, AMD, Tesla, Hansa Biopharma, Plejd, Cell Impact, Gamestop, Sinch, Axolot Solutions, G5.
Vindkraftsindustrin i Europa utökades med 15 gigawatt under 2020, ett år då antalet order ökade med totalt 74 procent jämfört med året innan, enligt Wind Europe.
Coronakrisen fick således inte den fördämmande effekten som förutspåddes tidigare under året, och sambandet gäller för så väl vindkraft på land som till sjöss, skriver branschorganisationen.
De europeiska länderna beställde sammanlagt 8,2 gigawatt för vindkraftverk på land, en ökning med 13 procent jämfört med 2019, medan offshore-order växte sex gånger jämfört med föregående år till 6,4 gigawatt.
Storbritannien var det land som stod för den sammantaget största ordervolymen sett till kapacitetsutveckling. Sammantaget beställde britterna 4,4 gigawatt följt av Nederländerna med 2,4 gigawatt. Sverige hittas alltså på tredje plats, med 1,4 gigawatt.
Om siffrorna bryts ned för de olika typerna av vindkraft på land och till sjöss var Sverige det land som beställde mest av samtliga på land, följt av Storbritannien och Nederländerna.
Tidigare år har Tyskland och Frankrike varit bland de största beställarna av vindkraftverk, expansionstakten av vindenergi tycks ha avtagit i båda länderna under 2020.
Vindkraftsindustrin i Europa utökades med 15 gigawatt under 2020, ett år då antalet order ökade med totalt 74 procent jämfört med året innan, enligt Wind Europe.
Coronakrisen fick således inte den fördämmande effekten som förutspåddes tidigare under året, och sambandet gäller för så väl vindkraft på land som till sjöss, skriver branschorganisationen.
De europeiska länderna beställde sammanlagt 8,2 gigawatt för vindkraftverk på land, en ökning med 13 procent jämfört med 2019, medan offshore-order växte sex gånger jämfört med föregående år till 6,4 gigawatt.
Storbritannien var det land som stod för den sammantaget största ordervolymen sett till kapacitetsutveckling. Sammantaget beställde britterna 4,4 gigawatt följt av Nederländerna med 2,4 gigawatt. Sverige hittas alltså på tredje plats, med 1,4 gigawatt.
Om siffrorna bryts ned för de olika typerna av vindkraft på land och till sjöss var Sverige det land som beställde mest av samtliga på land, följt av Storbritannien och Nederländerna.
Tidigare år har Tyskland och Frankrike varit bland de största beställarna av vindkraftverk, expansionstakten av vindenergi tycks ha avtagit i båda länderna under 2020.