Det högre ränteläget kan bli särskilt kännbara för hushåll med lägre inkomster och små ekonomiska marginaler, uppger finansmarknadsminister Max Elger (S) till nyhetsbyrån TT. 

När den svenska ekonomin nu går mot en lågkonjunktur har regeringen därför gett Finansinspektionen (FI) i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av amorteringskravet och bolånetaket för hushållen. Myndigheten ska redovisa sina slutsatser senast den 14 oktober i år.

– Det är det som vi ska titta på nu. Alla tidigare utvärderingar har gjorts i en utpräglad lågräntemiljö men nu är läget förändrat, säger finansmarknadsministern till TT. 

Han vill i dagsläget inte uttala sig om det kan bli aktuellt att lätta på amorteringskravet, skriver TT vidare.

De noterar att mellan februari och juli föll bostadspriserna med 8 procent enligt Valueguards mått. Även om bara en mindre del av pandemiuppgången reverserats är hastigheten i nedgången oroande.

Kombinationen av stigande räntor och urholkad köpkraft har snabbt förändrat situationen. Ränteutgifterna som andel av disponibla inkomster väntas öka från 2,5 procent i början på 2022 till drygt 5 procent 2024.

”Vi räknar med att nominella huspriser faller mellan 15-20 procent fram till mitten av 2023, vilket får negativa konsekvenser för hushållens konsumtion och lägre bostadsbyggande”, skriver SEB.

Prisnedgången skulle innebära att vi i stort sett är tillbaka till prisnivån vid pandemins utbrott.

SEB:s huvudscenario innebär att nedgången i villapriserna blir i paritet med utvecklingen på 1990-talet medan vi nu får en mildare nedgång för lägenhetspriser.

Generellt finns en del likheter med krisen på 1990-talet. Även då kombinerades en inflationschock med stigande boendekostnader, om än med andra drivkrafter. Dagens energiprischock motsvarades då bland annat av sänkta ränteavdrag inom ramen för den stora skattereformen.

Av allt att döma blir den ekonomiska krisen inte alls lika allvarlig och långvarig denna gång. Inte minst väntas uppgången i räntenivåer blir betydligt mer modest. Å andra sidan är hushållens räntekänslighet och nivån för bopriserna betydligt högre nu än i början på 1990-talet.

En nedgång i bopriserna riskerar att starta en negativ spiral. Konsumtionen hämmas via förmögenhetseffekter samtidigt som nyproduktionen av bostäder minskar när priserna på andrahandsmarknaden sjunker.

Minskad ekonomisk aktivitet kan sedan leda till ökad arbetslöshet som ytterligare ökar nedåttrycket på bopriserna.

”Att prisnedgången kommer så snabbt efter den branta uppgången under pandemin talar dock för att konsumtionseffekten blir måttlig. Den dynamiken gör att relativt få hushåll drabbas av problem med att lånen överstiger bostadens marknadsvärde. Med normal omsättningshastighet gäller det runt 3 till 4 procent av bostadsägarna. För de flesta är det därför mer psykologiska beteendeförändringen av den icke-realiserade förmögenhetsminskningen som blir avgörande”, skriver SEB.

Bankens analytiker Gustav Helgesson konstaterar att inflationen under sommaren stigit till nya höjder samtidigt som konjunkturoron fått fäste på räntemarknaden.

”Risken är stor att Riksbanken måste ta i med hårdhandskarna för att få prisutvecklingen under kontroll. Vi räknar därför med att Riksbanken höjer styrräntan med hela 0,75 procentenheter vid nästa räntebesked i september. Det skulle i sådana fall vara den största räntehöjningen sedan inflationsmålet infördes 1993. Därefter väntas Riksbanken höja räntan med ytterligare 0,5 procentenheter till 2,0 procent i slutet av året”, skriver Helgesson.

Höjningarna kommer framför allt att påverka den korta tremånadersräntan på bolån.

”Den rörliga boräntan kommer att stiga mer under hösten, medan bolåneräntor med längre löptid redan har absorberat en stor del av de mer långsiktiga förväntningarna. Långa bolåneräntor lär därför inte stiga i samma omfattning”, menar Helgesson.

Han noterar också att den femåriga bolåneräntan fallit tillbaka under sommaren och ligger nu på samma nivå som räntan på två års löptid.

”Det gör att det kan vara mer attraktivt att binda räntan för den som vill skydda sig mot att räntan stiger mer än väntat framöver. Oavsett hur man väljer att göra är det klokt att ta höjd för betydligt högre boräntor framför allt på de korta löptiderna. Det särskilt om man har stora lån och små marginaler”, avslutar Gustav Helgesson.

Tabell: Nordeas ränteprognos 26/8 2022

En student behöver i regel en egen hemförsäkring oavsett om de bor i studentrum, inneboende eller i egen lägenhet, skriver Konsumenternas Försäkringsbyrå i ett pressmeddelande. 

”Det är tyvärr inte ovanligt att studenter missar att skaffa en hemförsäkring. Många tror att de fortfarande omfattas av sina föräldrars hemförsäkring men föräldrarnas försäkring gäller inte när man har flyttat hemifrån och är folkbokförd på studieorten”, säger Anna-Karin Baltzari Danfors, chef på Konsumenternas Försäkringsbyrå, i en kommentar. 

Olycksfall på utlandssemestern och vattenskador i lägenheten är ett par exempel på händelser som enligt organisationen kan innebära stora kostnader för den som är oförsäkrad. 

Konsumenternas Försäkringsbyrå uppmanar alla studenter att skaffa en hemförsäkring, oavsett hur de bor, eftersom den innehåller flera viktiga skydd.

”Det kan kännas onödigt att teckna en försäkring om man inte äger så många saker men hemförsäkringen ger ett bra ekonomiskt skydd vid många händelser. Att vara oförsäkrad kan bli dyrt. Det kan handla om miljonbelopp”, säger Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, i en kommentar. 

Organisationen understryker att den som flyttar till en bostadsrätt behöver en hemförsäkring och ett bostadsrättstillägg.

Enligt preliminära siffror från elbörsen Nordpool väntas en kilowattimme i elområde SE3 kosta 5,19 kr på tisdagen. Det är den högsta nivån någonsin i elområdet. 

Även i det sydligaste elområdet (SE4) hamnar priset på 5,19 kr men det är ändå lägre än måndagens pris på 5,77 kr. 

I de norra elområdena SE1 och SE2 blir priset 42 öre per kilowattimme.

”Bostadsbyggandet går ned, men är högre än förväntat. Vi hade räknat med en större nedgång redan nu, men vi kommer nog att få se en tvär inbromsning under det andra halvåret. Det kommer att gå fort ned nu”, säger han.

Än så länge har dock bostadsbyggandet hållits uppe oväntat väl – skenande byggkostnader, stigande räntor och allmän osäkerhet till trots. De senaste fyra kvartalen har det påbörjats bostäder i nivå med toppen 2017, samtidigt som befolkningen ökar långsammare än den gjorde då.

”Vi har fortsatt ett omfattande byggande, vilket innebär att vi har ett stort utbud av nyproduktion som kommer att komma ut på marknaden det kommande dyra året. Ett högt byggande i förhållande till befolkningen är ytterligare en faktor som kommer att tynga bostadspriserna. Vi har ett högt utbud samtidigt som efterfrågan tyngs av snabbt stigande räntor. Mycket talar därför för att boprisfallet fortsätter i höst”, säger Torbjörn Isaksson.

Han påpekade att effekten av de stigande räntorna kommer att bli än mer påtaglig framöver, då även de rörliga räntorna stiger mer påtagligt.

”Hösten kommer att bli en prövningens tid för hushållen och för bostadsmarknaden i synnerhet. Det är ett skört läge. Det är just det här vi varit oroliga för i många år, att inflationen stiger snabbt av någon anledning och att Riksbanken därför måste höja räntan snabbt i en räntekänslig ekonomi”, säger Torbjörn Isaksson.

Bild: Bostadsbyggande

– I princip alla bedömare är överens om att den långsiktiga trenden är att marknadsräntorna kommer att fortsätta stiga under de kommande månaderna och kvartalen. Samtidigt är utvecklingen volatil just nu med stora förändringar både upp och ner från dag till dag. Vår uttalade ambition är att vara följsamma i förhållande till marknaden samtidigt som vi tar hänsyn till konkurrenssituationen. Nu har vi haft en situation där längre räntor har sjunkit en tid och därigenom våra upplåningskostnader, och då vill vi att våra kunder ska dra nytta av det genom lägre listpriser på bolån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB i ett pressmeddelande.

Tabell: SBABs nya listräntor från och med den 22 augusti

Priset ligger i dag på hela 5,77 kr per kilowattimme i SE4 vilket är det högsta dygnspriset någonsin. 

I SE3, där bland annat Stockholm och Göteborg ingår, är priset 3,96 kr per kilowattimme. 

I den norra halvan av Sverige (SE1 och SE2) kostar en kilowattimme blott 84 öre på måndagen. 

I onsdags slog elpriset i elområde SE4 rekord då dygnspriset hamnade på hela 5,70 kr per kWh. Även i SE3 har det varit dyrt med priser en bra bit över 3 kr. 

Men inför helgen ser läget helt annorlunda ut. I morgon väntas en kilowattimme kosta 59 öre både i SE3 och SE4. För SE4 innebär det att priset på lördagen ligger nästan 90 procent under onsdagens rekordnivå. 

I SE2, det vill säga de södra delarna av Norrland, landar priset på 44,8 öre vilket är veckans lägsta notering. 

I det nordligaste elområdet SE1 sjunker priset till 11,2 öre per kilowattimme.