Kategoriarkiv: Nyheter

AFV: Köp Humble Group

”Om den bild som bolagets pro forma-redovisning ger är hyggligt rättvisande så är det inte svårt att skissa fram ett scenario på god uppsida. Det som är svårt att fånga är risken i att detta är ett ganska nytt förvärvsbygge”, skriver tidningen.

Enligt Affärsvärlden ägde Humble inte drygt 90 procent av rörelsen för 1,5 år sedan. Stora delar befinner sig under earn-out och expansionen är delvis finansierad av lån.

”Belåningen är inte låg – om man inkluderar tilläggsköpeskillingar. Tillgången till finansiering kan försämras vilket i sin tur kan stoppa eller dämpa förvärvstillväxten. Risknivån är med andra ord hög

AFV: Köp kraschade teknikkonsulten

”Afry borde verksamhetsmässigt kunna stå emot hyfsat om vi nu är på väg in i en konjunktursvacka vilket många bedömare tror. Dels skulle sämre tider sannolikt mildra svårigheterna att rekrytera. Dels är bolaget väl diversifierat branschmässigt och på kundnivå vilket ger en viss kudde”, skriver tidningen.

Affärsvärldens huvudscenario mynnar ut i en avkastningspotential på 41 procent inklusive utdelningar.

”Det duger för att vilja äga aktien då vi kan stå ut med nedsidan på 30 procent, med en nära på dubbling i sikte om vårt optimistiska scenario slår in”, heter det i analysen.

Di: Eneas kursras överdrivet

”Bolagets nya inriktning mot it-säkerhet är strategiskt rätt och talar även för att vinstfallet snart bottnar”, heter det i analysen.

Mot bakgrund av en fortsatt stark marknad för cybersäkerhet och att Enea räknar med att licensförsäljningen åter kommer i gång under andra halvåret menar DI att Eneas rörelsemarginal bör kunna vända uppåt under andra halvåret i år.

”När Enea från och med det fjärde kvartalet i år åter blir ett vinstökande företag är sannolikheten stor att marknaden åter höjer det motiverade p/e-talet för Enea från nuvarande låga nivå”, skriver DI och anser att det därmed finns en stor chans att aktien når de 135 kronor som tidningen såg som en rimlig kurs för två år sedan.

SAS har säkrat 7 miljarder kronor i finansiering

DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process.

DIP-finansieringen, tillsammans med likvida medel som genereras genom löpande verksamhet, gör det möjligt för SAS att fortsätta att uppfylla sina affärsförpliktelser genom chapter 11-processen.

DIP-finansieringen är strukturerad som ett lån med flera utbetalningstillfällen.

DIP-lånet kommer att löpa med en årlig ränta motsvarande den justerade referensräntan Term SOFR (Secured Overnight Financing Rate) plus 9,0 procent, vilken låntagaren kan välja att betala kontant eller genom att räntebeloppet adderas till det utestående kapitalbeloppet.

DIP-finansieringen är föremål för godkännande från den amerikanska konkursdomstolen för New Yorks södra distrikt. SAS förväntar sig att Domstolen godkänner Bolagets DIP-finansiering i mitten av september 2022.

 

Hernhag: Grönt ljus för ren energi

Problemet är att det är svårt att hitta bra bolag att investera i. Det beror på att de politiska förutsättningarna förändras över tid och att debattens vågor är förvirrande höga. Som investerare i energi måste vi försöka parera alla negativa eller vilseledande uttalanden och påståenden.

Vissa politiker verkar enbart fokusera på de höga elpriserna i vissa områden av landet och verkar glömma de områden där elen är billig och därmed mindre lönsam att investera i. Andra politiker gör tvärtom.

Samma sak med importen och exporten av el. Eller som en känd ”Forskare, programledare, föreläsare och författare” uttryckte saken på Twitter samtidigt som hon länkade till en artikel om att Sverige exporterar mycket el:
”Åh nej. Här kommer fakta och förstör för politikerna igen. Dumma fakta.”

Som om importen inte fanns längre. Fakta är att Sverige kan exportera och importera el samtidigt. Det beror på att det finns olika elpriser i olika länder och att vi har en bristande kapacitet i vårt inhemska elnät när det gäller överföringar. Alla vill ju köpa den billigaste elen som alls går att få tag i.

I nuläget saknar vi bra energilagringsmöjligheter för vindkraften. Därmed går all el rakt ut i nätet när det blåser, istället för när priset och efterfrågan är som högst. I framtiden blir det nog bättre.

För jag har svårt att tro att mänsklighetens batteriutveckling plötsligt ska stanna upp, vilket vissa antivindkraftsdebattörer verkar tro. Elnätet kan också komma att byggas ut.

Jag tror att ny teknik och annat kommer att möjliggöra lönsam och bra elproduktion från vind, sol och vatten för att på sikt kunna fasa ut olja och kol i den takt vi kan. Kanske får vi till och med behålla lite kärnkraft. Sammantaget finns det en ljus framtid i energisektorn trots allt medialt brus.

Två svenska bolag att hålla koll på där är Arise och Eolus Vind. Båda har ganska ojämn lönsamhet, men når de vinstprognoserna som finns på marketscreener.com är aktierna ändå rätt billiga.

Amerikanska aktier är utgångspunkten om du vill ha utdelningshöjare. Nextera Energy har höjt utdelningen 19 år i följd och kanadensiska Brookfield Renewable i 11 år. Värderingarna är något höga i nuläget, vilket vi får räkna med. Utdelningsmaskiner i framtidsbranscher är sällan direkt billiga.

Lista: Börsens mest blankade aktier

Listan baseras på till Finansinspektionen inrapporterade korta positioner på 0,1 procent av kapitalet eller mer.

Parenteserna i listan avser blankningsprocent för en vecka sedan.

1. SBB 14,7% (15,2)
2. Scandic Hotels 13,4% (13,5)
3. Electrolux 13,2% (13,5)
4. Mips 12,7% (13,1)
5. Sinch 12,1% (12,6)
6. Elekta 11,6% (11,7)
7. Thule 11,3% (11,5)
8. Fingerprint Cards 10,2% (9,8)
9. SKF 9,6% (9,6)
10. Securitas 7,9% (7,8)
11. Avanza 7,5% (7,7)
12. Bico 7,4% (7,6)
13. Boozt 7,4% (7,4)
14. H&M 7,2% (7,5)
15. Dometic 6,9% (7,0)

Kärnkraft bäst i portföljen

Volatiliteten har minskat på börsen och det märks också i vår portfölj där många bolag handlats kring nollan den senaste veckan. Ett par bolag sticker dock ut. Studsvik har stigit med 5,2 procent medan Beijer Electronics har backat med 6,7 procent. Rörelserna har dock skett utan några bolagsspecifika nyheter i de två bolagen.

I Kindred har den amerikanska hedgefonden Corvex flaggat för ett ägande om 15 procent av kapital och röster i speloperatören medan Capital Group har minskat sitt innehav. Corvex blir således största ägare i Kindred och avser att delta i valberedningen.

”Likt vi konstaterat i ett pressmeddelande den 4 maj är vi av fortsatt tro att Kindred bör utvärdera samtliga potentiella strategiska alternativ, inklusive en försäljning av bolaget. En styrelse som är fullt informerad och anpassad till aktieägarnas intressen kommer att vara bäst positionerad för att väga potentiella alternativ mot företagets ”status quo” affärsplan”, skriver Corvex i ett pressmeddelande.

Kindreds vd Henrik Tjärnström har köpt aktier i bolaget för omkring 5 miljoner kr den senaste veckan. Aktien har stigit med drygt 2 procent den senaste veckan.

Resurs har stigit med 1,9 procent och Wise Group med 0,6 procent den senaste veckan medan Nimbus har backat med 3,7 procent och Inwido med 0,3 procent. Några tyngre bolagsspecifika nyheter har inte presenterats i bolagen.

Vad gäller våra investmentbolag har Industrivärden stigit med 0,6 procent medan Investor har backat med 0,7 procent. Vår likviditetsplacering i APAC har backat med 0,2 procent.

Tabell: Utveckling i procent senaste veckan

Aktie Utv 1 vecka, procent
Apac (spac) -0,2
Beijer Electronics -6,7
Industrivärden C 0,6
Investor B -0,7
Inwido -0,3
Kindred 2,1
Nimbus -3,7
Resurs 1,9
Studsvik 5,2
Wise Group 0,6

Not: Tabellen baseras på slutkurser torsdag 11/8

Hernhag: Sju aktier som kan klara en lågkonjunktur

Majsan: Hej! Vi är troligen in i en lågkonjuktur. Vad skall man satsa på för sektorer då ?
Marcus: Hej! Kortsiktigt defensiva konjunkturstabila saker inom dagligvaror, hälsovård och tele. Som jag varit inne på i tidigare svar finns det ett fåtal sådana bolag på börsen. Matbutikernas Axfood i kurssvackor. Inom läkemedel AZN ligger i stigande kurstrend och höjer vinsten, och i USA hittar vi framgångsrika bolag som Abbvie. Tele2 B gillar jag lite bättre än Telia, när det gäller stabila teleoperatörer. Även Bahnhof känns konjunkturstabila och så. Ett annat sätt att tänka är att börja köpa på sig lite offensivare bolag som fallit tillbaka, Alfa Laval är en favorit som studsat upp en del och som jag gillar på längre sikt. Om Stora Enso faller mer blir det allt intressantare långsiktigt. Att utnyttja kortsiktiga utmaningar som sätter press på kursen, för att kunna köpa långsiktigt borde löna sig.

Maria: Orrön Energi har stigit 150 procent på en månad är detta rimligt? Bör jag ta hem vinst eller sitta kvar?
Marcus: Nedgången innan var överdriven och även uppgången känns överdriven. Att skala av lite vinst är nog inte så dumt, men vill du äga bolaget långsiktigt ska du inte sälja allt.

Hej: Hej! Jag undrar vilka svenska aktier med direktavkastning på runt 6 procent eller högre du skulle köpa nu? Undrar också hur du ser på Sibanye Stillwater.
Marcus: Hej! Jag har ökat lite i Tele2 B och Cibus i veckan, men vill du ha 6 procent i direktavkastning eller mer får det snarare bli aktier typ Corem Pref. SBSW ser jag som en strategisk chansaktie, där deras gruvor inom guld och batterimetaller blir spännande på tio års sikt. Tuffare på ett års sikt.

Andreas: Tjenare Marcus, Jag har sett att Mips är blankad en del, men finns det någon blankarrapport ute vad du vet?
Marcus: Hej, nej inte vad jag vet.

Maria: Spåkulan: Tror du börsen står högre eller lägre vid årsskiftet?
Marcus: Lägre.

Adam: Vad tror du om Sinch/SBB? Avvakta? Tankar om Tesla? Ska den ner? Om vi lärt oss något under detta ras så är det att bolag med höga värderingar ska ner…
Marcus: Höga värderingar innebär högre fallhöjd när det kommer bakslag och nya hot. Det går bra så länge det går bra, så att säga, men det gäller att inte ligga för tungt i en aktie och sälja av när det blir för tufft. Riskhanteringen är viktig. Sinch och SBB tror jag kommer att återhämta sig i nästa långa börsuppgång, men jag tvekar om vi redan är i den. Jag tror mer allt börja vända i vinter, men vad vet man.

Ahmed: Tror du fortfarande på VNV/VEF? Fyller du på eller avvaktar?
Marcus: Absolut, men jag sålde aktierna i början av sommaren och nu avvaktar jag. Ska köpa tillbaka i en separat tillväxtaktiedepå någon gång framöver.

Mats: Hej, några tankar om Embracer?
Marcus: Hej! Stort och brett bolag inom spelande, men många förvärv som jag undrar hur bra de är och hur kommer redovisningsanpassningarna att påverka. Embracer slipper i vart fall vara beroende av några få storsäljare.

Claes: Hej! Vad tror du om Bahnhof? Går mest sidledes nu tycker jag
Marcus: Hej, ja men på höga kursnivåer med tanke på att senaste rapporten var klen. Nästa kommer 18 augusti. Blir intressant att se vilken kurstrend det blir efter den. Annars ett bra bolag i grunden.

Ulf: Ska man sälja Swedish Match till ett högre pris nu än budet från Uppköparen senare i höst. Eller kommer dom att justera priset efter påtryckningar?
Marcus: Det går inte att veta. Ett alternativ är att de frångår kravet på 90% av aktierna och bara tar in de aktier de kan/får. Allt över 100 kr är ju klart över alla kurser vi tidigare någonsin sett så det är ju bra nivåer relativt sett. Försiktiga säljer av åtminstone en del av innehavet.

Sara: Hej Marcus. Min mor ärver 20 miljoner SEK. Hon tar ut så mycket hon behöver till pension men majoriteten av 20 miljoner vill hon investera tryggt. Hon jagar inte någon enorm avkastning, hon har tre barn som hon tänker ska få ärva pengarna om ca 20-30år. Tips på vettiga investeringar?
Marcus: Hej! Aktier i investmentbolag är en bra grundplåt. Komplettera med aktiefonder i framtidsbranscher som hälsa, teknik, fastigheter, grön energi/miljö. Jag antar att hon vill vara ganska passiv i sitt sparande.

Håkan: Hej! Jag funderar på att investera en del av pengarna från inlösen av SVMA i uppköpsbolaget Philip Morris. Bra eller dålig idé.
Marcus: Hej! Jag är neutral till det. Det ska fokusera om mot mer rökfritt, men det är en bit bort. Utmaningarna är flera.

Alex : Hej, utöver Astra zenica, AAK och Tele2, vilka fler defensiva företag är värda att titta på för en långsiktig portfölj 15-20 år?
Marcus: Hej! Jag tycker även att om Axfood och Heba Fastigheter hamnar i kurssvackor så är det relativt defensiva bolag värda en chans. Danska Carlsberg är nog hyggligt stabila också egentligen.

Nick: Hej Marcus, vad tror du om Evolution? Hur ser framtiden ut?
Marcus: Hej! Hittills oförändrat ljus då EVO fortsätter att växa med oförminskad styrka.

Johan: Hade varit intressant att höra dina tankar om Sinch och blankarrapporten!
Marcus: Blankarrapporter målar allt i så svarta färger som möjligt. Säger inte så mkt om verkligheten. Det konstiga med Sinch är att de hittade saker från ifjol som de behövde ta engångskostnad för i år, precis den vecka blankarraporten kom. Lite märklig tajming. Förvärvsstrategin har bytts mot omstruktureringar och trimmningar. Det mesta är nog taget i aktiekursen och det kommer att vända för bolaget nästa år kanske.

Mattias: Hej! Köper du amerikanska & kanadensiska aktier nu eller?
Marcus: Hej! Nej, jag har sålt en USA-ETF för att minska andelen dollarnoterat en smula. Dollarn står högt, så jag köper hellre svenskt nu när kronan och börsen står ganska lågt.

Danne: Hej! Vad tycker du om AMF Aktiefond Småbolag om man ska spara till ett sommarhus att köpa om minst 10 år? Väldigt billig avgift jämfört med andra småbolagsfonder.
Marcus: Hej! Ja, AMF är ju andelsägt, dvs ägt av kunderna så det är självkostnadspriser på förvaltningen. Bra fondval på så vis. Jag har inget negativt att säga om en småbolagsfond på lång sikt.

Enus: Vad blev ingångsvärdet på aktier aktie från Lundin Energy vid övertagandet ?
Marcus: Googla på bolagsnamnet och Skatteverket. För Skatteverket har en sida för sånt i alla bolag. Dock verkar det som att de inte räknat klart på det. Står nämligen att ”Mer information kommer om fördelningen av anskaffningsutgiften”. https://skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehistorik/l/lundinenergy.4.3d21d85f10922490e108000389.html

Per: God förmiddag. Reagerade med stor förvåning på din kommentar på Fagerhult i förra veckan. I din eventuella analys av bolaget väga in en produkt i er BRF som inte faller dig i smaken känns mycket märkligt. Om du köper en produkt på exempelvis Axfood som inte faller dig i smaken sågar du då hela bolaget?
Marcus: Hej! Jag har förstås tittat lite överskådligt på Fagerhult då och då och under decenniet där LED-lampor gjorde sitt stora inträde i samhället fick Fagerhult knappt upp vinsten per aktie alls. Runt 2016-2020 var vinsten äntligen uppåtgående på ett tydligt sätt, men nu en ny svacka. Det är inget dåligt bolag man måste undvika, men jag får intrycket att de ofta står och stampar. Med tanke på den ojämna utdelningstrenden och den aningen låga direktavkastningen finns det ingen tröst där heller. Mitt ex med min BRF var mer ett bevis för något jag länge känt om bolaget.

Susanne: Hej! Kindred har fått en storägare, en aktivistfond som köpt 15 procent. Vad betyder det för framtiden tror du?
Marcus: Hej! Bud på Leovegas, ett USA som öppnat upp för gambling på nätet. Det är strukturaffärer i luften! I Kindreds fall chans till återhämtning när Nederländerna öppnar. Att förvärva eller bli uppköpt, det kommer att hända mer i sektorn det kommande året och Kindred vill fonden ha en position i då.

Matte: Hej Marcus! Vad skulle du säga har bästa avkastningen på lång sikt? En tillväxtportfölj eller utdelningsportfölj? Kör själv på utdelningsportfölj men många ifrågasätter och tycker tillväxt är bättre vad tror du?
Marcus: Hej! Det finns olika studier på sånt där som verkar visa lite olika. Tillväxtaktier ger troligen mer i absoluta tal, men risken är så mycket högre i form av kurssvängningar och bolagskollapser, att det är frågan om det är värt det för de flesta. Det är en svårare strategi, men med högre potential. När man tittar på de bästa tillväxtaktiefonderna har de på 10-15 år slagit börsindex, men de tillväxtfonder som lags ned finns inte kvar att se i något kursdiagram. Statistik är inte så lätt. Det viktigaste är att hitta något som passar en själv och som alls funkar.

Kjell: Hej Marcus! För några år sedan när Christer Gardell var storägare i Volvo, argumenterade han för, att Volvo, borde kunna skapa mer aktieägarvärde genom, att särnotera några av verksamhetsgrenarna! Kommer det, att väckas liv i de tankarna nu bland de större bolagen på börsen? Sandvik är redan på väg! Finns det fler stora bolag som har bra verksamhetsgrenar, som klarar sig bra på egen hand?
Marcus: Hej! Tror Volvo är nöjda med sin struktur, men nya planer kan vi inte utesluta heller. Sandvik har förändrat lite och Atlas knoppade av Epiroc för några år sen. I de största bolagen på börsen är nog en avknoppning då och då bra. ABB är nog det bolag som mest uppenbart lär förändra strukturen ytterliare. Deras elbilsladdningsdivision står på tur för att bli eget bolag, men ser tyvärr inte ut att hamna på den svenska börsen.

Patrik : Pratas en del om att börsen kan volatil under hösten. Varför bry sig? Aktiesparande ska väl ses på lång sikt?
Marcus: En anledning att bry sig är att det kan dyka upp köplägen om börsen svänger häftigt.

Banker dröjer med höjning av sparräntor

Efter att Riksbanken vid månadsskiftet april/maj lämnade nollräntan har ytterligare en höjning gjorts. Styrräntan ligger nu på 0,75 procent. När det gäller tremånaders bolån har de flesta aktörer höjt räntan i ungefär samma omfattning. Men för sparräntorna är bilden annorlunda.

Faktum är att 13 av 38 sparkonton i vår kartläggning har samma ränta i dag som i april. Storbanker som Handelsbanken, SEB och Swedbank har till exempel kvar nollränta på sparkonton med fria uttag.

En aktör, fintechbolaget Froda, sticker ut och har till och med sänkt räntan med 0,05 procentenheter sedan april.

Bland de som faktiskt höjt räntan så är SBAB i topp med en höjning på 0,50 procentenheter vilket dock är mindre än Riksbankens höjning till 0,75 procent. Strax efter SBAB hittar vi MedMera Bank som höjt med 0,45 procentenheter.  Därefter ligger Volvofinans Bank och GCC Capital som båda höjt 0,40 procentenheter.

Not: Privata Affärer har sökt Froda för en kommentar men de har inte återkommit

Tabell: Sparräntornas utveckling från april till i dag på sparkonton utan uttagsrestriktioner och bindningstid.

Bolag Rörlig sparränta 1/4 Rörlig sparränta 8/8 Skillnad
Aros Kapital 0,80 1,05 0,25
Avida Finans 0,90 1,10 0,20
Bank Norwegian 0,45 0,45 0,00
Bluestep Plus 0,25 0,25 0,00
Carnegie 0,50 0,70 0,20
Collector 0,45 0,70 0,25
Erik Penser 0,80 0,80 0,00
Froda 0,70 0,65 -0,05
GCC Capital 0,75 1,15 0,40
Handelsbanken 0,00 0,00 0,00
Hoist 0,50 0,50 0,00
Ikano 0,30 0,50 0,20
Instabank 0,55 0,55 0,00
Klarna 0,70 1,00 0,30
Komplett Bank 0,85 1,00 0,15
Lantmännen 0,50 0,75 0,25
Lunar 1,05 1,05 0,00
Länsförsäkringar 0,00 0,00 0,00
Marginalen 0,55 0,80 0,25
MedMera Bank 0,60 1,00 0,40
Nordax 0,70 1,05 0,35
Nordiska 0,90 1,10 0,20
Northmill 0,92 1,10 0,18
PRA Spar 0,85 1,05 0,20
Qliro 0,80 1,10 0,30
Resurs 0,50 0,75 0,25
Rocker* 0,00
Santander 0,75 1,00 0,25
SBAB 0,50 1,00 0,50
SEB 0,00 0,00 0,00
Serafim 0,90 1,10 0,20
Sevenday Bank 0,85 1,05 0,20
Skandia 0,00 0,25 0,25
Svea Ekonomi 0,95 1,15 0,20
Swedbank 0,00 0,00 0,00
TF Bank 0,25 0,25 0,00
Volvofinans Bank 0,55 1,00 0,45

*Rocker har flera olika sparkonton där räntan varierar beroende på flera olika faktorer. Gemensamt är dock att räntenivån är oförändrad sedan i april.

Källa: Compricer

 

Analytiker: Hög kärninflation kräver kraftiga räntehöjningar

”Kärninflationen är nu nästan 1 procentenhet högre än Riksbanken förutspått. Det tillsammans med risker på uppsidan talar för att Riksbanken måste strama åt ännu mer. Vi ändrar nu vår prognos och tror nu att Riksbanken höjer med 75 punkter i september, för att få till den åtstramning som krävs och försäkra sig mot risken att det går överstyr framöver”, säger Handelsbankens prognoschef Johan Löf till Nyhetsbyrån Direkt.

KPIF-inflationen sjönk tillbaka till 8,0 procent i juli från 8,5 procent i juni. Det var lite lägre än analytikernas förväntningar enligt Infront, men klart över Riksbankens prognos på 7,6 procent. Nedgången drevs dock av lägre energipriser, något som väntas bli tillfälligt. Elpriserna har vänt upp igen och terminsprisrna tyder på de når nya rekordnivåer under vintern.

KPIF-inflationen exklusive energi fortsatte upp till nya 31-årsghögsta 6,6 procent, från 6,1 procent i juni, vilket var helt i linje med marknadens förväntningar och hela 0,8 procentenheter över Riksbankens prognos.

”KPIF exklusive energi rusar bara högre och högre och än så länge verkar det inte finnas något stopp”, säger Handelsbankens Johan Löf.

Han konstaterar att det visserligen finns en hel del tecken på att inflationen globalt kan vara på väg att vända ned – med en världsekonomi som kyls av, lägre råvarupriser och lägre priser på insatsvaror. Men samtidigt finns det också många risker på uppsidan och Riksbanken kan inte ta ut något i förskott.

”Det har längre stått klart att inflationen är bred och inte bara drivs av högre råvarupriser, utan även en hög efterfrågan och höga inflationsförväntningar. Även om vi nu får lite respit från några faktorer, som råvaror, vad är då inflationen nästa år? Riksbanken har skäl att vara orolig för att andra drivkrafter tar över – med risk för ett regimskifte i inflationen och en löne-prisspiral”, säger han.

Johan Löf säger att det verkar som om företagen har möjlighet att höja sina priser, priserna höjs ju uppenbarligen på bred front och företagen är också generellt mycket nöjda med sin lönsamhet, enligt vad de uppger i Konjunkturinstitutets barometer. Nu verkar det dessutom som om också arbetstagarna börjar få möjlighet att få upp sina löner.

”Vi ser tecken på en ökad löneglidning. Då har vi två viktiga faktorer på plats, där både företag och arbetskraft verkar ha möjlighet att kräva mer. Det är en klar risk framöver. Vi ser också att såväl företag som hushåll har fortsatt skyhöga inflationsförväntningar”, säger han.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson konstaterar i ett marknadsbrev att kärninflationen lyfts av bland annat snabbt stigande livsmedelspriser, 13,5 procent i årstakt – den högsta matprisinflationen sedan mitten av 1980-talet.

Han menar också han att den stigande och höga kärninflationen talar för att Riksbanken måste fortsätta att strama åt penningpolitiken kraftfullt.

”Vi räknar med att Riksbanken höjer räntan med 75 punkter i september och 50 punkter i november”, skriver Torbjörn Isaksson i ett marknadsbrev.

Danske Bank ändrar sin prognos och tror nu att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i såväl september som oktober – för att sedan vara klara med räntehöjningar.

Detta innebär alltså att styrräntan höjs till 2,25 procent. Danske Bank hade tidigare trott på en topp på 2,00 procent som skulle nås nästa år.

”En höjning i februari kan inte uteslutas, även om vi inte har det som basscenario längre. Om inflationstrycket inte avtar under vintern som vi förväntar oss, eller att vi börjar se en markant löneglidning, kan Riksbanken tvingas höja igen i februari 2023 för att sända en tydlig signal inför avtalsrörelsen våren 2023”, skriver Danske Bank i ett marknadsbrev.

Bild: Inflation

image