Kategoriarkiv: Nyheter

Di: Intrums utdelning en ”ohållbar chimär”

DI konstaterar att allt sedan affären med Lindorff 2017, då riskkapitalbolaget Nordic Capital blev storägare i Intrum, haft bolaget stora planer och höga ambitioner, men ändå har nästan ingenting blivit som det var tänkt. På senare tid har också Intrums stora köp av problemkrediter i Italien lett till omfattande nedskrivningar och dubbla vinstvarningar.

Intrum har genom åren i grunden varit något av en kassaflödesmaskin och att ha stora skulder är enligt DI inget problem så länge det går att betala räntor och refinansiera lånen. Bolagets räntekostnader väntas dock öka framöver, skriver tidningen.

DI konstaterar att Intrums direktavkastning räknat på årets utdelningsnivå är 16 procent men tillägger att utdelningen är ”en ohållbar chimär” i ett bolag som inte genererar fritt kassaflöde.

”Den höga utdelningen ska i första hand ses som att styrelsen vägrar inse faktum: Nordic Capital är på väg att köra Intrum i botten både finansiellt och operationellt”, skriver DI.

Ökad optimism om bopriserna

På ett års sikt tror nu 32 procent av de som äger en bostad att priset på den egna bostaden kommer att öka, medan 19 procent tror att det kommer att sjunka, motsvarande ett nettotal på 13 procent. I februari var motsvarande andelar 22 respektive 35 procent, och därmed ett nettotal på -13 procent.

På tre års sikt tror 54 procent tror på en prisuppgång och 6 procent spår en nedgång, jämfört med 46 respektive 11 procent för tre månader sedan.

Bland de bostadsägare som tror på stigande bostadspriser på ett års sikt hänvisar 60 procent till ett högt efterfrågetryck, och 23 procent till sjunkande bostadsräntor som skäl till detta.

Sedan pristoppen förra våren har bostadspriserna fallit med 13 procent i Sverige som helhet, med bostadsrättspriser 8 procent ned och villapriser 16 procent ned.

”Det är därför inte förvånande att hushållen har haft en negativ syn på utvecklingen de senaste kvartalen. Men nu syns en tydligt ökad optimism, som gissningsvis hänger ihop med den faktiska prisuppgången på bostäder under årets inledande månader”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.

EOBi visar också på förbättrade utsikter 

Visningsbesökares förväntningar på bostadspriserna fortsätter upp i maj, om än på en fortsatt låg nivå. Det visar Erik Olsson Bostadsindex, EOBi.

I maj räknar 15 procent av visningsbesökarna med stigande bostadspriser det kommande året, upp från 10 procent i februari. Samtidigt minskar andelen som tror på sjunkande priser, till 54 procent från 58 procent.

Nettoandelen som tror på stigande kontra sjunkande bostadspriser det kommande året har därmed stigit till -39 procent i maj från -48 procent i februari.

Utfallet visar att trendbrottet med mindre negativa prisförväntningar håller i sig.

”Vi får se om visningsbesökarna tar ut segern i förskott nu när de planerar bostadsköpen med en lägre ränta trots att mycket talar för att bolåneräntorna stiger ytterligare”, säger Erik Olsson i en kommentar.

Spekulanternas kalkylränta sjunker

EOBi visar att visningsbesökarna kalkylerar med en rörlig bolåneränta på 4,6 procent när de planerar sitt köp, ned från 4,9 procent i februari.

Frågan är om de tar ut glädjen och segern i förskott när de sänker kalkylräntan trots att marknaden förväntar sig fler räntehöjningar samtidigt som höjningarna Riksbanken redan beslutat inte slagit igenom fullt ut ännu.

Trots sänkningen är kalkylräntan ändå kvar på en nivå vi inte har sett i EOBi sedan sommaren 2012.

”Nu är lånen och räntekänsligheten mycket högre på ett sätt som gör att samma räntenivå svider betydligt mer nu”, säger Erik Olsson.

Erik Olsson skräckindex, som mäter nettot av de som föredrar att minimera risken för att försäljningen går dåligt minus andelen som föredrar max chans till ett riktigt högt slutpris, steg till 34 procent från 22 procent i februari.

EOBi bygger på svar från personer som var på Erik Olssons bostadsvisningar i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund i november.

Blandad utveckling i portföljen

 Börsen är inne i en stark period. I USA är det indextunga teknikjättarna som är draglok. Även på den svenska börsen är det bra fart i indextunga aktier, inte minst verkstadsbolagen med Atlas Copco i spetsen.

Den senaste veckan har Stockholmsbörsens index stigit med drygt 2 procent. Bland småbolag är utvecklingen överlag svalare, vilket i viss mån speglas i vår portfölj som har haft en blandad utveckling.

I Awardit har affärsområdeschef Mattias Lundqvist köpt aktier för 138 000 kr. Aktien är upp med 0,6 procent den senaste veckan.

Raysearch har stigit med 2,3 procent, dock utan några bolagsspecifika nyheter medan Sagax D har stärkts med 2,4 procent.

I OEM har storägaren Traction minskat sitt innehav något efter att ha sålt aktier för ungefär 12 miljoner kr. Det utgör dock en marginell minskning då bolaget fortsatt äger aktier värda över 400 miljoner kr i OEM. Aktien har backat med 0,4 procent den senaste veckan.

Stolt-Nielsen har backat med 3,4 procent och Vertiseit med drygt 5 procent, utan några bolagsspecifika nyheter har presenterats.

Vår likviditetsplacering i Creaspac har stärkts med 0,8 procent den senaste veckan.

Aktie Utv 1 vecka, procent
Awardit 0,6
Creaspac 0,8
OEM International -0,4
Raysearch 2,3
Sagax D 2,4
Stolt-Nielsen -3,4
Vertiseit -5,2

Breda prisuppgångar på bostadsmarknaden i maj

Under den föregående månaden ökade priserna med 1 procent på både bostadsrätter och villor i riket som helhet (se fullständiga tabeller längre ned). På årsbasis uppgår nu prisfallet till 8 procent för bostadsrätter respektive 13 procent för villor, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Samtliga redovisade områden såg prisuppgångar under månaden. När det gäller bostadsrätter uppvisade Stormalmö och Storgöteborg störst prisökningar på 2 procent. I övriga redovisade områden steg priserna med 1 procent.

Även på villasidan uppmättes den största prisökningen i Stormalmö, vilken också landade på 2 procent. Priserna ökade med 1 procent i de andra redovisade områdena.

“Prisläget har stabiliserats under våren och den tendensen fortsatte i maj. Våra medlemmar rapporterar om mer offensiva köpare som börjar ana räntetoppen”, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, i en kommentar.

Prisutvecklingen på fritidshus redovisas enbart på årsbasis. I maj hade fritidshuspriserna sjunkit med 6 procent de senaste tolv månaderna.

Tabell 1: Prisutveckling på villor. Källa: Svensk Mäklarstatistik

  1 mån 3 mån 12 mån Medelpris (kr)
Riket 1% 2% −13% 3 828 000
Stor-Stockholm 1% 3% −14% 7 023 000
Stor-Göteborg 1% 2% −14% 5 506 000
Stor-Malmö 2% 3% −14% 4 734 000


Tabell 2:
Prisutveckling på bostadsrätter. Källa: Svensk Mäklarstatistik

  1 mån 3 mån 12 mån Medelpris (kr/kvm)
Riket 1% 4% −8% 44 586
Centrala Stockholm 1% 3% −8% 105 407
Stor-Stockholm 1% 5% −6% 65 218
Centrala Göteborg 1% 5% −8% 65 097
Stor-Göteborg 2% 6% −10% 47 467
Centrala Malmö 1% 3% −10% 37 808
Stor-Malmö 2% 4% −9% 35 059

Klockan 10: Aktiechatt med Marcus Hernhag

 

Okända pensionseffekten för sommarjobbare: ”Bra utdelning”

Den 16-åring som jobbar på sommarlovet och får ihop en årsinkomst på 22 208 kr tjänar samtidigt ihop en inkomstpension och premiepension på 660 kr per år livet ut.

Den genomsnittliga inkomsten från sommarjobb och helgarbete ökar pensionen med cirka 2 100 kr per år eller 176 kr per månad, livet ut, visar siffror från Pensionsmyndigheten.

Tänk på att helg- och feriejobb även bidar till att bygga din pension. Den som sommarjobbar med en årsinkomst på minst 22 208 kronor före skatt får också en pensionsrätt.

Det är den årliga deklarerade inkomsten som ligger till grund för hur mycket som tjänas in till den allmänna pensionen.

”Du som sommarjobbar och får en årsinkomst på minst 22 208 kronor får en pensionsrätt på 17,21 procent av lönen. Många sommarjobbare känner nog inte till att man kan tjäna in pengar till sin pension även på relativt låga inkomster. De flesta kanske tänker att det är bättre att tjäna mindre än tröskelvärdet för att börja betala skatt, men då missar man alltså pensionsavsättningar”, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Varje krona i pensionsrätt utvecklas under hela tiden fram tills man börjar ta ut sin pension. Inkomstpensionen påverkas av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället medan premiepensionen påverkas av fondernas värdeutveckling.

I genomsnitt har de 143 342 ungdomarna i åldern 15 till 19 år, som fick pensionsrätt 2022, en årsinkomst på 70 632 kr. De får tack vare pensionsrätterna en högre pension, cirka 2 100 kr mer per år, under resten av livet än om de inte skulle haft en inkomst.

”Många unga sommarjobbar och jobbar helger under flera år. Den som har en
genomsnittlig inkomst för en ungdom under tre år ökar sin pension med drygt 500 kr per månad livet ut. Det är en ganska bra utdelning för den som kanske inte visste att den fanns”, kommenterar Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten.

Om din årsinkomst överstiger gränsen för deklarationsskyldighet så tjänar du in till den allmänna pensionen. Gränsen eller tröskelvärdet går vid 42,3 procent av prisbasbeloppet. För år 2023 innebär det att man får pensionsrätt om årsinkomsten är 22 208 kr eller högre.

Regeringen gör säkerhetsutredning av SBB-fastigheter

I ett mejl från finansmarknadsminister Niklas Wykmans pressekreterare går det att läsa att uppdraget är till för att ”undvika att den typen av lokaler hamnar i utländsk ägo”, skriver SVT.

Fortifikationsverket har vidare bekräftat att myndigheten fick uppdraget på onsdagen. Uppdraget kommer efter att Niklas Wykman, i en intervju med SVT den 31 maj, sagt att regeringen inte såg några skäl att ingripa i samband med SBB:s kris.

Ökad passagerartrafik för SAS i maj

SAS kapacitet, mätt som ASK, ökade med nära 17 procent. Kabinfaktorn var 77,1 procent, en ökning med 5,7 procentenheter, och förändringen i passagerarkilometer (RPK) var 26,3 procent.

SAS valutajusterade yield, intäkten per passagerarkilometer, var ned 1,9 procent jämfört med samma månad i fjol.

Den så kallade valutajusterade Pask-nivån, passagerarintäkter i relation till tillgänglig flygstol, var upp cirka 6,4 procent.

”Under de senaste månaderna har kapacitetsproblem kopplade till flygledningen i Köpenhamn orsakat betydande problem för flygbolag, flygplatser och inte minst våra passagerare. Vi förväntar oss att alla parter tar sitt ansvar och ser till att våra passagerare kan resa var de vill och när de vill i sommar. Vi kommer att begära ersättning för de kostnader som störningarna har orsakat,” kommenterar vd Anko van der Werff, i en kommentar.

Lägre BNP-tillväxt än väntat i euroområdet

Analytikerna hade väntat sig oförändrad BNP under kvartalet och 1,2 procent i årstakt. Det preliminära utfallet var 0,1 respektive 1,3 procent.

Under fjärde kvartalet minskade BNP också med 0,1 procent i euroområdet, som därmed befinner sig i en teknisk recession.

I hela EU-27 steg BNP med 0,1 procent under det första kvartalet, och ökade 1,0 procent jämfört med motsvarande kvartal 2022.

Av rapporterande euroländer uppvisade Luxemburg den starkaste utvecklingen med en BNP-ökning på 2,0 procent under första kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Den svagaste utvecklingen bland euroländerna rapporteras från Irland, där BNP minskade 4,6 procent.

Autolivs vd: Åtgärderna är proaktiva

”Det är proaktiva åtgärder för att stärka konkurrenskraften långsiktigt. Effektiviseringarna ska stärka vår struktur och det handlar om att se till att vi får mer resurser och fokus på att stärka produktutbudet och serva kunderna”, säger han.

Autoliv står också fast vid sin guidning för helåret 2023 om en justerad rörelsemarginal på cirka 8,5-9,0 procent, en organiskt försäljningstillväxt på cirka 15 procent och ett operativt kassaflöde på cirka 900 miljoner dollar. Bolaget upprepar också att prisförhandlingarna med kunder väntas ge gradvis effekt under året.

Mikael Bratt påpekar i sammanhanget att de åtgärder bolaget vidtar kommer att ha en ”begränsad” effekt 2023.

”Det har inget att göra med en försämrad utblick. Vi tror fortfarande på en förbättrad bilproduktion 2023, på plus 3 procent”, säger han.

Hur har marknaden utvecklats hittills under andra kvartalet?

”Som vi säger här bekräftar vi vår guidning för helåret så vi rör oss i rätt riktning.”

Autolivchefen bekräftar också att bolaget står fast vid sitt tidigare lämnade mål på medellång sikt om en justerad rörelsemarginal på omkring 12 procent, baserat på ett ramverk med tidigare angivna förutsättningar.

”Vi har inte gjort några ändringar till det vi har sagt tidigare om våra ‘midterm targets’ och det ramverk vi har satt upp. När de förutsättningarna finns på plats når vi målet”, säger Mikael Bratt.

Finns det förutsättningar för att nå målet om en justerad rörelsemarginal på 12 procent 2024?

”Vi vet ju ännu inte hur bilproduktionen ser ut 2024 och vi har inte kommenterat när vi ser att vi har minst 85 miljoner bilar producerade globalt. När vi utöver det inte har någon nettoeffekt vad gäller inflationssituationen och en stabil marknadssituation så ser vi förutsättningar att nå våra mål.”

Åtgärderna som Autoliv aviserade på torsdagen omfattar neddragningar på upp till 8.000 anställda, eller totalt cirka 11 procent av personalstyrkan, varav 2.000 är ”indirekt” anställda och 6.000 ”direkt” anställda.

Hur stora besparingar och omstruktureringskostnader väntas åtgärderna leda till?

”Vi har inga siffror att ge i dag. Det beror på att vi måste gå igenom de lokala förhandlingarna. När det är avslutat kommer vi att gå igenom vad det innebär.”

Mikael Bratt påminner dock om att Autoliv räknar med att åtgärderna har en återbetalningstid på 1-2 år.

Kan det bli några effekter under 2023?

”De stora effekterna är bortanför 2023, men vi kommer att ha lite effekter 2023. Vi har också mindre kostnader som kommer 2023, men jag kan inte kommentera exakt tidpunkt”, säger han.