Kategoriarkiv: Nyheter

Embracer, Fonder, Nyheter

Fonder har dumpat Embracer

Ett uteblivet mångmiljardavtal och en sänkt prognos ledde i mitten av maj till att Embracer på en handelsdag rasade med 45 procent. För månaden som helhet summeras nedgången till en bit över 50 procent. Om några av de stora ägarna lyckades sälja innan raset framgår inte av Holdings men sett till hela maj har flera av dem sålt av betydande delar av sitt innehav.

Störst minskning räknat i antal aktier står AMF för som under maj minskade sitt innehav med 15 miljoner aktier, motsvarande drygt 60 procent av AMF:s innehav i Embracer.

Swedbank Robur Fonder och Didner & Gerge hyvlade sina innehav med 25 respektive 20 procent genom att sammantaget minska med drygt 14 miljoner aktier.

Även Odin Fonder låg på säljsidan i maj med en innehavsminskning 43 procent, eller 6 miljoner aktier. Handelsbanken Fonder, Skandia, Första AP-fonden och Öhman Fonder minskade innehaven med tillsammans drygt 15 miljoner aktier.

Tre av de lite större aktörerna nollade sina innehav helt under maj månad. AFA Försäkring, Cliens Fonder och Consensus Asset Management sålde tillsammans närmare 7 miljoner aktier och gjorde därmed sorti ur ägarlistan.

Svenska institutioners och fonders större innehavsökningar i Embracer under maj är mer lätträknade. Bland dessa märks främst DNB Asset Management som ökade med 5,7 miljoner aktier.

Den största svenska institutionen i Embracers ägarlista, Alecta, har gjort en mindre förändring av sitt innehav och äger nu cirka 40 miljoner aktier efter att ha sålt 1 miljon aktier, motsvarande 2 procent av sitt innehav.

Börsguiden, Nyfosa AB, Nyheter, SBB Norden B, SBB Norden D

Baltjan har sålt allt i Nyfosa

Majförsäljningen i Nyfosa gjordes till en volymviktad genomsnittskurs (VWAP), om 66 kronor, vilket motsvarar nära 26 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har SBB-grundaren sålt totalt cirka 940.000 aktier.

Enligt Holdings ägdes Nyfosa-aktierna via Ilija Batljans holdingbolag Ilija Batljan Invest AB. Den 30 maj meddelade holdingbolaget att det, på obestämd tid, skjuter upp räntebetalningar på sina utestående hybridobligationer från och med nästa förfallodatum.

I IB Invests portfölj finns, utöver SBB, bland annat, Logistea, Neobo, Fastpartner och Hexicon samt en rad mindre positioner i diverse bolag.

 

Börsguiden, Nyheter

Autoliv drar ned på personalstyrkan

Åtgärderna ger stöd åt Autolivs finansiella mål på medellång och lång sikt, uppger bolaget. Autoliv upprepar också sina mål för helåret 2023.

Bolaget räknar med att åtgärderna leder till att antalet ”indirekta” anställda kommer att minska med upp till 2.000 positioner globalt, motsvarande cirka 11 procent. Av dessa väntas 1.000 positioner vara i Europa. Alla divisioner och funktioner kommer dock att påverkas av åtgärderna, skriver Autoliv och uppger att de första neddragningarna kommer att ske under 2023.

Antalet ”direkt” anställda globalt väntas minska med 6.000 positioner, eller omkring 11 procent av bolagets totala antal ”direkt” anställda.

Autoliv räknar med att åtgärderna kommer att vara fullt implementerade 2025 och ha en återbetalningstid på 1-2 år, heter det i pressmeddelandet.

Neddragningarna kommer att påverka Autolivs personal baserade på kontoren, tekniska center, fabrikerna, inklusive ledande positioner på alla nivåer, enligt vd Mikael Bratt.

Vidare uppger Autoliv att bolaget fortsätter att förhandla med kunder för att säkra priser som reflekterar inflationen och korrigerar strukturella prisskillnader. Dessa förhandlingar fortskrider som planerat, uppger bolaget och tillägger att kundförhandlingarna i Europa är högst prioriterade och dessa står också för den största utmaningen.

Autoliv håller en kapitalmarknadsdag måndagen den 12 juni.

Börsguiden, Nyheter

Systemair höjer utdelningen

Systemair redovisar ett justerat rörelseresultat om 282 miljoner kronor för det fjärde kvartalet (februari-april) 2022/2023, motsvarande en rörelsemarginal om 8,9 procent.

Väntat var enligt Infronts prognossammanställning ett justerat rörelseresultat på 311 miljoner kronor och en rörelsemarginal på 9,7 procent.

Det rapporterade rörelseresultatet låg på 734 miljoner kronor. Här väntades 779 miljoner kronor.

Rörelseresultat inkluderar bland annat en realisationsvinst från försäljningen av luftkonditioneringsverksamheten om 445 miljoner kronor. Väntat enligt Infronts prognossammanställning var engångsposter om 469 miljoner kronor.

Nettoomsättningen var 3.129 miljoner kronor, att jämföra med förväntade 3.206 miljoner.

Nettoresultatet uppgick till 619 miljoner kronor. Här väntades 612 miljoner.

Per aktie blev resultatet 2:96 kronor. Konsensusprognosen löd på 2:94 kronor per aktie.

En utdelning på 1:10 kronor per aktie föreslås för helåret 2023, mot väntade 1:17. Föregående år var utdelningen 0:90 kronor. 

Ser avtagande orderingång

Systemair noterar något avtagande orderingång, men ser fortsatt goda möjligheter till tillväxt på flera marknader.

Det skriver vd Roland Kasper i rapporten för det brutna räkenskapsårets fjärde kvartal (februari-april).

”Tidigare försörjningsproblem av komponenter har avtagit, därigenom har fler utleveranser skett och orderstocken minskat. Samtliga regioner uppvisar god organisk tillväxt i perioden”, skriver han.

Roland Kasper noterar vidare att energibesparing och energieffektivitet fortsatt är i fokus och att initiativ inom EU, USA och delar av Asien kommer att ge god efterfrågan på energieffektiva ventilationsprodukter, både för nybyggnation och renoveringsmarknad.

Under kvartalet uppgick den organiska tillväxten till 13,0 procent (16,4), mot väntade 17,0 procent.

”Genomförda prisökningar har påverkat tillväxten utöver den rent volymmässiga ökningen. Tidigare problem med försörjning av komponenter har minskat vilket också påverkat leveransförmågan positivt under kvartalet. Den förvärvade tillväxten var 1,9 procent och valutaeffekter ökade omsättningen med 2,7 procent under räkenskapsåret”, skriver bolaget.

Utöver en realisationsvinst om 445 miljoner kronor från försäljningen av luftkonditioneringsverksamheten har justeringar för efter hyperinflationsberäkning i Turkiet påverkat rörelseresultat med -18,5 miljoner kronor och en intäkt från förändrad pensionsredovisning i Norge med +25,8 miljoner kronor.

Nyheter

Kinesiska storbanker sänker inlåningsräntorna

Bankerna i fråga är ICBC, China Construction Bank, Bank of China, Postal Savings Bank of China, Agricultural Bank och Bank of Communications. De sex bankerna, med kinesiska staten som majoritetsägare, har sänkt räntorna för insättningar på tre respektive fem år med 15 punkter till omkring 2,45-2,50 procent.

Den ekonomiska återhämtningen i Kina har bland annat hämmats av en trög fastighetsmarknad samt av svag industriproduktion och konsumtion. Enligt Reuters är det statens förhoppningar att de lägre inlåningsräntorna ska gynna bankernas marginaler och ge lägre utlåningskostnader.

 

Börsguiden, Nyheter

Clas Ohlson sänker utdelningen

Clas Ohlsons rörelseresultat under det fjärde kvartalet (februari-april) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023 uppgick till -7 miljoner kronor.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med -38,8 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av fyra estimat.

Bruttomarginalen blev 38,8 procent. Förväntat var 37,8 procent.

Clas Ohlsons försäljning i kvartalet uppgick till 1.776 miljoner kronor, vilket har meddelats tidigare.

Utdelningen föreslås bli 1:50 kronor per aktie, mot väntade 4:67 kronor. Föregående år bestod utdelningen av en ordinarie sådan om 6:75 kronor och en extra utdelning på 6:25 kronor.

Högre försäljning än väntat i maj

I samband med rapporten släppte också Clas Ohlsons försäljningssiffror för maj då den totala försäljning steg med 6 procent.

Analytikerna hade i snitt väntat sig en uppgång på 1,2 procent, enligt Infronts sammanställning av fyra estimat.

Den organiska försäljningen steg med 8 procent. Här låg konsensus på +2,1 procent.

Försäljningen i jämförbara enheter och lokal valuta ökade med 11 procent, uppger bolaget.

Clas Ohlsons onlineförsäljning ökade med 18 procent under månaden, mot väntade +5,5 procent.

Vid periodens utgång uppgick det totala antalet butiker till 222 (228).

I Sverige var försäljningen 13 procent upp. Organiskt steg försäljningen i Norge med 8 procent och i Finland var den ned 3 procent.

Börsguiden, Nyheter

Storbanken hissar röd flagg för tekniksektorn

Ett fåtal teknikjättar har på egen hand lyft USA-börserna under årets första sex månader. Den tekniktunga Nasdaqbörsen är upp drygt 28 procent i år och flaggskeppsindexet S&P 500 strax över 12 procent. 

Samtidigt har ett likaviktat S&P 500, där teknikjättarna väger lika tungt som övriga indexbolag, gått trögt, poängterade Nordeas chefsstrateg Johan Larsson i en intervju med Privata Affärer nyligen. I slutet av maj stod ett likaviktat S&P 500 på minus sedan årsskiftet.

Frågan är nu hur länge tekniksektorns starka kurstrend består och orkar hålla upp den resterande delen av marknaden. Enligt storbanken Citis analyschef Chris Montagu har investerares positionering en ”extrem” slagsida mot terminskontrakt kopplade till Nasdaqbörsen där man också sitter på stora orealiserade vinster.

”Detta kan på kort sikt leda till att vi får se en omgång av vinsthemtagningar”, uppger han i en analys, enligt finanssajten Marketwatch.

Under maj passade investerare på att öka sina långa positioner – vilket speglar en tro på fortsatt stigande kurser – i terminskontrakt kopplade till både S&P 500 och Nasdaqbörsen.

I juni har man börjat trimma ned S&P 500-positionerna för att i stället köpa ännu mer Nasdaq-terminer, enligt Chris Montagu.

”Nasdaq-positioneringen är inte bara den som mest utdragna som vår modell uppmätt (mer än tolv år tillbaka i tiden), utan vinsterna på dessa positioner är i genomsnitt 7,6 procent. Det är en nivå där sannolikheten för vinsthemtagningar ökar markant”, fortsätter Chris Montagu i analysen där han jämför med snittvinsten i terminskontrakt kopplade till S&P 500 på endast 2,7 procent. 

Bostad, Nyheter

Så vill regeringen mildra bostadsägarnas kostnadssmäll

Privata Affärer har tidigare rapporterat om den omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, som förhandlas på EU-nivå. De förslag som nu behandlas i Bryssel ställer högre krav på energieffektivitet och med dagens regelverk kan renoveringsbehovet motsvara hundratusentals kronor för en villaägare i Sverige.

För bostadsrättsföreningar kan det handla om mångmiljonbelopp. Enligt det svenska energideklarationsregistret har i dag en tredjedel av fastigheterna med lokaler och bostäder energiklass G eller F, det vill säga de två lägsta nivåerna, säger Samer Ilhamoi, energiexpert på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till Privata Affärer.

Han tillägger att SBC överlag är positiva till EU-kommissionens översyn eftersom byggnader och lokaler står för en stor del av landets energianvändning.

I grunden är EU-initiativet bra för att få till en ”snabbare omställning och energieffektivisering i Europa”, enligt HSB som också riktar kritik mot förslaget. 

”De nu föreslagna nivåerna kommer att ställa krav som är svåra att hantera. Det saknas dessutom mycket pengar och även arbetskraft för att kunna genomföra med rimliga insatser. Kraven ställer också stora krav på leveranskedjor och materialframställning”, uppger energikonsulten Mikael Rosén på HSB i ett mejl.

Men en utredning som nyligen sjösattes av regeringen kan lindra kostnadssmällen som många villaägare och bostadsrättsföreningar står inför för att uppfylla de nya föreslagna EU-kraven på energieffektivitet.

Energiklassningssystemet är detsamma i hela EU, men kraven för de olika nivåerna – G till A – bestämmer länderna själva. I Frankrike motsvarar exempelvis energiprestandan för bottennivån G runt 450 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket kan jämföras med cirka 176 kilowattimmar i Sverige, enligt Samer Ilhamoi på SBC.

I maj beordrade regeringen därför en översyn av det svenska energiklassningssystemet, ett uppdrag som landade på Boverket.

”Genom uppdraget till Boverket förbereder regeringen i god tid genomförandet av direktivet så att vi får en likvärdig spelplan inom EU vad gäller energieffektiviseringskrav på våra byggnader. Renovering och energieffektivisering behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt så att boende inte drabbas av orimliga kostnadsökningar”, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) åtgärden.

Ett ändrat regelverk som sänker ribban för de olika energiklasserna skulle fungera som en krockkudde för husägare och bostadsrättsföreningar som behöver göra renoveringar till följd av direktivet. Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren beskriver åtgärden som ett ”motdrag från regeringen”.

– Det är det bästa initiativet som regeringen tagit kopplat till EU-direktivet eftersom det är stor skillnad mellan svensk husstandard och, framför allt, södra delarna av Europa, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna.

Samer Ilhamoi på SBC är inne på samma spår.

– Vi tycker det här är bra, det skulle göra systemet mer rättvist för Sverige , säger han.

Men det återstår att se vad Boverket kommer fram till i sin utredning för att kunna bedöma hur stor effekt den potentiella krockkudden för svenska bostadsrättsföreningar och husägare får, tillägger Samer Ilhamoi.

Börsguiden, Danske Bank, Handelsbanken A, Handelsbanken B, Nordea Bank, Nordea Bank FDR, Nyheter

Analytiker: Bankerna som kan ta över Danskes norska verksamhet

ABG Sundal Colliers analytiker Jan Erik Gjerland lyfte redan på tisdagen fram Handelsbanken, Nordea och banker inom Sparebank 1-alliansen som möjliga köpare, i det fall Danske Bank eventuellt skulle vilja göra sig av med den aktuella verksamheten.

På onsdagen, när det stod klart att Danske Bank verkligen vill göra sig av med den norska privatkundsdelen, adderade han Sparebanken Vest till listan över tänkbara intressenter.

”Sparebanken Vest har med Bulder Bank visat att de i Bergen är väldigt intresserade av tillväxt. Det kan dessutom vara lättare för Sparebanken Vest än för Sparebank 1-alliansen att genomföra ett köp”, säger Jan Erik Gjerland till tidningen.

En affär väntas kräva ett godkännande av norska Konkurransetilsynet, som enligt Dagens Næringsliv har ett regionalt perspektiv vad gäller konkurrensen på bankmarknaden i Norge.

Jan Erik Gjerland säger till Dagens Næringsliv att han blev överraskad över onsdagsmorgonens besked från Danske Bank.

”Eftersom de säger vad de säger, har de nog redan pratat med vissa och potentiellt kommit en bit på vägen”, säger han till tidningen.

Talespersoner för Nordea och Handelsbanken har på onsdagen för Dagens Næringsliv avböjt att kommentera frågan.