”Trots den nya virusvågen och de smärtsamt långsamma framstegen på vaccinationsfronten i EU har vi blivit lite mer optimistiska under de senaste tre månaderna även för euroområdet”, skriver de i en analys.

De tror nu att euroområdets BNP kommer att återgå till förkrisnivå det första kvartalet 2022, ett kvartal tidigare än de räknade med innan och faktiskt ett kvartal före Storbritannien.

Berenberg skriver att nyhetsflödet från euroområdet hittills i år trots allt varit blandat och inte enbart dåligt. Startpositionen är bättre eftersom avslutningen på 2020 inte visade sig bli så illa som befarad. Förlängda nedstängningar till trots har data också hållits uppe oväntat väl i januari-februari i år, även i tjänstesektorn.

Vidare får euroområdet draghjälp av USA, där de nya stimulanspaketen lett till uppreviderade BNP-prognoser, och med fortsatta stöd under de förlängda nedstängningarna bygger Europas hushåll nu upp än mer överskottssparande.

”De kommer således att kunna spendera lite mer i framtiden än de annars skulle ha kunnat. Detta resulterar i att återhämtningen kan bli lite starkare snarare än svagare när restriktionerna väl lättas”, skriver Berenberg.

När väl restriktionerna lyfts spår de stark rekyl i hela ekonomin: konsumenter som vill shoppa, export som lyfts av stark tillväxt i USA och Kina, ökade investeringar till följd av stigande efterfrågan samt fortsatt finanspolitiskt stöd.

USA:s klart mer aggressiva finanspolitik bidrar till att landets ekonomi hanterat pandemin klart bättre än euroområdet, men euroområdets klart försiktigare strategi har flera fördelar, menar Berenberg. Företag och hushåll behöver stöd under nedstängningarna, men det finns inget egentligt behov av att kickstarta ekonomin med finanspolitiska stimulanser eftersom det bara är restriktionerna som håller tillbaka efterfrågan. Dessutom gör mindre direkta efterfrågestöd att mer pengar kan läggas på att lyfta den långsiktiga tillväxtpotentialen, vilket är precis vad EU:s återhämtningspaket syftar till, med investeringar i bland annat grön omställning och infrastruktur utspridda över fyra år.

”I pandemins kölvatten är ett sådant stadigt finanspolitiskt stöd mer vettigt än ett antal dyra engångspaket för att ge en skjuts åt efterfrågan”, skriver Berenberg.

”Stämningsläget är bra överlag, vilket indikerar en stark tillväxt framöver även om barometern nog överskattar tillväxten på kort sikt eftersom restriktioner gör att tillväxten inte kan ta sådan fart. Men barometern illustrerar vilken tillväxtkraft som finns i ekonomin när restriktioner väl lättas. Så det finns all anledning att vara optimistisk inför 2021. Svensk ekonomi på rätt väg och står i startblocken när väl restriktionerna släpps. Då kan det bli en väldig skjuts upp, framför allt i krissektorerna”, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Konjunkturinstitutets sammanfattande barometerindikator steg till 105,3 i mars från 103,8 i februari, vilket är väl över normalläget 100. Den enda enskilda sektorn som ligger över 100 är dock industrin, vars konfidensindikator steg till 117,7.

”Industrin sticker ut med ett väldigt optimistiskt stämningsläge, vilket är lite förvånande med tanke på bristen på vissa insatsvaror, som halvledare, men det kanske syns först i nästa barometer i april”, säger Torbjörn Isaksson.

SEB-ekonomerna Olle Holmgren och Marcus Widén noterar att sentimentet förbättrades, men med ett allt större gap mellan industri och inhemska sektorer, vars konfidensindikator på 95-97 signalerar svag, om någon, tillväxt.

”Enligt oss belyser barometern att tillväxten troligen inte kommer att återhämta sig starkt förrän restriktioner lättas”, skriver de i ett marknadsbrev.

Handelsbankens seniorekonom Helena Bornevall gör bedömningen att hushållens konsumtion kommer att ta rejäl fart när väl restriktioner lättas, vilket antyds av att hushållen är mycket optimistiska om framtiden men desto mer pessimistiska om nuläget.

”Det är tydligt att det fortfarande finns stora osäkerheter kring den ekonomiska återhämtningen, men KI-barometern visar att hushåll och företag är optimistiska om de ekonomiska utsikterna. Det är kanske inte heller så förvånande, med tanke på utgångspunkten och hoppet om att vaccinerna så småningom kommer att göra det möjligt att lyfta restriktionerna helt, äntligen!”, skriver hon i ett marknadsbrev.

Vidare fortsatte anställningsplanerna upp, ytterligare ett positivt tecken från arbetsmarknaden, enligt analytikerna.

Av det globala pristryck det talas så mycket om, med stigande råvarupriser och transportkostnader, syns än så länge inte så mycket, utan företagens prisplaner är överlag dämpade – med ett undantag.

”Prisplanerna i partihandeln sticker ut med en tydlig uppstuds och de ligger nu högre än normalt. Det kanske också är här det ska synas först. Den bästa bedömningen är att stigande råvarupriser och transportproblem inte kommer att slå igenom så mycket i konsumentpriserna, men det kan ske väldigt fort, och det finns uppåtrisker för inflationen”, säger Nordeas Torbjörn Isaksson.

Han påpekar att transportproblemen är ovanligt stora nu, med många rapporter om flaskhalsar, leveransproblem och dyra transporter.

”Det är ett reellt problem som förtjänar att bevakas extra noggrant, men än så längre finns inget som tyder på något större genomslag i svenska konsumentpriser”, säger han.

SEB pekar på att prisplanerna i detaljhandeln överlag är på låga nivåer, vilket pekar mot en låg inflation framöver. Även Handelsbankens Helena Bornevall ser fortsatt svaga signaler på inflationsfronten från KI-barometern.

Stigande underskott kan ha skapat ett ökat tryck på centralbankerna att hålla räntorna låga och fortsätta tillgångsköpen för att underlätta finansieringen.

”Mitt mål i dag är definitivt att sätta stopp för den uppfattningen. Det är helt enkelt fel. Underskottsfinansiering och underskottshantering spelar ingen roll i vårt beslutsfattande och kommer aldrig göra det”, sade han i sitt  första offentliga tal sedan han tillträdde i december.

I en frågestund upprepade han Feds budskap att Federal Reserve är långtifrån att höja räntan, och att det inte kommer att göra det förrän de har nått målen om inflation och full sysselsättning. Han tonade även ned riskerna för överhettning.

”Vi ser inga röda varningslampor som blinkar”, sade han och tillade att överhettning skulle vara ett problem främst om inflationsförväntningarna skenade iväg från Feds långsiktiga 2-procentsmål.

Enligt planen ska de nya offshore-vindkraftverken generera 30 gigawatt, vilket kan ge el åt över 10 miljoner amerikanska hem.

Projektet ska vara en trigger för en ”massiv insats för ren el i kampen mot klimatförändringar”, skriver Washington Post.

Vidare ska administrationen investera i forskning och utveckling av vindkraftverk, påskynda tillåtelser för projekt utanför östkusten, ge lån med låga räntor till industrin samt ge bidrag till hamnar vid kusten.