Om juni kan klaras frigörs en del ”extraordinära åtgärder” och huvudscenariot är fortsatt att skuldtaket slås i först i början av augusti.

Det är tveksamt om Republikanerna är redo att rösta om skuldtaket flera gånger, men om finansdepartementet i maj signalerar att deadline bara är några veckor bort så skulle det inte finnas så mycket tid att förhandla fram en uppgörelse, och en kortsiktig höjning skulle kunna vara enda vägen.

”Även om det inte är vårt huvudscenario så skulle en deadline i juni göra en tillfällig höjning till ett möjligt scenario”, skriver de.

Förutom marknaden för CDS:er så tycks skuldtaksfrågan ännu inte påverka finansmarknaderna i någon större utsträckning. Med fler svaga skatteutfall kan det ske lite mer omprissättning av riskerna men just möjligheten av en kortsiktig höjning kan minska engagemanget i frågan, skriver de.

Finansminister Janet Yellen har vid upprepade tillfällen betonat vikten av att höja skuldtaket i tid, men också sagt att hon och president Joe Biden inte är redo att koppla några villkor till denna höjning, vilket varit ett återkommande republikanskt krav.

Bland annat har representanthusets talman Kevin McCarthy föreslagit en höjning på ett år i utbyte mot utgiftsbegränsningar, viket avvisats av Vita huset.

Diskussionerna om skuldtaket har därmed åter kört fast. Politiska låsningar om höjningar har varit ett återkommande inslag i amerikanska politik under en lång tid. Den mest allvarliga låsningen var sommaren 2011, vilket ledde till att S&P sänkte USA:s kreditbetyg till AA+.

Omsättningen steg till 15,1 miljarder dollar (15,0). Nettovinsten ökade till 1,7 miljarder dollar, motsvarande 6,61 dollar per aktie (6,44).

Lockheed Martin upprepar sina finansiella guidningar för 2023.

”Vi utvecklas i linje med plan för att uppnå vår finansiella guidning för helåret 2023 och fortsätter vårt robusta förhållningssätt med att återföra kapital till aktieägarna, med 500 miljoner dollar i aktieåterköp och 784 miljoner dollar i utdelningar distribuerade under det första kvartalet”, säger vd och tillika styrelseordförande Jim Taiclet.

Lagstiftningen ingår i EU:s stora klimatpaket för grön omställning Fit for 55, som ska sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990.

Parlamentet bekräftade preliminära överenskommelser från slutet av 2022 med EU-ländernas representanter.

Företag inom stål, aluminium, konstgödsel, cement, elektricitet och vätgas har hittills fått gratis utsläppsrätter. Detta fasas ut under 2026-2034.

Samtidigt fasar EU in klimattullen, gränsjusteringsmekanismen CBAM, för import inom just dessa sektorer.

Klimattullen ska förhindra att europeisk tillverkning konkurreras ut av produktion i länder med lägre klimatkrav (koldioxidläckage).

”Den mest effektiva åtgärden för att få ner utsläpp vore en global prissättning av koldioxid. Så länge en sådan inte är möjlig måste vi hitta andra vägar för att undvika att produktion flyttas till länder med inget eller betydligt lägre pris på utsläpp”, sade Karin Karlsbro (L) i ett uttalande.

Reformen av utsläppshandelssystemet ETS innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 62 procent till 2030 jämfört med 2005.

Från 2027 kommer även utsläpp från byggnader och vägtransporter att omfattas av utsläppshandelssystemet, som dock hålls separat från det nuvarande ETS.

Det nuvarande ETS omfattar industri- och energianläggningar, där de flesta företag köper utsläppsrätter på auktion.

Utvidgningen av ETS innebär att andelen utsläpp som täcks av handelssystemet ökar från 40 procent till 75 procent.

För att kunna parera obalanser i handelssystemet placeras 24 procent av alla utsläppsrätter i en marknadsstabiliseringsmekanism varifrån rätter kan släppas ut vid marknadsoro. Covidpandemin har använts som exempel på en oväntad extern chock som kan behöva stabiliseras.

Den sociala klimatfonden på 86,7 miljarder euro skapas för att bidra till finansiering av omställningen.

Nästa steg är att EU-länderna slutligen antar överenskommelserna från slutet av 2022. Därefter träder lagarna i kraft.

Analytikernas förväntningar när det gäller vinsten per aktie under kvartalet låg på 2,10 dollar, baserat på S&P Global Market Intelligences sammanställning. 

Intäkterna var 24,8 miljarder dollar. Väntat var intäkter på 23,6 miljarder dollar.

Johnson & Johnson höjer sin helårsprognos för 2023 avseende justerad försäljning och justerat resultat per aktie.

Det justerade resultatet per aktie höjs till ett intervall mellan 10,60 till 10,70 dollar jämfört med tidigare intervall från 10,45 till 10,65 dollar.

Försäljningen väntas ligga mellan 97,9 till 98,9 miljarder dollar jämfört med tidigare bedömning om 96,9 till 97,9 miljarder dollar.

Försäljningen väntas öka 5,5-6,5 procent jämfört med tidigare förväntad ökning om 4,5-5,5 procent.

Förvaltarna är också mest negativt inställda till fastighetsmarknaden sedan i juli 2009, strax efter utbrottet av den globala finanskris som hade rötter i just fastighetsmarknaden.

Netto förväntar sig 63 procent av förvaltarna en svagare global tillväxt, vilket är en vändning nedåt från fyra raka månader där förväntningarna på globaltillväxten förbättrats.

Netto förväntar sig 84 procent att kärnprisinflationen är på väg att fortsätta nedåt.

De största ”svansriskerna” – i generella termer risken för en osannolik händelse som får stor inverkan på värderingar – är en kreditkris samt hökaktiga centralbanker.

Den högsta trängselfaktorn i marknaden (eng: ”most crowded trade”) är för närvarande att tro på uppgång i de stora amerikanska techbolagens aktier och att tro på fortsatt kurspress i amerikanska banker.