Av de tillfrågade tror 50 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 53 procent förra månaden, medan 12 procent tror på fallande priser, liksom i september.

”Hushållens boprisförväntningar vänder ner men är i grunden en omsvängning från en tro på stigande bostadspriser till mer oförändrade priser om ett år. Hushållens framtidssyn i kombination med kraftigt stigande energipriser, hävda coronarestriktioner och en lugnare prisutveckling vittnar om att bostadsmarknaden tappar fart under höstens inledning”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 4 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 5 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att reporäntan om ett år ligger på 0,55 procent, oförändrat jämfört med föregående månad.

Bild: Boprisindikatorn

”Boprisförväntningarna tickar upp, för andra månaden i rad. De föll tydligt i somras och det har varit lite ovisst om hur hösten skulle bli när restriktioner lyfts och samhället återgår mer till det normala. Men än så länge ser vi inga tecken på att det skulle ha mattat av efterfrågan”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Med sjunkande prisförväntningar och priser under sommaren har det funnits en del spekulationer om en möjlig avmattning på bostadsmarknaden under hösten när konsumtionen kan tänkas återgå till mer normala mönster, efter att pandemin gett bostadspriserna ett rejält lyft. Några sådana tecken syns alltså inte, påpekar Erik Holmberg.

”Dippen vi hade under sommaren var nog bara säsongsmässig, nu tuffar det på igen. Det är lite lugnare än under våren, men det är en hög aktivitet med höga försäljningsvolymer. Att marknaden mår bra just nu speglas också i de stigande prisförväntningarna”, säger han.

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 38 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, upp från 36 procent förra månaden. Samtidigt tror 19 procent på sjunkande priser, en liten nedgång från 20 procent föregående månad.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, stiger därmed till 19 procent i oktober jämfört med 16 procent i september.

Bild: Köparbarometer Hemnet

Bild: Köparbarometer nettotal

De långa marknadsräntorna har gått upp den senaste tiden. Till följd av detta har SBAB:s upplåningskostnader ökat, skriver SBAB i ett pressmeddelande. 

– Det vi gör nu är en mindre justering uppåt från en rekordlåg nivå. Upplåningskostnaderna på kapitalmarknaden för bostadsfinansiering är fortfarande inom historiskt låga nivåer,  säger Klas Danielsson, vd SBAB.

”I det korta perspektivet, resten av hösten, tror vi att bostadspriserna står mer eller mindre stilla och sedan att de stiger någon enstaka procent under nästa år. Sedan kan de falla tillbaka ett par procentenheter 2023 och 2024 givet vår prognos om stigande bolåneräntor”, sade han.

Han sade att det som främst förklarar förändringar i bostadspriser är hushållens inkomster och boräntor.

”De förklarar en väldigt stor del av prisutveckling över tid. Sen har också byggandet i förhållande till befolkningstillväxten betydelse”, sade Robert Boije.

Vattenfall konstaterar att oktober inleds med ett fortsatt underskott i vattenmagasinen. I kombination med mindre blåst och utvecklingen på den europeiska elmarknaden, med höga bränslepriser, påverkar detta i hög grad det svenska elpriset.

Den hydrologiska balansen, som är ett mått på tillgång av vattenkraft, har under september fortsatt sjunka eftersom det inte varit tillräckligt med nederbörd i vattenkraftsområdena i norra Sverige.

”Det skulle behöva regna dubbelt så mycket som normalt i ungefär en månad för att den hydrologiska balansen ska stabiliseras. Även mer vind i systemet skulle få en mildrande inverkan på priserna framförallt i södra Sverige”, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Han tillägger att mycket pekar på att det fjärde kvartalet 2021 kommer att bli det dyraste någonsin. Elpriser på över 100 öre per kilowatttimme kan väntas i södra Sverige, men även i norra Sverige väntas högre priser än på länge.

”Det finns inget i nuläget som tyder på att elpriset kommer att sjunka allteftersom vi närmar oss vintern, redan nu ligger spotpriset högre än i december förra året”, säger Jonas Stenbeck.

Av: Nyhetsbyrån Direkt

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

”Boprisindikatorn för september visar att höstsäsongen inleds med en vrålstart för Stockholms bostadsmarknad. Bostadsrättspriserna stiger med 1 procent, säsongsrensat, under en skenande omsättning. Det är de största lägenheterna som återigen visar de största prisuppgångarna, en indikation om att efterfrågan på större bostäder består”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Danske Bank noterar att återinförandet av amorteringskravet därmed inte verkar haft någon direkt påverkan på bostadsmarknaden. Det är fortsatt osäkert vill roll en återgång till kontor och mindre hemarbete kan komma att spela, då rekommendationen kring hemarbete just slopats.

”Men givet att flertalet arbetsgivare öppnar för ett mer flexibelt arbetssätt vad gäller arbeta på kontor/från hemmet tror vi att det kommer vara ett fortsatt högt tryck på större bostäder även framöver”, skriver Danske Bank.

Deras bedömning är att den kraftiga prisökningstakten under pandemin inte kan fortsätta framöver men de har samtidigt svårt att se att bostadspriserna skulle vända ned.

”Nedgångar enskilda månader går inte att utesluta men den övergripande bilden är ändå att bostadspriserna kommer att fortsätta upp framöver men i en lugnare takt. När hushållen återgår till mer normala konsumtionsmönster kommer vi troligtvis se en mer dämpad takt”, skriver Danske Bank.

”Det finns nu tecken på att prisuppgången planar ut men det sker på en hög nivå, vilket talar för att bostadsbyggandet kommer att vara fortsatt lönsamt och fortsatt högt. Prognosen för bostadspriser och bostadsbyggande utgår från bedömningen att efterfrågan på bostäder kommer att vara fortsatt hög de närmaste åren”, skriver Riksbanken.

”Vi har haft en nedåtgående trend för priset på nyproduktion sedan 2017, men just när pandemin kom vände priserna upp igen och de är nu uppe i samma nivåer som 2017. Sannolikt har trendbrottet också till stor del att göra just med pandemin, som ökat efterfrågan på bostäder”, säger Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet.

Bostadspriserna nådde en topp 2017, för att sedan sjunka. Priset på begagnade bostäder var efter ett tag uppe i nya rekordnivåer igen medan utgångspriserna för nyproduktion fortsatte att trenda lägre, mätt som ett 12 månaders glidande medelvärde. I början av 2020 syntes dock alltså ett trendbrott även här och priserna på nyproducerade bostäder är nu i stort sett tillbaka till toppnivån från 2017.

”Vi ser också i våra data att det finns ett stort intresse för nyproduktion, med höga säljvolymer. Sannolikt upplever byggbolagen att efterfrågan är stark och att de därför har möjlighet att höja sina priser”, säger Erik Holmberg.

Han tillägger att det, liksom för bostadsmarknaden i stort, nu finns en osäkerhet om vad som kommer att hända med nyproduktionsmarknaden när livet börjar återgå till det normala efter pandemin.

”I Stockholm har vi sett hur priset på nyproduktion planat ut på senare tid. Lite spekulativt kan man tänka sig att det finns en viss försiktighet hos byggbolagen om vad som kommer att hända med bostadsmarknaden och bostadspriserna när pandemin verkar gå mot sitt slut”, säger Erik Holmberg.

Bild: Pris nyproduktion och succession Sverige

Bild: Pris nyproduktion och succession Stockholm