Kategoriarkiv: Nyheter

Här får du högst sparränta just nu

Den som i dag vill sätta in 50 000 kr på ett konto med fria uttag får 0,90 procents ränta hos Nordiska tätt följt av SevenDay, Klarna, Northmill, Komplett, PRA Spar och Svea Ekonomi på 0,85 procent.

Därefter hittar vi Aros Kapital, Qliro och Santander på 0,80 procent och Avida Finans, MedMera och GCC Capital på 0,75 procent.

Är du villig att avvara dina pengar under en specifik period kan du få mer ränta än så. Redan vid tre månaders bindningstid får du över 1 procent. Närmare bestämt 1,05 procent hos Erik Penser Bank och 1,0 procent hos Nordiska.

Högsta ettårsräntan ligger på 1,30 procent tätt följt av Nordax, Aros, Qliro och Collector på 1,25 procent.

I tabellen nedan kan du se aktuella räntor på marknaden.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Här presenterar vi tillsammans med Compricer bankernas aktuella sparräntor för olika bindningstider. 

Demokraterna vill skynda på stimulanspaketet

”Det är vad folket behöver, vad landet behöver för att krossa viruset, att få pengar i folks fickor och hedra våra hjältar”, sade hon.

Antalet personer som aktivt får arbetslöshetsstöd var 5,1 miljoner under andra veckan. Stimulanspaketet innehåller bland annat en check på 1.400 dollar till vuxna amerikaner.

Men Demokraterna antar att paketet kommer att möta motstånd i senaten, och på grund av ”filibuster”-reglerna räcker inte deras tunna majoritet utan de kommer att behöva stöd från fler senatsledamöter.

De skulle kunna komma runt detta via en process som kallas ”reconciliation”, men denna kan bara användas en gång per budgetår och har vissa restriktioner i vad som kan bakas in i paketet.

Även mer ”moderata” republikanska senatsledamöter har uttryckt skepsis mot det nya paketet. Till exempel sade Mitt Romney att han inte såg ett nytt paket inom en nära framtid.

EU-toppmöte: Virusrestriktioner måste skärpas

För att hålla inre marknaden öppen måste nya, riktade åtgärder sättas in mot områden med mycket hög risk. Dessa områden ska nu uppgraderas från röd färg till mörkröd i EU:s trafikljussystem som beskriver graden av smittspridningen i områden.

”Alla icke-väsentliga resor inom länder och mellan EU-länder bör avrådas kraftigt”, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid presskonferensen.

Resande från mörkröda områden kan avkrävas coronatest innan de reser och karantän vid ankomst, sade hon.

De kommande dagarna ska EU-länderna överväga nya åtgärder. Varje land beslutar om sina restriktioner, men samordning är viktig, sade Ursula von der Leyen.

”Europa är mer eller mindre en enda epidemiologisk zon med hög smittspridning. En total stängning av gränser skulle skada våra ekonomier allvarligt, men inte göra så stor nytta mot pandemin”, sade hon.

Tyskland har tryckt på för skärpta restriktioner. Belgien har förespråkat förbud för nöjesresor.

”Oron ökad för olika mutationer. Vi behöver mer kunskap, mer testning och mer dna-sekvensering”, sade kommissionens ordförande.

För närvarande testar bara två EU-länder mer än 1 procent av positiva coronaprov för virusvarianter genom dna-sekvensering. Kommissionen vill att andelen ökar till minst 5 procent och helst till 10 procent.

Toppmötet var också enigt om att vaccineringstakten måste öka. Vaccintillverkare måste respektera utlovade leveranstider, sade Charles Michel.

Denna vecka har Pfizer-Biontech dragit ner på produktionstakten för att kunna öka takten senare.

”Läget är fortsatt allvarligt. Nu är det viktigt att vi fortsätter säkra så snabba leveranser som möjligt så att vaccinationstakten kan öka”, sade statsminister Stefan Löfven i ett uttalande på torsdagskvällen.

EU-ledarna ställde sig bakom kommissionens mål att länderna ska vaccinera minst 70 procent av den vuxna befolkningen till sommaren och 80 procent av personer äldre än 80 år och sjukvårdspersonal till i mars.

På onsdagen sade Stefan Löfven att Sverige kommer att klara målen.

Men alla länders planer förutsätter givetvis att distributionen av vaccin går som planerat.

På tjänstemannanivå enades EU-länderna på torsdagen hur snabbtester (antigentester) ska användas. Överenskommelsen gäller ömsesidigt erkännande av snabbtester, utbyte av data om tester och prioriterade användningsområden.

EU-toppmötet diskuterade också vaccinationsintyg. Ledarna enades om att intygen måste harmoniseras och i första hand användas för medicinska ändamål.

”Senare kan vi se under vilka omständigheter de kan användas därutöver. Vi är mycket försiktiga. Det är inte realistiskt att bedöma alla konsekvenser nu”, sade Charles Michel.

Grekland och andra sydliga turistberoende EU-länder vill använda vaccinationsintyg för att underlätta resande.

”Vaccinationsintyg handlar inte om att begränsa folks möjlighet att resa. Det handlar om att öppna rörelsefriheten med en enkel, säker, digital lösning som kan få fart på våra ekonomier igen”, skrev Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis på Twitter.

Stefan Löfven konstaterade att det fanns en bred enighet på toppmötet om att fortsätta arbetet med vaccinationsintyg.

”Det kan vara en del i att återgå till ett mer normalt resande”, sade han.

Sverige Europas tredje största vindkraftsutvecklare

Vindkraftsindustrin i Europa utökades med 15 gigawatt under 2020, ett år då antalet order ökade med totalt 74 procent jämfört med året innan, enligt Wind Europe.

Coronakrisen fick således inte den fördämmande effekten som förutspåddes tidigare under året, och sambandet gäller för så väl vindkraft på land som till sjöss, skriver branschorganisationen.

De europeiska länderna beställde sammanlagt 8,2 gigawatt för vindkraftverk på land, en ökning med 13 procent jämfört med 2019, medan offshore-order växte sex gånger jämfört med föregående år till 6,4 gigawatt.

Storbritannien var det land som stod för den sammantaget största ordervolymen sett till kapacitetsutveckling. Sammantaget beställde britterna 4,4 gigawatt följt av Nederländerna med 2,4 gigawatt. Sverige hittas alltså på tredje plats, med 1,4 gigawatt.

Om siffrorna bryts ned för de olika typerna av vindkraft på land och till sjöss var Sverige det land som beställde mest av samtliga på land, följt av Storbritannien och Nederländerna.

Tidigare år har Tyskland och Frankrike varit bland de största beställarna av vindkraftverk, expansionstakten av vindenergi tycks ha avtagit i båda länderna under 2020.

 

Sverige Europas tredje största vindkraftsutvecklare

Vindkraftsindustrin i Europa utökades med 15 gigawatt under 2020, ett år då antalet order ökade med totalt 74 procent jämfört med året innan, enligt Wind Europe.

Coronakrisen fick således inte den fördämmande effekten som förutspåddes tidigare under året, och sambandet gäller för så väl vindkraft på land som till sjöss, skriver branschorganisationen.

De europeiska länderna beställde sammanlagt 8,2 gigawatt för vindkraftverk på land, en ökning med 13 procent jämfört med 2019, medan offshore-order växte sex gånger jämfört med föregående år till 6,4 gigawatt.

Storbritannien var det land som stod för den sammantaget största ordervolymen sett till kapacitetsutveckling. Sammantaget beställde britterna 4,4 gigawatt följt av Nederländerna med 2,4 gigawatt. Sverige hittas alltså på tredje plats, med 1,4 gigawatt.

Om siffrorna bryts ned för de olika typerna av vindkraft på land och till sjöss var Sverige det land som beställde mest av samtliga på land, följt av Storbritannien och Nederländerna.

Tidigare år har Tyskland och Frankrike varit bland de största beställarna av vindkraftverk, expansionstakten av vindenergi tycks ha avtagit i båda länderna under 2020.

 

”Här finns fondvinnarna 2021”

SEB konstaterar på hemsidan att flera av tillväxtmarknaderna, trots ett svagt år ifjol, mot slutet av året lyckades lyfta efter vårens kraftiga nedgång. Och nu är möjligheterna goda igen, och SEB tror att flera av det kommande årets vinnare finns på tillväxtmarknaderna. Flera av börserna på tillväxtmarknaderna visade en mycket god utveckling under senare delen av hösten när investerarnas riskvilja ökade igen efter den kraftiga pandemi-nedgången.

”Det finns flera argument för den relativt positiva synen. Den påbörjade vaccineringen är givetvis en av de viktigaste. I och med att flera vaccin blivit godkända är det möjligt för vaccinationsprogrammen att hålla ett högt tempo, vilket lugnar marknaden och ökar riskaptiten. I takt med att oron lättade under senare delen av 2020 och förväntningarna steg om en kraftig uppstuds i världsekonomin, tog också prisuppgången för flera råvaror fart”, skriver SEB.

Kina i centrum

Det gynnar flera tillväxtmarknadsländer, till exempel Sydafrika, Ryssland och flera länder i Latinamerika, som alla är råvaruproducenter. Kina står i centrum eftersom landet är världens största importör av många råvaror, och landet är också det som allra snabbast återhämtat sig från pandemin. Om Kina klarar sig från nya allvarliga covid-19-utbrott ”kommer det sannolikt fortsatt vara ett tillväxtlok”.

När restriktionerna successivt avvecklas bör tillväxtmarknaderna gynnas genom det uppdämda behovet av inhemsk konsumtion, och fortsatta investeringar inom miljö, skriver SEB.

Förbättrade handelsströmmar

Även utgången i presidentvalet i USA ökar möjligheten till förbättrade handelsströmmar, vilket är en viktig pusselbit för de många exportberoende tillväxtmarknaderna, inte minst de asiatiska.

Den amerikanska dollarn är ytterligare en faktor som gynnar tillväxtmarknaderna, då många av dem har lån i just dollar. Ju svagare utvecklingen blir för den amerikanska valutan, desto bättre blir det för låntagarna. SEB:s egen prognos för dollarn är att den fortsätter att försvagas, dock inte lika mycket som under 2020.

Eftersom en svag dollar även brukar pressa upp råvarupriserna, är det ytterligare ett plus för de tillväxtmarknader som är råvaruproducenter.

Vinnande marknader

Även på Carnegie Fonder är optimismen rörande tillväxtmarknaderna stor inför det kommande året. Förvaltaren Karin Fries skriver på hemsidan att hon har ”svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”.

Analysen är parallell med SEB:s, den svaga dollarn, de höga råvarupriserna och det försiktiga öppnandet av ekonomierna kombinerat med fortsatta stimulanser är det som gör att investerarna i allt högre utsträckning söker sig till tillväxtmarknaderna.

Den goda nyheten, anser Karin Fries, är att vaccineringarna kommit igång under jul- och nyårshelgerna. Tillsammans med Bidens annonserade stödpaket som ”allt mer börjar likna rena check-häften”, och som fått dollarn att rasa under hösten, bildas en bra grund för tillväxtländernas revansch under året. Dollarförsvagningen är inte heller något kortsiktigt fenomen, utan håller i sig upp till två år.

De vinnande marknaderna i inledningsskedet till det här scenariot är Latinamerika och Österuropa, det vill säga både Brasilien och Ryssland, vars ekonomier mår väl av höga råvarupriser.

”Här finns fondvinnarna 2021”

SEB konstaterar på hemsidan att flera av tillväxtmarknaderna, trots ett svagt år ifjol, mot slutet av året lyckades lyfta efter vårens kraftiga nedgång. Och nu är möjligheterna goda igen, och SEB tror att flera av det kommande årets vinnare finns på tillväxtmarknaderna. Flera av börserna på tillväxtmarknaderna visade en mycket god utveckling under senare delen av hösten när investerarnas riskvilja ökade igen efter den kraftiga pandemi-nedgången.

”Det finns flera argument för den relativt positiva synen. Den påbörjade vaccineringen är givetvis en av de viktigaste. I och med att flera vaccin blivit godkända är det möjligt för vaccinationsprogrammen att hålla ett högt tempo, vilket lugnar marknaden och ökar riskaptiten. I takt med att oron lättade under senare delen av 2020 och förväntningarna steg om en kraftig uppstuds i världsekonomin, tog också prisuppgången för flera råvaror fart”, skriver SEB.

Kina i centrum

Det gynnar flera tillväxtmarknadsländer, till exempel Sydafrika, Ryssland och flera länder i Latinamerika, som alla är råvaruproducenter. Kina står i centrum eftersom landet är världens största importör av många råvaror, och landet är också det som allra snabbast återhämtat sig från pandemin. Om Kina klarar sig från nya allvarliga covid-19-utbrott ”kommer det sannolikt fortsatt vara ett tillväxtlok”.

När restriktionerna successivt avvecklas bör tillväxtmarknaderna gynnas genom det uppdämda behovet av inhemsk konsumtion, och fortsatta investeringar inom miljö, skriver SEB.

Förbättrade handelsströmmar

Även utgången i presidentvalet i USA ökar möjligheten till förbättrade handelsströmmar, vilket är en viktig pusselbit för de många exportberoende tillväxtmarknaderna, inte minst de asiatiska.

Den amerikanska dollarn är ytterligare en faktor som gynnar tillväxtmarknaderna, då många av dem har lån i just dollar. Ju svagare utvecklingen blir för den amerikanska valutan, desto bättre blir det för låntagarna. SEB:s egen prognos för dollarn är att den fortsätter att försvagas, dock inte lika mycket som under 2020.

Eftersom en svag dollar även brukar pressa upp råvarupriserna, är det ytterligare ett plus för de tillväxtmarknader som är råvaruproducenter.

Vinnande marknader

Även på Carnegie Fonder är optimismen rörande tillväxtmarknaderna stor inför det kommande året. Förvaltaren Karin Fries skriver på hemsidan att hon har ”svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”.

Analysen är parallell med SEB:s, den svaga dollarn, de höga råvarupriserna och det försiktiga öppnandet av ekonomierna kombinerat med fortsatta stimulanser är det som gör att investerarna i allt högre utsträckning söker sig till tillväxtmarknaderna.

Den goda nyheten, anser Karin Fries, är att vaccineringarna kommit igång under jul- och nyårshelgerna. Tillsammans med Bidens annonserade stödpaket som ”allt mer börjar likna rena check-häften”, och som fått dollarn att rasa under hösten, bildas en bra grund för tillväxtländernas revansch under året. Dollarförsvagningen är inte heller något kortsiktigt fenomen, utan håller i sig upp till två år.

De vinnande marknaderna i inledningsskedet till det här scenariot är Latinamerika och Österuropa, det vill säga både Brasilien och Ryssland, vars ekonomier mår väl av höga råvarupriser.

Investor föreslår utdelning på 14 kr

Utdelningen för 2019 låg på 9,00 kr efter att investmentbolaget för cirka ett år sedan först förslagit 14,00 kr, ett förslag som reviderades ned i slutet av mars på grund av pandemin.

Utdelningen för 2020 föreslås betalas ut i två utbetalningar under året, där den första uppgår till 10,00 kr.

Föreslår split

Styrelsen föreslår även en aktiesplit 4:1, det vill säga varje befintlig aktie kommer att delas upp i fyra aktier.

Bolaget redovisar i rapporten ett marknadsvärdesjusterat substansvärde om 713 kr per aktie för utgången av det fjärde kvartalet 2020, upp från 702 kr i slutet av det tredje kvartalet.

Rabatten minskade något

Detta substansvärde betyder att rabatten uppgick till 16,1 procent vid utgången av perioden (räknat på ett vägt genomsnitt av A- och B-aktien), att ställa mot 16,7 procent i slutet av det tredje kvartalet.

Det som kallas det rapporterade substansvärdet per aktie var vid periodens utgång var 603 kr, mot 599 kr vid utgången av det tredje kvartalet.

Investors resultat efter skatt blev 7.586 miljoner kr (33.713) i det fjärde kvartalet. Resultatet per aktie uppgick till 9,99 kr (44,07).

”Ska utvärdera portföljbolagen”

Investor ska ständigt utvärdera om investmentbolaget är rätt ägare för sina portföljbolag. Det skriver Investors vd Johan Forsell i bokslutet för 2020.

”Vi kommer att fortsätta investera selektivt i våra tre affärsområden. Samtidigt måste vi löpande utvärdera våra företag för att bedöma deras potential och om vi är rätt ägare”, lyder formuleringen i rapporten.

Geografisk expansion

Han skriver i vd-ordet även att Investors bolag inom medicinteknik och hälsovård gynnas av demografiska trender och här ser Investor-ledningen goda möjligheter till geografisk expansion. Och inom automation är företag, enligt Investors vd, som Atlas Copco, ABB och Peab väl positionerade.

”EQT exponerar oss mot det växande segmentet alternativa investeringar medan Ericsson och Nasdaq är bra exempel på företag med starka teknologierbjudanden, vilket är viktigt i en alltmer digital värld”, skriver han.

 

Investor föreslår utdelning på 14 kr

Utdelningen för 2019 låg på 9,00 kr efter att investmentbolaget för cirka ett år sedan först förslagit 14,00 kr, ett förslag som reviderades ned i slutet av mars på grund av pandemin.

Utdelningen för 2020 föreslås betalas ut i två utbetalningar under året, där den första uppgår till 10,00 kr.

Föreslår split

Styrelsen föreslår även en aktiesplit 4:1, det vill säga varje befintlig aktie kommer att delas upp i fyra aktier.

Bolaget redovisar i rapporten ett marknadsvärdesjusterat substansvärde om 713 kr per aktie för utgången av det fjärde kvartalet 2020, upp från 702 kr i slutet av det tredje kvartalet.

Rabatten minskade något

Detta substansvärde betyder att rabatten uppgick till 16,1 procent vid utgången av perioden (räknat på ett vägt genomsnitt av A- och B-aktien), att ställa mot 16,7 procent i slutet av det tredje kvartalet.

Det som kallas det rapporterade substansvärdet per aktie var vid periodens utgång var 603 kr, mot 599 kr vid utgången av det tredje kvartalet.

Investors resultat efter skatt blev 7.586 miljoner kr (33.713) i det fjärde kvartalet. Resultatet per aktie uppgick till 9,99 kr (44,07).

”Ska utvärdera portföljbolagen”

Investor ska ständigt utvärdera om investmentbolaget är rätt ägare för sina portföljbolag. Det skriver Investors vd Johan Forsell i bokslutet för 2020.

”Vi kommer att fortsätta investera selektivt i våra tre affärsområden. Samtidigt måste vi löpande utvärdera våra företag för att bedöma deras potential och om vi är rätt ägare”, lyder formuleringen i rapporten.

Geografisk expansion

Han skriver i vd-ordet även att Investors bolag inom medicinteknik och hälsovård gynnas av demografiska trender och här ser Investor-ledningen goda möjligheter till geografisk expansion. Och inom automation är företag, enligt Investors vd, som Atlas Copco, ABB och Peab väl positionerade.

”EQT exponerar oss mot det växande segmentet alternativa investeringar medan Ericsson och Nasdaq är bra exempel på företag med starka teknologierbjudanden, vilket är viktigt i en alltmer digital värld”, skriver han.