Kategoriarkiv: Castellum

Arnhult avfärdar vd-spekulationer

Rutger Arnhult som nu är styrelseordförande i Castellum säger vidare att han ”aldrig” kommer att vara vd i något bolag på det sättet igen och att han i över ett år har umgåtts med tanken på att kliva av den operativa delen.

Castellums vd Henrik Saxborn meddelade i april att han avgår som vd för Castellum efter många år på posten. Sökandet efter en efterträdare pågår som bäst. Enligt styrelseordförande Rutger Arnhult sker sökandet brett och kandidater kan finnas utanför fastighetsbranschen.

”Det är ett häftigt jobb, och det är inte säkert att alla inser att de kan vara kandidat. Det är väldigt lätt att man tänker att man måste vara från branschen, men så tänker inte vi”, säger han till tidningen.

 

Trading Direkt: Fastigheter i fokus

 

När den tekniska analysen tog vid jämförde vår analytiker, Tobbe Rosén, börsens fem mest ägda fastighetsbolag.

Avslutningsvis intervjuades Erik Pensers analytiker Magnus Skog om ESG-caset Eolus Vind.

Teknisk analys i programmet: OMXS30, S&P500, DAX, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Guld, Silver, Koppar, Olja, Balder, Hufvudstaden, Castellum, Klövern, SBB, AMC, Axfood, Bambuser, Beyond Frames, Embracer, H&M, Hertz, Plejd, SSAB.

Aktier som nämndes i programmet: Sagax, Wallenstam, Amasten, Atrium Ljungberg, Eolus Vind.

 

Castellums vd slutar

Det framgår av ett pressmeddelande.

Henrik Saxborn tillträdde rollen som vd 2013 och var dessförinnan vice vd för bolaget sedan 2006.

”Jag vill från styrelsens sida tacka Henrik Saxborn för hans tid som koncernchef och positiva bidrag till bolagets utveckling och tillväxt. Castellum står väl rustat inför framtiden och jag ser fram emot att fortsätta utveckla bolaget tillsammans med styrelse och ledning”, skriver bolaget styrelseordförande Rutger Arnhult i pressmeddelandet.

 

Arnhult vald till ordförande i Castellum

Inför stämman fanns det flera förslag på hur styrelsen skulle se ut. Flera ägare, framför allt utländska, har protesterat mot Rutger Arnhult som ordförande.

Som nya i styrelsen, förutom Rutger Arnhult, valdes Anna Kinberg Batra och Anna-Karin Celsing in som ledamöter, vilket var i linje med valberedningens förslag.

Rutger Arnhult äger drygt 20 procent av aktierna i Castellum. Därutöver äger Corem, där Rutger Arnhult är storägare, lite mer än 3 procent.

Arnhult ökar ytterligare i Castellum

Den 4 mars motsvarande hans innehav strax under 17 procent. Det betyder att Rutger Arnhult mellan den 4 mars och 15 mars köpt cirka 9,8 miljoner aktier, en investering på cirka 2 miljarder kronor.

I början av mars flaggade Rutger Arnhult för att han kontrollerade 20 procent av aktierna i Castellum. Den flaggningen inkluderade innehavet via Corem som han är huvudägare i.

Corem ägde per den 4 mars drygt 3 procent av aktierna. Inklusive dessa aktier uppgår Rutger Arnhult ägarandel till cirka 23,5 procent.

Castellum ska hålla årsstämma den 25 mars inför vilken Rutger Arnhult är föreslagen som ny ordförande i bolaget av en oenig valberedning. Flera andra större ägare har protesterat mot detta och inför stämman finns ytterligare minst två förslag om hur styrelsen ska formeras.

 

Arnhult kontrollerar nu 20 procent inför Castellums stämma

Corems innehav i Castellum uppgår därefter till drygt 8,4 miljoner aktier, motsvarande lite mer än 3 procent. Rutger Arnhult äger därutöver nästan 17 procent av aktierna via M2 Asset Management.

Ökningen via Corem, som skedde den 4 mars, i kombination med hans direktinnehav har utlöst flaggningsplikt och på torsdagseftermiddagen flaggade Rutger Arnhult för ett innehav strax över 20 procent.

Rutger Arnhult är av valberedningen föreslagen som ny ordförande i Castellum, något vissa andra ägare, framför allt utländska, har protesterat emot. Ärendet ska behandlas på årsstämman den 25 mars.

 

Analyschefen : Stockholmskontor oroar – men London är hett

Kontorshyrorna på de allra mest eftertraktade lokalerna i Stockholm city har ökat exceptionellt snabbt, menar Simon Wallace.

– Det ger upphov till viss nervositet, inte minst när vakanserna nu ökar, säger han.

Han hänvisar till en 75 procentig hyresökning på fem år i de allra mest centrala delarna av Stockholm, vilket enligt honom också reser frågor kring överkomligheten för hyresgäster. Ur ett investeringsperspektiv finner DWS bättre lägen i stadsnära kontorsdistrikt som Solna, Sundbyberg och Hagastaden.

Räknar med ökad polarisering

– Med bra utsikter för sysselsättnings- och befolkningstillväxt är vi inte oroade för Stockholm generellt sett. Men utanför de absolut mest centrala delarna förefaller kontorsmöjligheterna vara bättre, säger han.

DWS räknar med att kontor kommer att fortsätta att efterfrågas även framöver, men räknar samtidigt med en ökad polarisering på kontorsmarknaden. Generellt sett i Europa bedöms flexibla och högkvalitativa kontorsytor ha goda utsikter medan mer lågkvalitativa ytor riskerar att tappa ytterligare.

”Intressanta möjligheter efter brexit”

– Kontor som kan möta krav både på miljöhållbarhet och välmående för anställda kommer att bli allt viktigare. Efterfrågan på funktionell kontorsyta som bara erbjuder en arbetsplats och som varken inspirerar eller bidrar till interaktioner och samarbete bland anställda kan däremot tappa, resonerar han.

Ett område där det kan finnas intressanta möjligheter till kontorsinvesteringar är Londons finansdistrikt City efter fem svaga år sedan brexit-omröstningen. Den svaga värdeutvecklingen har medfört att direktavkastningskravet på kvalitativa och långsiktigt uthyrda kontorsfastigheter i Londons affärsdistrikt har stigit till omkring 4 procent mot cirka 2,5 procent för Berlin, fortsätter DWS-analyschefen.

– En avkastningspremie på uppemot 1,5 procentenhet för City är attraktivt när riskerna runt Storbritannien minskat efter den lyckosamma handelslösningen med EU, säger han.

”Fortsatt minskande snitthyror”

Med den minskade handelsrisken ser DWS utsikter för att avkastningskravet på attraktiva kontorsfastigheter i London ska kunna konvergera mot avkastningskraven för andra europeiska storstäder.

– Londonkontorsfastigheter har utsikter att prestera starkare än vad europeiska kontorsfastigheter generellt sett gör under 2021 och efterföljande fyra år, säger Simon Wallace.

DWS bedömning är att den fortsatta pandemin medför att genomsnittshyran på europeiska kontor fortsätter att dra nedåt under det nya året. Detta efter att fjolåret bjudit på en begränsat negativ utveckling och klart lindrigare hyrestapp jämfört med vad som initialt befarades när pandemin bröt ut.

”Bostäder mest intressant”

– Det finns potential för en fortsatt stark utveckling för europeiska logistik- och bostadsfastigheter även efter pandemin. På logistikfronten är Norden en delmarknad som är särskilt intressant, säger Simon Wallace.

– Ser vi oss runt i Europa så tycker vi bostäder är det mest intressanta fastighetstillgångsslaget. Därutöver tror vi på en fortsatt stark utveckling för logistik, säger han.

Inte minst tycker DWS att nordiska logistikfastigheter ser ”väldigt attraktiva” ut med en hög ensiffrig procentuell avkastningspotential i årssnitt under kommande fem år.

Högre premie i Norden

– Direktavkastningspremien för nordiska logistikfastigheter är något högre jämfört med den i andra delar av Europa. Dessutom är sysselssättningsutsikterna starka på lång sikt medan Norden är före stora delar av Europa i online-utvecklingen”, säger han.

E-handelstrenden bedöms med hjälp av den relativt starka tekniska utvecklingen ha extra stora möjligheter att hålla i sig även efter pandemin i de nordiska länderna.

Runt logistik bedöms i synnerhet mer centralt placerade fastigheter vara attraktiva. Detta i och med detaljhandelsindustrins strävan efter leveranssnabbhet.

”Fortsatt tufft ett par år”

I den andra vågskålen förväntas detaljhandelsfastigheter få det fortsatt tufft i ytterligare ett par år, efter det svaga fjolåret då europeiska köpcenter tappade ett tvåsiffrigt antal procent i värde.

– Det finns mer nedsida från både lägre hyror och högre direktavkastningskrav, bedömer Simon Wallace angående detaljhandelsrelaterade fastigheter.

Även efter pandemin väntas det ske en nettoinflyttning till stadsregioner. Den fortsatta urbaniseringstrenden förväntas driva efterfrågan på hyresbostäder i stadsnära lägen.

”Tre intressanta marknader”

DWS bedömer att Stockholms-, Helsingfors- och Köpenhamnsregionen är tre intressanta marknader ur ett hyresfastighetsperspektiv. Detta med stöd av en förväntad ökning av befolkning, sysselsatta och disponibelinkomst. Kombinerat med ett fortsatt begränsat utbud av hyresfastigheter ger det utsikter för en sund hyrestillväxt.

– Bostadsmarknaden erbjuder stabila intäkter och har visat på en soliditet även under pandemin. Den har tilldragit sig mycket intresse från investerare och på kort sikt kan en fortsatt institutionell efterfrågan ge ett tryck nedåt i direktavkastning. I återhämtningen kan därefter lönetillväxten innebära en hyrestillväxt, säger Simon Wallace.

Rörande bostäder säger han att det är stadsnära hyresbostäder som ändå ligger lite i utkanter av städer som kan vara extra intressanta efter pandemin. Fastigheter i förorter som både erbjuder något lägre hyror samt naturnära lägen.

– Efterfrågan ökar på större bostadsyta och gröna lägen inom pendlingsavstånd från stadskärnor när det kan bli möjligt att arbeta hemma ett par dagar i veckan och folk inte behöver ta sig till kontoret varje dag efter pandemin, säger han.

 

 

SBB flaggar för 5 procent av aktierna i Entra

SBB, som i förra veckan drog tillbaka sitt bud på Entra, har inte haft något publikt ägande i Entra sedan tidigare.

Castellum, som också lagt och dragit tillbaka ett bud på det norska fastighetsbolaget, äger 10 procent av aktierna i Entra. Balder är största ägare i Entra med 25 procent av aktierna efter att köpt aktier i slutet av 2020 och i början av 2021.

 

Arnhult går in i Nyfosa

Innehavet är värt lite mer än 80 miljoner kronor och motsvarar cirka 0,5 procent av aktierna i Nyfosa.

”Tradingposition. Finns en uppsida. Bolaget är inte övervärderat. Konkurrensen är tuff och volym är av vikt. Jag tycker Nyfosa är ett för litet bolag för att kunna bli något intressant på egna meriter. Lär bli uppköpta”, skriver Rutger Arnhult i ett sms till Nyhetsbyrån Direkt som svar på frågan varför han köpt aktier i Nyfosa.

Rutger Arnhults svenska aktieportfölj omfattar nästan 30 innehav, enligt ägardatatjänsten Holdings. De tre värdemässigt största innehaven är Castellum, Sagax och Corem.

Rutger Arnhult är vd för Klövern och styrelseledamot i Klövern, uppdrag han planerar att lämna om han blir vald till ny styrelseordförande i Castellum.

DNB sätter köp på Castellum trots höjd risk inför ordförandevalet

Castellum levererade en solid rapport för det fjärde kvartalet och med de senaste avyttringarna finns utrymme för extra utdelning eller återköp, menar DNB Markets som även konstaterar att aktien handlas till en rabatt om 7 procent i relation till det långsiktiga substansvärdet (EPRA NAV) jämfört med ett historiskt genomsnitt om 2 procent.

”Dock noterar vi oenigheten mellan huvudägarna angående styrelseordförandeposten som skall avgöras på stämman den 25 mars. Osäkerhet rörande utkomsten och dess potentiella efterbörd höjer risken i det korta perspektivet något enligt oss”, skriver DNB.

Det var i december som valberedningen föreslog Castellums störste ägare Rutger Arnhult som ny styrelseordförande. Nuvarande styrelseordförande Charlotte Strömberg och Stichting Pensioenfonds ABP som representerar närmare 6 procent av aktierna har dock motsatt sig förslaget.

Castellum handlades på torsdagsförmiddagen till 198 kr.