Kategoriarkiv: Fastpartner D

Teknisk analys på börsens oljebolag

Teknisk analys: Lundin Energy, Enquest, IPC, Africa Oil, Shamaran Petroleum, Maha Energy, OMXS30, DAX, S&P500, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Bitcoin, Guld, Silver, Koppar, Olja, Addlife, Cantargia, Fastpartner, H&M, Microsoft, SBB, Vicore Pharma.

Kepler: Stabila operationella utsikter i fastighetssektorn

”Bostadspriserna har stått emot bra under det första kvartalet och ett par kommersiella transaktioner pekar på en stabil värdeutveckling”, skriver analyshuset som trots att de makroekonomiska utsikterna är mer osäkra än hittills räknar med stabila operationella förutsättningar under 2022.

Fastighetssektorn har under det första kvartalet presterat i linje med Stockholmsbörsens breda index trots stigande räntor. Kepler tror att ett antal operationella faktorer kommer att ge stöd under 2022 även om kurvorna för omgivningsfaktorerna inte längre pekar uppåt som de gjort tidigare år.

Transanktionsvolymer. Förra året var ett rekordår som kommer att bli svårt att slå. Men trots det har det gjorts ett par stora affärer under inledningen av året som vanligtvis är en svagare period, vilket anses betryggande.

Finansieringskostnader. Räntorna är på väg upp vilket kommer att öka finansieringskostnaderna. Skuldsättningsgraden i de nordiska bolagen ligger högre än för de europeiska motsvarigheterna, men har kommit ned under 50 procent de senaste åren. Mognaden på krediterna ligger dock på 3,6 år i genomsnitt med räntesäkring över 50 procent som ger visst skydd. Skillnaderna i finansieringskostnader skiljer sig dock mycket mellan bolagen där Diös och SBB ligger i den nedre delen och NP3 i den övre.

Direktavkastningskrav. Skillnaden mellan direktavkastningen på fastigheter och den femåriga swap-räntan (yield gap) ligger fortsatt under det 20-åriga snittet trotts stigande räntor. Direktavkastningen på fastigheter har inte komprimerats lika mycket som statsobligationer de senaste åren vilket får Kepler att tro att direktavkastningen kan hålla sig på stabila nivåer även med stigande räntor.

Geopolitisk oro. Direktexponeringen för den nordiska sektorn mot Ryssland är begränsad och den geopolitiska osäkerheten torde få liten påverkan. Ett av de bolag som har exponering mot Ryssland är Balder via samriskbolaget Sato, met den utgör bara 1 procent av bolagets bruttotillgångar.

På Kepler Cheuvreux lista över de mest föredragna aktierna i sektorn finns Fabege, Nyfosa, SBB, och Wihlborgs. Norska Entra som uppvaktats hårt av SBB, Balder och Castellum tar plats på listan över de minst föredragna aktierna.

I samband med sektoranalysen har Atrium Ljungberg uppgraderats till köp (behåll) med motiveringen att framtida projekt ger en potentiell uppsida och att exponeringen mot Stockholm och projekt med höga värden motiverar en premie.

Catena har samtidigt nedgraderats till behåll (köp). Efterfrågan på logistikfastigheter är fortsatt hög, men segmentet är inte immunt mot turbulens och det är dags att ta en andningspaus.

Analyshuset har inlett bevakning av Fastpartner som bedöms som en erfaren fastighetsinvesterare med lägre skuldsättning än sektorsnittet.

Batljan köper banker och Telia

Ilija Batljan har köpt aktier i Swedbank för cirka 6 miljoner kronor, och för nästan lika mycket i Handelsbanken. Vidare har han ökat med 235.000 aktier i Nordea där han sedan tidigare ägare runt 50.000 aktier. Investeringen i mars i Nordea uppgick till cirka 20 miljoner kronor, om man utgår från snittkursen under perioden.

Utöver köpen i bankerna har SBB-chefen handlat 400.000 aktier i Telia, en investering värd cirka 15 miljoner kronor.

Ilija Batljans portfölj omfattar innehav i totalt 15 svensknoterade bolag, enligt ägardatatjänsten Holdings. De värdemässigt fem största innehaven finns i fastighetsbolag: SBB, Kungsleden, Odd Molly, Fastpartner och Nyfosa. Mer än hälften av portföljvärdet ligger i SBB.

Ilija Batljan köpte i början av mars även aktier i just SBB för nästan 15 miljoner kronor, en transaktion som rapporterats in till Finansinspektionens insynsregister och som Nyhetsbyrån Direkt tidigare skrivit om.

Analyschefen : Stockholmskontor oroar – men London är hett

Kontorshyrorna på de allra mest eftertraktade lokalerna i Stockholm city har ökat exceptionellt snabbt, menar Simon Wallace.

– Det ger upphov till viss nervositet, inte minst när vakanserna nu ökar, säger han.

Han hänvisar till en 75 procentig hyresökning på fem år i de allra mest centrala delarna av Stockholm, vilket enligt honom också reser frågor kring överkomligheten för hyresgäster. Ur ett investeringsperspektiv finner DWS bättre lägen i stadsnära kontorsdistrikt som Solna, Sundbyberg och Hagastaden.

Räknar med ökad polarisering

– Med bra utsikter för sysselsättnings- och befolkningstillväxt är vi inte oroade för Stockholm generellt sett. Men utanför de absolut mest centrala delarna förefaller kontorsmöjligheterna vara bättre, säger han.

DWS räknar med att kontor kommer att fortsätta att efterfrågas även framöver, men räknar samtidigt med en ökad polarisering på kontorsmarknaden. Generellt sett i Europa bedöms flexibla och högkvalitativa kontorsytor ha goda utsikter medan mer lågkvalitativa ytor riskerar att tappa ytterligare.

”Intressanta möjligheter efter brexit”

– Kontor som kan möta krav både på miljöhållbarhet och välmående för anställda kommer att bli allt viktigare. Efterfrågan på funktionell kontorsyta som bara erbjuder en arbetsplats och som varken inspirerar eller bidrar till interaktioner och samarbete bland anställda kan däremot tappa, resonerar han.

Ett område där det kan finnas intressanta möjligheter till kontorsinvesteringar är Londons finansdistrikt City efter fem svaga år sedan brexit-omröstningen. Den svaga värdeutvecklingen har medfört att direktavkastningskravet på kvalitativa och långsiktigt uthyrda kontorsfastigheter i Londons affärsdistrikt har stigit till omkring 4 procent mot cirka 2,5 procent för Berlin, fortsätter DWS-analyschefen.

– En avkastningspremie på uppemot 1,5 procentenhet för City är attraktivt när riskerna runt Storbritannien minskat efter den lyckosamma handelslösningen med EU, säger han.

”Fortsatt minskande snitthyror”

Med den minskade handelsrisken ser DWS utsikter för att avkastningskravet på attraktiva kontorsfastigheter i London ska kunna konvergera mot avkastningskraven för andra europeiska storstäder.

– Londonkontorsfastigheter har utsikter att prestera starkare än vad europeiska kontorsfastigheter generellt sett gör under 2021 och efterföljande fyra år, säger Simon Wallace.

DWS bedömning är att den fortsatta pandemin medför att genomsnittshyran på europeiska kontor fortsätter att dra nedåt under det nya året. Detta efter att fjolåret bjudit på en begränsat negativ utveckling och klart lindrigare hyrestapp jämfört med vad som initialt befarades när pandemin bröt ut.

”Bostäder mest intressant”

– Det finns potential för en fortsatt stark utveckling för europeiska logistik- och bostadsfastigheter även efter pandemin. På logistikfronten är Norden en delmarknad som är särskilt intressant, säger Simon Wallace.

– Ser vi oss runt i Europa så tycker vi bostäder är det mest intressanta fastighetstillgångsslaget. Därutöver tror vi på en fortsatt stark utveckling för logistik, säger han.

Inte minst tycker DWS att nordiska logistikfastigheter ser ”väldigt attraktiva” ut med en hög ensiffrig procentuell avkastningspotential i årssnitt under kommande fem år.

Högre premie i Norden

– Direktavkastningspremien för nordiska logistikfastigheter är något högre jämfört med den i andra delar av Europa. Dessutom är sysselssättningsutsikterna starka på lång sikt medan Norden är före stora delar av Europa i online-utvecklingen”, säger han.

E-handelstrenden bedöms med hjälp av den relativt starka tekniska utvecklingen ha extra stora möjligheter att hålla i sig även efter pandemin i de nordiska länderna.

Runt logistik bedöms i synnerhet mer centralt placerade fastigheter vara attraktiva. Detta i och med detaljhandelsindustrins strävan efter leveranssnabbhet.

”Fortsatt tufft ett par år”

I den andra vågskålen förväntas detaljhandelsfastigheter få det fortsatt tufft i ytterligare ett par år, efter det svaga fjolåret då europeiska köpcenter tappade ett tvåsiffrigt antal procent i värde.

– Det finns mer nedsida från både lägre hyror och högre direktavkastningskrav, bedömer Simon Wallace angående detaljhandelsrelaterade fastigheter.

Även efter pandemin väntas det ske en nettoinflyttning till stadsregioner. Den fortsatta urbaniseringstrenden förväntas driva efterfrågan på hyresbostäder i stadsnära lägen.

”Tre intressanta marknader”

DWS bedömer att Stockholms-, Helsingfors- och Köpenhamnsregionen är tre intressanta marknader ur ett hyresfastighetsperspektiv. Detta med stöd av en förväntad ökning av befolkning, sysselsatta och disponibelinkomst. Kombinerat med ett fortsatt begränsat utbud av hyresfastigheter ger det utsikter för en sund hyrestillväxt.

– Bostadsmarknaden erbjuder stabila intäkter och har visat på en soliditet även under pandemin. Den har tilldragit sig mycket intresse från investerare och på kort sikt kan en fortsatt institutionell efterfrågan ge ett tryck nedåt i direktavkastning. I återhämtningen kan därefter lönetillväxten innebära en hyrestillväxt, säger Simon Wallace.

Rörande bostäder säger han att det är stadsnära hyresbostäder som ändå ligger lite i utkanter av städer som kan vara extra intressanta efter pandemin. Fastigheter i förorter som både erbjuder något lägre hyror samt naturnära lägen.

– Efterfrågan ökar på större bostadsyta och gröna lägen inom pendlingsavstånd från stadskärnor när det kan bli möjligt att arbeta hemma ett par dagar i veckan och folk inte behöver ta sig till kontoret varje dag efter pandemin, säger han.