Deras bedömning är att Sveriges BNP sjunker 0,9 procent i år och ökar 0,4 procent nästa år. I prognosen i januari väntades BNP sjunka 1,0 procent i år och öka 1,0 procent 2024.
Efter ett förlorat år för svensk tillväxt ökar dock risken för att företagen håller tillbaka nyanställningar och lågkonjunkturen fördjupas.
”Även om vi inte räknar med något konsumtionsstup finns många osäkerhetsfaktorer”, säger bankens chefekonom Christina Nyman.
Såväl inflationsindikatorer som signaler från svensk ekonomi spretar och Handelsbanken tror att Riksbankens väg ner mot 2-procentsmålet kommer att bli trög.
”För att nå hela vägen fram kan inte räntorna sänkas för snabbt och för mycket”, framhåller Christina Nyman.
För 2023 spås KPIF-inflationen uppgå till 6,1 procent, och 2024 till 2,6 procent.
Deras prognos är att Riksbanken höjer styrräntan en sista gång i juni, med 25 punkter till 3,75 procent, eftersom inflationen är för hög, och att de sedan låter räntan ligga stilla där fram till sommaren 2024.
”Därefter förutspår vi långsamma sänkningar i riktning mot 2,5 procent, vår uppskattning av medelfristig nominell neutralränta”, skriver Handelsbanken.
De konstaterar att arbetsmarknaden är fortsatt stark med både en rekordhög sysselsättning i den arbetsföra befolkningen och rekordmånga arbetade timmar i ekonomin, men att det finns tecken på att efterfrågan på arbetskraft börjar svalna.
I handeln och byggsektorn planerar företagen att dra ned på personalstyrkan. Framöver förväntar de sig att företagens anställningsplaner faller tillbaka även i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn i takt med att efterfrågeläget i både Sverige och omvärlden dämpas.
Nedgången i sysselsättningen dämpas dock av att många arbetsgivare fortsatt har brist på arbetskraft. Vidare är anställningsbehovet inom offentlig sektor fortsatt stort, noterar Handelsbanken, som lyfter fram bland annat satsningar på försvaret och den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre som har behov av äldreomsorg samt att fler elever i skolan bidrar till att sysselsättningen i offentlig sektor fortsätter att öka de kommande åren.
Arbetslösheten väntas ligga på 7,5 procent i år och därefter stiga till 8,1 procent nästa år.
Nästa år stiger de reala disponibelinkomsterna åter då inflationen dämpas samtidigt som lönerna förväntas stiga med 3,9 procent. Det bidrar till att hushållens konsumtion återigen börjar öka.
”Framåt andra halvan av 2024 bedömer vi att konjunkturutsikterna börjar förbättrats i takt med att Riksbanken sänker styrräntan, finanspolitiken blir något mer expansiv och omvärldskonjunkturen förbättras”, skriver Handelsbanken.
Sammantaget bedömer de att finanspolitiken är något åtstramande i år och att den har små effekter på inflationen.
”I takt med att inflationen faller tillbaka och konjunkturen försvagas räknar vi med att finanspolitiken blir mer expansiv. Men även för nästa år blir det en balansgång för finanspolitiken mellan att motverka konjunkturavmattningen eller försvåra Riksbankens jobb att få ned inflationen”, skriver de.
Först 2025, då inflationen är i linje med inflationsmålet samtidigt som konjunkturen är svag, bedöms finanspolitiken bli expansiv.
Handelsbanken räknar med ytterligare ofinansierade reformer på omkring 50 miljarder kronor nästa år och att finanspolitiken i grova drag blir varken åtstramande eller expansiv.
Budgeten för 2024 bedöms bland annat innehålla mer tillskott till kommunsektorn som går tuffa tider till mötes på grund av högre kostnader och ökat behov på grund av demografiska trender samt skattesänkningar på arbetsinkomster och pensioner. De tror inte på några stimulanser till byggsektorn.
På bostadsmarknaden råder det stiltje då antalet osålda bostäder är rekordhögt och Handelsbanken bedömer att säljarna kommer behöva sänka sina prisförväntningar ytterligare.
”Totalt sett räknar vi med att bostadspriserna kommer falla med knappt 20 procent från toppen i februari 2022 och sedan öka långsammare än inkomsterna 2024–2025”, skriver banken.