Kategoriarkiv: Nyheter

Jonas Engwall lämnar Evolutions styrelse

Jonas Engwall har varit styrelseledamot i Evolution sedan 2015.

”Jag vill på styrelsens vägnar tacka Jonas för hans engagemang och insatser under tiden som styrelseledamot i Evolution”, kommenterar Jens von Bahr, styrelsens ordförande, enligt pressmeddelandet.

Huruvida Jonas Engwall kommer att ersättas, eller av vem, framgår inte av pressmeddelandet. Enligt bolagets hemsida har Jonas Engwall ett innehav om 159 630 aktier i Evolution. På onsdagsförmiddagen backade aktien 1,5 procent till kursen 1387,40 kr. 

Hushållens sparande tar stryk när boendekostnaderna skenar

Det är framför allt den höga inflationen och stigande bolåneräntorna som tär på hushållens ekonomi, enligt storbanken. 

”Sällan eller aldrig har köpkraften fallit så mycket för så många på så kort tid, det kommer bli väldigt tydlig för många familjer i sommar”, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques i en kommentar, och tillägger:

”Fortsatta räntehöjningar från Riksbanken kommer inte att göra situationen lättare. Många hushåll kan komma att behöva ställa in årets utlandssemester.”

Överlag har de svenska hushållen trots allt en god ekonomi, men ”variationsvidden” är enligt privatekonomen stor. 

”Sammanboende har generellt sett en mycket god ekonomi med goda förutsättningar att äga en bil, åka på semester och äta på restaurang”, säger han i en kommentar, och fortsätter:

”För ensamstående med barn och många unga är situationen betydligt tuffare, en del i den här gruppen riskerar till och med att gå back varje månad efter att boende och rimliga levnadskostnader är betalda.”

Ensamstående föräldrar som bor i bostadsrätt i Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala och Gotland har det allra tuffast, konstaterar Swedbank i rapporten. 

Samtidigt kan sammanboende i bostadsrätt utan barn i exempelvis Sundsvall, Västerås och Ängelholm lägga undan över 23 000 kr till sparande eller annan konsumtion varje månad. 

”I städer med höga bostadspriser minskar möjligheterna att spara rejält för de flesta. I Stockholm, Östersund och Umeå minskar exempelvis sparutrymmet för sammanboende i småhus med mellan 300 och 1 800 kronor i månaden”, kommenterar Arturo Arques. 

EG7 lägger ned studio i Storbritannien

EG7 räknar med engångskostnader i intervallet 15–25 miljoner kronor för studionedläggningen.

”Gruppen utvärderade olika strategiska alternativ för AMG, inklusive konsultverksamhet (WFH), studioförsäljning och tredjepartspubliceringspartnerskap för I.G.I., titeln AMG har utvecklat under de senaste åren. Dessa ansträngningar har dock inte kommit tillräcklig långt inom koncernens uppsatta tidsplan”, heter det.

På proformabasis, exklusive påverkan från engångskostnader, förväntas studionedläggningen alltså minska koncernens årliga rörelsekostnader med cirka 50 miljoner kronor, vilket resulterar i en ökning av vinsten före skatt med samma belopp och även förbättra det operativa kassaflödet. Effekten på balansräkningen förväntas bli minimal med anledning av att nedskrivningen av immateriella tillgångar för I.G.I. togs redan under fjärde kvartalet 2022.

Nasdaq stuvar om i Stockholm Benchmark Index

De aktier som adderas till indexet är Addtech B, Biogaia B, Embracer B, Lifco B, Sampo, SSAB A samt Millicom.

Aktier som i stället tas bort är Biotage, Camurus, Cibus, Cint, Ctek, Hexatronic, Karnov, Lundbergföretagen B, Securitas B och Volvo A.

Nasdaq gör även motsvarande ändringar i OMX Helsinki Benchmark Index (OMXHB) från den 1 juni.

Där adderas Evli, Metsä Board B, Noho Partners samt Terveystalo. Aktier som tas bort är Purmo Group och With Secure.

För Köpenhamns del läggs D/S Norden, NKT och Parken till i OMX Copenhagen Benchmark Index (OMXCB) från den 1 juni. Den aktie som tas bort från indexet är Trifork Holding.

Handelsbanken: Riksbanken sänker räntan sommaren 2024

Deras bedömning är att Sveriges BNP sjunker 0,9 procent i år och ökar 0,4 procent nästa år. I prognosen i januari väntades BNP sjunka 1,0 procent i år och öka 1,0 procent 2024.

Efter ett förlorat år för svensk tillväxt ökar dock risken för att företagen håller tillbaka nyanställningar och lågkonjunkturen fördjupas.

”Även om vi inte räknar med något konsumtionsstup finns många osäkerhetsfaktorer”, säger bankens chefekonom Christina Nyman.

Såväl inflationsindikatorer som signaler från svensk ekonomi spretar och Handelsbanken tror att Riksbankens väg ner mot 2-procentsmålet kommer att bli trög.

”För att nå hela vägen fram kan inte räntorna sänkas för snabbt och för mycket”, framhåller Christina Nyman.

För 2023 spås KPIF-inflationen uppgå till 6,1 procent, och 2024 till 2,6 procent.

Deras prognos är att Riksbanken höjer styrräntan en sista gång i juni, med 25 punkter till 3,75 procent, eftersom inflationen är för hög, och att de sedan låter räntan ligga stilla där fram till sommaren 2024.

”Därefter förutspår vi långsamma sänkningar i riktning mot 2,5 procent, vår uppskattning av medelfristig nominell neutralränta”, skriver Handelsbanken.

De konstaterar att arbetsmarknaden är fortsatt stark med både en rekordhög sysselsättning i den arbetsföra befolkningen och rekordmånga arbetade timmar i ekonomin, men att det finns tecken på att efterfrågan på arbetskraft börjar svalna.

I handeln och byggsektorn planerar företagen att dra ned på personalstyrkan. Framöver förväntar de sig att företagens anställningsplaner faller tillbaka även i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn i takt med att efterfrågeläget i både Sverige och omvärlden dämpas.

Nedgången i sysselsättningen dämpas dock av att många arbetsgivare fortsatt har brist på arbetskraft. Vidare är anställningsbehovet inom offentlig sektor fortsatt stort, noterar Handelsbanken, som lyfter fram bland annat satsningar på försvaret och den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre som har behov av äldreomsorg samt att fler elever i skolan bidrar till att sysselsättningen i offentlig sektor fortsätter att öka de kommande åren.

Arbetslösheten väntas ligga på 7,5 procent i år och därefter stiga till 8,1 procent nästa år.

Nästa år stiger de reala disponibelinkomsterna åter då inflationen dämpas samtidigt som lönerna förväntas stiga med 3,9 procent. Det bidrar till att hushållens konsumtion återigen börjar öka.

”Framåt andra halvan av 2024 bedömer vi att konjunkturutsikterna börjar förbättrats i takt med att Riksbanken sänker styrräntan, finanspolitiken blir något mer expansiv och omvärldskonjunkturen förbättras”, skriver Handelsbanken.

Sammantaget bedömer de att finanspolitiken är något åtstramande i år och att den har små effekter på inflationen.

”I takt med att inflationen faller tillbaka och konjunkturen försvagas räknar vi med att finanspolitiken blir mer expansiv. Men även för nästa år blir det en balansgång för finanspolitiken mellan att motverka konjunkturavmattningen eller försvåra Riksbankens jobb att få ned inflationen”, skriver de.

Först 2025, då inflationen är i linje med inflationsmålet samtidigt som konjunkturen är svag, bedöms finanspolitiken bli expansiv.

Handelsbanken räknar med ytterligare ofinansierade reformer på omkring 50 miljarder kronor nästa år och att finanspolitiken i grova drag blir varken åtstramande eller expansiv.

Budgeten för 2024 bedöms bland annat innehålla mer tillskott till kommunsektorn som går tuffa tider till mötes på grund av högre kostnader och ökat behov på grund av demografiska trender samt skattesänkningar på arbetsinkomster och pensioner. De tror inte på några stimulanser till byggsektorn.

På bostadsmarknaden råder det stiltje då antalet osålda bostäder är rekordhögt och Handelsbanken bedömer att säljarna kommer behöva sänka sina prisförväntningar ytterligare.

”Totalt sett räknar vi med att bostadspriserna kommer falla med knappt 20 procent från toppen i februari 2022 och sedan öka långsammare än inkomsterna 2024–2025”, skriver banken.

Börskollaps för Embracer efter rapportsläppet – rasar över 40 procent

”Förhandlingar har tagit betydligt längre tid än vi ursprungligen räknat med efter att vi fick ett muntligt åtagande redan i oktober 2022. Det aktuella avtalet översteg 2 miljarder dollar i kontrakterade utvecklingsintäkter under en period på sex år”, uppger bolaget.

Avtalet skulle ha täckt redan aktiverade kostnader för ett antal av spel med stor budget, men även bidragit till att förbättra förutsägbarheten för vinst och kassaflöde på både medellång och lång sikt under tiden för spelens utveckling, står det.

”All dokumentation slutfördes och var redo för signering under gårdagen. Vi bad om exekvering av avtalet innan offentliggörande av Q4. Dessvärre fick vi ett negativt besked från motparten i natt. Detta beslut var oväntat för ledningen och styrelsen i Embracer”, skriver Embracer.

Bolagets vd Lars Wingefors förtydligar att avtalet, som förhandlats under sju månader, ”inte kommer att bli verklighet”. Omkring klockan 11.40 rasade Embracer-aktien drygt 45 procent.

Sänker helårsprognosen rejält

Att ett ”transformativt samarbetsavtal” nu inte kommer att bli av, tillsammans med senarelagda spellanseringsdatum, gör att bolaget sänker sin prognos för helåret 2023/24 till ett justerat ebit på 7-9 miljarder dollar, från tidigare 10,3-13,6 miljarder.

”För att ge lite bakgrund till finansiella prognosen för helåret 2023/24, vid jämförelse med den ursprungliga prognosen från Q2 2021/22 bör hänsyn tas till att åtminstone sex noterbara lanseringar har flyttats fram från 2023/24 till senare år, netto för adderade lanseringar”, heter det.

Resultat i linje med preliminära siffror

Embracer redovisar ett justerat rörelseresultat på 915 miljoner kronor för det fjärde kvartalet (januari-mars) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023.

Bolaget hade tidigare redovisat ett preliminärt justerat rörelseresultat på 0,9 miljarder kronor.

Nettoomsättningen uppgick till 9 356 miljoner kronor. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 8 210 miljoner kronor enligt Infronts sammanställning av tolv estimat som samlades in innan det preliminära resultatet meddelades den 15 maj.

Den organiska tillväxten i kvartalet blev -4 procent och här hade analytikerna i snitt väntat sig -13,8 procent.

Skattesmäll för sena 50-talister som tar ut pension

Alla personer födda 1957 som tar ut pension i år går miste om en skattesänkning för att utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Men de är inte ensamma i olyckan – nästa år drabbas personer födda 1958 och 2026 är det 59:ornas tur. 

Storleken på skattehöjningen varierar utifrån pensionsinkomst (se tabell längre ned). Exempelvis uppgår skattehöjningen till 1 600 kr varje månad för den som har en pension på 17 000 kr, enligt beräkningar som Länsförsökringar har gjort.

Vid en pensionsinkomst på 36 000 kr per månad landar skattehöjningen på 3 000 kr.

Bakgrunden till skattesmällen är den förra regeringens justering av grundavdraget för pensionärer med syftet att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än löntagare under 65 år.

Konsekvensen av förändringen blir dock att de som är födda 1957 och tar ut pension i år får betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

”Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar. 

Den höjda skatten berör också den som fortsätter arbeta efter 65-års åldern och har en månadslön på över 33 000 kr. I genomsnitt uppgår den ökade skattenotan till 500 kronor i månaden, enligt Länsförsäkringar.

”Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare”, kommenterar Trifa Chireh, och tillägger:

”Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.”

Tabell: Skattehöjning per månad baserat på olika pensionsinkomster för personer födda mellan 1957 och 1959 som tar ut pension. Källa: Länsförsäkringar

Pensionsinkomst, per månad Skattehöjning, per månad
17 000 kr 1 643 kr
24 000 kr 2 127 kr
36 000 kr 2 890 kr
49 000 kr 2 890 kr
65 000 kr 2 773 kr

 

Fotnot: Skattebeloppet är beräknat utifrån en kommun och landstingsskatt på 30 procent samt kyrkoavgift.

Nordstjernan har dumpat hela Diös-innehavet

Investmentbanken ABG Sundal Collier har under måndagen och tisdagen internmäklat poster om sammanlagt cirka 5,5 procent i Diös, rapporterar Nyhetsbyrån Direkt.

Enligt ägardatatjänsten Holdings ägde Nordstjernan 5,8 procent av aktierna i Diös per den 26 april. Värdet på innehavet uppgick till drygt 600 miljoner kronor. Nordstjernan är Ax:son Johnson-familjens investmentbolag.

Nordstjernans största innehav är industrihandelsbolagen Alligo och Momentum Group samt byggkoncernen NCC.

Tokyobörsen glödhet – rusat 20 procent i år

Hittils har börsåret 2023 varit en klang- och jubelföreställning på den japanska aktiemarknaden. Sedan årsskiftet har storbolagsindexet Nikkei 225 rusat strax över 20 procent, vilket bara den tekniktunga amerikanska Nasdaqbörsen kan trumfa med en uppgång på 22,5 procent.

Nikkei 225 handlas nu för första gången sedan hösten 2021 över indexnivån 30 000. Tokyobörsens breda Topix-index är samtidigt upp nära 16 procent och nådde förra veckan den högsta nivån sedan den stora kraschen i början av 1990-talet. 

Vissa bedömare har pekat ut börsoperatören Tokyo Stock Exchanges uppmaning till de japanska bolagen som värderas under sina bokförda värden att bli mer kapitaleffektiva som det främsta skälet till börsuppgången. Budskapet uppfattas som aktieägarvänligt.

Kursrallyt är helt och hållet ett resultat av ”högre standarder för bolagsstyrning och ett tryck från näringslivet för att återföra pengar till aktieägarna”, uppger exempelvis David Rosenberg som driver konsultfirman Rosenberg Research i en analyskommentar, rapporterar Marketwatch.

Enligt finanssajten handlas de japanska börsbolagen till ett samlat p/b-tal på 1,3 jämfört med 1,8 för Europa och 4 för USA. Nyckeltalet p/b visar förhållandet mellan priset på aktien och bolagets egna kapital. 

AMF-förvaltaren Henrik Oh, som ansvarar för pensionsjättens aktiefond Asien Stilla Havet, tror däremot inte att Tokyobörsens blåslampa på bolagen är huvudskälet till den starka börstrenden. 

”Japan har brottats med deflation under lång tid så en viss positiv inflation tas emot väl samt att Shunto spring wage negotiation har varit bättre än väntat”, uppger han i en kommentar till Privata Affärer och syftar på de årliga löneförhandlingarna mellan fackförbunden och arbetsgivarna. 

Han får medhåll från Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn.

”Efter 30 år av stagnation visar äntligen den japanska ekonomin vissa livstecken i form av högre inflation, löneökningar och något högre räntor. Tillsammans med ökat aktieägarfokus har det bidragit till att lyfta den japanska börsen”, skriver hon i en marknadskommentar.

Strategen tillägger att Japan bara utgör 6 procent av ett globalt aktieindex och många investerare har ”liten eller ingen exponering” mot den japanska marknaden. Det beror på att den framstått som ”oattraktiv jämfört med andra regioner”, enligt Maria Landeborn. 

”Vi lyfte Japan från undervikt till neutral vikt i våra strategier i höstas, och vi anser att investerare som saknar exponering mot japanska aktier bör överväga att addera det till den globala portföljen”, fortsätter hon. 

Thedéen: Styrräntan är det viktigaste verktyget

”Min bedömning i nuläget är att värdepappersköp framför allt är verkningsfulla för att motverka finansiella kriser. Värdepappersköp i form av statsobligationer kan i vissa fall vara motiverade i tider när penningpolitiken behöver bli mer expansiv, tröskeln för omfattande köp av obligationer för att värna inflationsmålet bör dock vara hög”, sade han.

Han sade att bankproblemen i USA och Schweiz under våren troligen leder till att de globala standarderna för finansiell reglering kommer att behöva ändras på flera punkter. Ett exempel är insättningsgarantin.

”I fallet Silicon Valley bank såg vi hur enkelt det är att med bara ett knapptryck flytta pengar sekundsnabbt samtidigt som rykten sprids fort på sociala medier. Det gäller därmed att hitta rätt avvägning mellan att å ena sidan garantera insättningar för att undvika en uttagsanstormning och å andra sidan se till att fordringsägarna ger banken incitament att undvika för stora risker”, sade han.

Han kommenterade även diskussionen om i vilken utsträckning penningpolitiken bör motverka att risker byggs upp i det finansiella systemet.

Det är inte orimligt att en mycket expansiv penningpolitik under en längre period leder till bland annat högt risktagande och högre skuldsättning. I ett sådant läge kan en sund riskvärdering vara att snarare höja räntan för tidigt än för sent.

”Förutsättningen är förstås att inflationsmålets trovärdighet inte påverkas och att det sker när övrig politik för att värna den finansiella stabiliteten inte fullt ut lyckas begränsa riskerna. Det är alltså i undantagsfall; det förebyggande arbetet för att värna finansiell stabilitet faller på andra politikområden än penningpolitiken”, sade han.

Även penningpolitik och finanspolitik är ömsesidigt beroende av varandra.

”Riksbankens självständighet är viktig för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Men det hindrar inte att vi kan och bör kunna diskutera frågor som är relevanta för penningpolitiken och dess måluppfyllelse med exempelvis finansutskottet och finansdepartementet”, sade han.

Viktigt att inflationen faller snabbt

Inflationen är sedan en tid tillbaka ”alldeles för hög” både i Sverige och i omvärlden, och det är viktigt att inflationen faller tillbaka till målet på 2 procent.

Det sade riksbankschefen Erik Thedéen på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han tillade att det behövs en låg och stabil inflation för att trygga förtroendet för inflationsmålet och en god realekonomisk utveckling.

”Vår senaste bedömning är att inflationen kommer att vara nära målet nästa år, men det är naturligtvis svårt att veta och ny information om utvecklingen kommer – som alltid – att vara avgörande för penningpolitiken framöver” sade Erik Thedéen.

Han påpekade att osäkerheten om inflationsutsikterna är stor, och att oförutsedda händelser ”alltid inträffar”. Riksbanken vet inte heller om flera år med hög inflation har påverkat företagens prisbeteende. Och dessutom finns risken för att det försämrade geopolitiska läget kan komma att påverka de ekonomiska förutsättningarna under en lång till framöver.

Riksbankschefen tillade att om konflikterna i världen skulle få till följd att globaliseringen bromsar in så får det sannolikt konsekvenser för både Sverige och den globala ekonomin.