Kategoriarkiv: Stora Enso R

Börsguiden, Nyheter, Stora Enso A, Stora Enso R

Di: Uppsida på 40 procent i Stora Enso

”Stora Ensos bredd är en viktig orsak till att aktien lockar. Skogsindustrin är en kapitalintensiv och mogen bransch där konkurrensen är hård, och ett bolag som klarar av att göra stora och långsiktiga investeringar har en fördel”, heter det i analysen.

Dagens industri uppskattar Stora Ensos rörelseresultat från bolagets industridel över en cykel till cirka 11,5 miljarder kronor.

”En värdering på 8 gånger rörelseresultatet – betydligt lägre än många andra industrijättar – skulle dock räcka för att motivera en aktiekurs på 200 kronor. Det ger en uppsida på 40 procent från i dag”, skriver Di.

Billerudkorsnäs, Holmen A, Holmen B, Nyheter, SCA A, SCA B, Stora Enso A, Stora Enso R

Danske: Trävarupriserna har bottnat

”Till slut blev köparnas lager för låga och alla började köpa samtidigt, helt enligt typiskt trävarumönster. Om detta skulle vara denna cykels konjunkturbotten så bedömer vi att prisnivån kan landa högre än nivån under förra konjunkturtoppen hösten 2018”, skriver Danske Bank.

Sågverkens kostnadsläge är samtidigt på en helt annan nivå än den var då. Med en dopad krona så visar ändå fem av åtta analyserade sågverk negativa rörelsemarginaler under fjärde kvartalet 2022.

”Vi tror att än fler kommer att såga rött under första kvartalet 2023 beroende på höjda kostnader och en eftersläpning av prishöjningarna”, skriver Danske Bank som är mycket osäkra på om det är en konjunkturvändning som syns nu.

”Globalt ser vi nu en allt sämre byggkonjunktur med en lägre efterfrågan, vilket normalt inte hade gett någon ihållande prisuppgång. Men läget är ju långt ifrån normalt”, skriver Danske Bank.

Den nuvarande marknadssituationen beskrivs som unik där sågverkens prishöjningar genereras av ett minskat utbud av trävaror snarare än en ökad efterfrågan.

Det beror dels på en minskad tillgång på timmer i Kanada och Centraleuropa som en effekt av stora bakborrskador och i Baltikum pressas sågverken av höga timmerpriser drivet av extrema energivedspriser och stor massavedsexport.

”Detta gäller även i Norden där volymerna av klentimmer minskar när massabruken tar dessa volymer i brist på massaved”, skriver Danske Bank.

Den största orsaken till utbudsminskningen är dock sannolikt Rysslands invasionskrig i Ukraina som gett effekter på rysk export av trävaror.

Ryssland var under 2021 världens näst största trävaruexportör efter Kanada.

På massamarknaden har priserna i Europa fortsatt ned i linje med bankens prognoser, men de kinesiska priserna har börjat stiga.

”Prisskillnaden mellan listpriset i Europa, justerat för rabatter, och transaktionspriset i Kina på 908 dollar per ton har växlat från att ha varit högre i Europa i slutet av förra året till att nu vara cirka 65 dollar högre i Kina”, skriver Danske Bank.

Historiskt har ett växande prisgap med stigande priser i Kina varit en ledande indikator för att priserna stiger även i Europa.

”Vi blir alltmer benägna att tro att denna uppgång i Kina är uthållig. Enligt både kanadensiska och svenska marknadsaktörer beror ökningen på de lättade pandemirestriktionerna och dessutom verkar det som att brist på massaved i delar av Kanada fått en negativ effekt på massautbudet”, skriver Danske Bank.

Börsguiden, Nyheter, Stora Enso A, Stora Enso R

Sämre än väntat för Stora Enso

Massa- och pappersbolaget Stora Ensos operativa rörelseresultat uppgick till 505 miljoner euro för det andra kvartalet 2022. Analytiker hade i genomsnitt förväntat sig 552 miljoner euro enligt Infronts sammanställning av sju analytikers prognoser.

Den operativa rörelsemarginalen blev 16,5 procent, att jämföra med väntade 18,5 procent.

Försäljningen uppgick till 3.054 miljoner euro. Här låg snittprognosen på 2.989 miljoner euro.

Börsguiden, Essity AB ser. A, Essity AB ser. B, Nyheter, SCA A, SCA B, Stora Enso A, Stora Enso R

ABG sänker skogsaktierna

Priserna på bland annat massa, wellpapp, och sågade trävaror, som befunnit sig på relativt höga prisnivåer de senaste två åren, ser ut att försvagas under 2023. Skiftet skulle innebära en viss återgång för flera skogsaktier, varför ABG skruvar ned rekommendationen för SCA och Stora Enso till behåll.

Ett prisskifte skulle däremot vara positivt för bland andra Essity, som ju använder flera skogsråvaror som insatsvaror till dess produkter.

”/…/då (Essity red.anm.) kommer höja priserna och få kostnadskompensation från högre insatsvarukostnader, som ju kommer att sjunka”, skriver ABG.

Essity har vid flera tillfällen den senaste tiden meddelat om införandet av prishöjningar mot bolagets kunder.

 

Börsguiden, Holmen A, Holmen B, Nyheter, SCA A, SCA B, Stora Enso A, Stora Enso R

Danske: Ännu högre lönsamhet i skogen andra kvartalet

I snitt låg de nordiska skogsbolagens rörelsemarginaler på 18 procent under fjolåret. Under det första kvartalet 2022 nåddes en marginal om i snitt 23 procent.

”Allt tyder på att det blir ännu högre lönsamhet under andra kvartalet när effekterna av sanktionerna mot Ryssland ses fullt ut och det högre massapriset och starkare dollarn börjar märkas”, skriver Danske Bank i rapporten.

Flera orosmoln

Men orosmoln hopar sig. De högre råvaru- och energipriserna börjar få en negativ effekt på efterfrågan inom vissa kundgrupper. Samtidigt drabbas Kinas ”viktiga” ekonomi av hårda samhällsnedstängningar i spåren av coronaviruset.

Vidare ses vikande terminspriser på sågade trävaror i USA, som fallit med omkring 5 procent sedan toppen i mitten av april.

”Trots dessa risker ser vi med långsiktig tillförsikt på den svenska och nordiska skogsindustrin. Dels finns det ett finmaskigt nätverk av innovativa och välinvesterade industrier som ger djup åt sektorn men viktigast, anser vi, är de välskötta skogarna med sakta men stadigt stigande virkesförråd som ger den långsiktighet som krävs för att industrin ska våga göra de nödvändiga investeringarna för framtida tillväxt”, skriver Danske Bank.

”Remarkabel resa för sågade trävaror”

Banken lyfter även i rapporten fram hemmasnickar-trenden som varit särskild uppmärksammad sedan coronapandemins intåg i början av 2020. Sedan årsskiftet har det återigen varit en ”remarkabel” resa för sågade trävaror till rekordpriser, som en effekt av krigsutbrottet.

”Nu står dock marknaden och väger. Vi ser en tydlig dämpning av efterfrågan från bygghandeln drivet av minskat hemmasnickrande. Samtidigt är det osäkert om krigseffekterna, med minskat trävaruflöde från Ryssland, slagit fullt ut på marknaden”, resonerar Danske Bank.

Hemmasnickrandet har dämpats betänkligt och signalen är tydlig från såväl sågverk som bygghandeln. Intresset för ”gör det själv”- byggandet har svalnat betydligt, noteras det i rapporten.

”Det låg egentligen i korten. Har man byggt verandor och uteplatser i två år så kanske man vill göra något annat när man nu har möjlighet att resa, gå ut på restaurang och umgås”, skriver Danske Bank och fortsätter resonemanget:

”Kraftig prishöjning på alla byggvaror”

”Dessutom har priserna på alla byggvaror i handeln ökat kraftigt och priset på trä har ökat mest, plus cirka 60 procent det senaste året”.

Det börjar helt enkelt bli för dyrt för många villaägare som känner en ökad oro för sin ekonomi med prisökningar på det mesta från mat och drivmedel till höjda räntor, skriver banken i skogsrapporten.

Signaler om en avmattning ses även inom proffssegmentet. Efterfrågesituationen är dock fortsatt bra avseende de projekt som redan sparkats i gång. Däremot ses tydliga tendenser på avmattning när det gäller kontraktering och start av nya projekt.

”Detta sker dock från en extremt hög nivå vilket gör att efterfrågan på byggmaterial, från denna grupp, kommer att hålla i sig fram i höst – sen är det oklart”.

 

Börsguiden, Holmen A, Holmen B, Nyheter, Råvaror, SCA A, SCA B, Stora Enso A, Stora Enso R

SHB: Kriget gynnar svenska skogsägare

Risken för brist på träråvara ökar och frågan är hur skogsråvaran ska räcka till.

”Det råder en utbudsbrist på såväl trävaror, som papper, kartong och massa, samtidigt som efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt. Detta tillsammans med högre energipriser och andra kostnader gör att priserna nu rusar”, skriver Handelsbankens aktieanalytiker Christian Kopfer i ett pressmeddelande i samband med skogsrapportsläppet.

Priserna på skogsmark i Sverige har fortsatt utvecklats starkt med nya rekordnivåer i landet som helhet.

”Vi räknar med en positiv värdeutveckling framgent, men med en lägre ökningstakt än de senaste fem åren”, skriver Handelsbanken i rapporten.

”Skogsmark fortsätter stiga i värde”

Enligt statistik från skogsfastighetsmäklaren Ludvig & Co, som Handelsbanken hänvisar till, har priserna på skogsmark ökat på bred front över hela landet. Genomsnittspriserna för 2021 steg med cirka 11 procent, jämfört med 2020. Aningen högre prisuppgångar sågs i den södra delen av Sverige, medan priserna steg något mindre i de norra och mellersta delarna.

”Ur ett historiskt perspektiv, var årets prisuppgångar bland de högsta som Ludvig & Co har uppmätt sedan man startade studien i mitten av 90-talet”, noterar Handelsbanken som räknar med att skogsmark kommer fortsätta stiga i värde framöver, men att nivån kommer vara närmare det senaste tioårssnittet på cirka 2 procent per år, snarare än det senaste femårssnittet på cirka 5 procent per år.

Varför räknar ni med 2, snarare än 5 procent, i värdeökning framgent?

”Det är det stigande ränteläget framför allt som drar ned. Man ska komma ihåg att mycket skog värderas på runt 2-2,5 procent ränta med en svensk tioåring på cirka 2 procent för tillfället. Kommer man upp på sådana räntenivåer så blir det svårt att motivera sådana värderingsmultiplar på skog. Det som å andra sidan är positivt är att priserna på skogsråvara troligen kommer stiga kraftigt framöver. Och trenden i att äga skog kommer fortsätta att ligga kvar, så därför tror vi på en god utveckling på skog även kommande år”, säger Christian Kopfer. 

Hur väntas den potentiella värdeökningen på skog framgent påverka de svenska börsnoterade skogsbolagens värderingar på deras egen skog?

”De kommer fortsätta skriva upp värdena. De använder 3-årsrullande snitt, både Holmen, SCA och Stora Enso kommer sannolikt fortsätta skriva upp värdena på sin skog”.

Tycker du att skogsbolagen i dagsläget har rimliga värderingar av sin mark?

”Ja, det har de. Men det finns säkert mer uppsida på värdena, för du har stigande priser på skogsråvara och ett ökat intresse generellt att äga skog. Det kommer in nya typer av köpare – investerare minskar exponering från osäkra aktiemarknader och skiftar om till att äga skogsmark i stället. Sedan har du klimatmedvetenheten och mjuka faktorer som rekreation och den typen av trender påverkar också värdet på skog”, säger Christian Kopfer och fortsätter:

”I grund och botten, om man tittar på de börsnoterade skogsbolagen, är det rimligt att tro att deras värden kommer fortsätta stiga kommande år och förmodligen även in i nästa år.”

Prisuppgång för virke står troligen för dörren, enligt Handelsbanken. Framför allt mot bakgrund av en stigande efterfrågan från industriella kunder.

Marknaden för sågade trävaror kommer sannolikt att stärkas under de kommande kvartalen när ryska exportvolymer till Europa minskar kraftigt medan banken ser mer sansade prisnivåer in i nästa år.

”Risk för rubbad balans på världsmarknaden”

Sågade trävaror är särskilt drabbat av västs kraftiga sanktioner mot Ryssland, efter landets invasion av Ukraina, och eftersom Ryssland historiskt har varit ”världen största exportör av sågade trävaror” finns det onekligen en betydande risk att balansen mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden rubbas. Samtidigt har situationen mellan utbud och efterfrågan blivit mer balanserad de senaste månaderna. Det bland annat som en följd av att svenska sågverk, på aggregerad nivå, har lyckats öka produktionen till nya rekordnivåer medan efterfrågan är säsongsmässigt lägre, framgår av skogsrapporten.

Prisutvecklingen på svenskt timmer och massaved har de senaste dryga 20 åren varit relativt långsam, skriver Handelsbanken. Sedan 1999 har priserna stigit i genomsnitt med 1,2 procent vilket är i linje med den genomsnittliga inflationen (KPI) som legat på cirka 1 procent under samma tidsperiod. Men det finns skäl att vara mer optimistisk när det kommer till prisutvecklingen för massaved framöver om man ser det ur skogsägarnas perspektiv.

Dels kommer den finska skogsindustrin minska sin import kraftigt av ryskt virke vilket troligen kommer påverka virkesbalansen även i Sverige, dels ökar också den svenska efterfrågan på massaved när SCA sätter sin nya kartongmaskin i Obbola i bruk under början av nästa år, framgår det av skogsrapporten.

Nu när Europa ser över importförbud av bland annat skogsråvaror kan Ryssland tänkas behöva exportera till andra länder för att fylla exportgapet, hur pass väl tror du Ryssland kommer att lyckas med detta?

”Ryssland kommer troligen öka sin export mot exempelvis den kinesiska marknaden men i Europa blir det en problematisk situation, för det är mycket ryska trävaror som historiskt skeppats in på den europeiska marknaden och eftersom de nu försvinner så blir det ett underskott som måste täckas, vilket trycker upp priserna”.

Christian Kopfer resonerar vidare att effekten av det hela blir att priserna på trävaror blir så pass höga att efterfrågan kommer att gå ned.

”Konjunkturellt och prismässigt. Så tror jag att det kommer spela ut. Folk kommer inte bygga nya terrasser i samma omfattning och byggandet av nya hus saktar typiskt ned i en konjunkturnedgång. Efterfrågan kommer nog minska på sågade trävaror så pass mycket att priserna börjar normaliseras in i nästa år. Sedan har du andra produkter som exempelvis förpackningsmaterial och säckpapper, där det blivit ett förnyat underskott i Europa. Jag tror att även om utbudet kommer vara ett fortsatt problem kommer efterfrågan sakta ned betänkligt om man tittar in i nästa år. Vi räknar därav med en normalisering av priser på skogsprodukter i allmänhet, från förvisso väldigt höga nivåer”, säger Christian Kopfer.

Om Ryssland skulle dra sig ur Ukraina, eller om det blir någon form av ett fredligare läge, tror du handelsrelationer kan upprättas igen med Ryssland eller är det för sent – då tänker jag särskilt för skogsråvaror?

”Nej, jag tror det blir svårt. Jag tror inte sanktionerna kommer att reverseras. Tittar man rent prismässigt kommer det nog fortsatt vara brist på skogsråvara, även om det skulle bli någon form av fredsavtal”, resonerar analytikern.

 

Bergs Timber B, Billerudkorsnäs, Börsguiden, EnQuest PLC, Fingerprint B, Holmen A, Holmen B, Lundin Mining, Millicom International Cellular, Nordea Bank, Nordea Bank FDR, Nyheter, SCA A, SCA B, Stora Enso A, Stora Enso R, Storskogen, Transtema

Börsens vd om måndagens blixtkrasch

Tobbe Rosén gjorde teknisk analys på index, råvaror, valutor, en jämförelse på skogsbolag och ett tiotal tittarönskemål.

Teknisk analys: S&P500, DAX, OMXS30, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Bitcoin, Guld, Silver, Koppar, Olja, Stora Enso, SCA, Holmen, Billerud Korsnäs, Storskogen, Boliden, Hexagon, Millicom, Lundin Mining, Bergs Timber, Enquest, Fingerprint, Nordea, Transtema.

Börsguiden, Nyheter, Stora Enso A, Stora Enso R

Stora Enso vill sälja fyra pappersbruk

Avsikten med försäljningen är att i linje med koncernens strategi fokusera på den långsiktiga tillväxtpotentialen för förnybara produkter inom förpackningar, bygglösningar och innovationer inom biomaterial.

”I linje med Stora Ensos strategi är papper inte ett strategiskt tillväxtområde för koncernen”, skriver bolaget.

Anläggningarna som är aktuella för försäljning är Anjala, i Finland, Hylte och Nymölla i Sverige samt Maxau beläget i Tyskland.

Tillgångarna är högkvalitativa anläggningar för pappers- och massaproduktion med stark infrastruktur och kvalificerad och erfaren personal, heter det.

Stora Ensos anläggning i Langerbrugge i Belgien kommer att vara kvar inom koncernen.

De fyra anläggningarna är föremål för försäljning i en eller flera transaktioner. Stora Enso har inte åtagit sig någon tidsfrist för när avyttringen ska vara avslutad.

Den påbörjade försäljningsprocessen har ingen omedelbar effekt på Stora Ensos pappersverksamhet som fortsätter att betjäna sina respektive kunder, framgår det vidare.

Bolaget har för närvarande fem produktionsanläggningar för papper vilka stöds av funktioner inom divisionen för försäljning, ledning och administration. Totalt sysselsätter divisionen Paper cirka 2 200 anställda. År 2021 uppgick Paper-divisionens omsättning till 1 703 miljoner euro.

Börsguiden, Nyheter, Stora Enso A, Stora Enso R

Stora Enso slog förväntningarna

Stora Ensos operativa rörelseresultat uppgick till 410 miljoner euro för det tredje kvartalet 2021. Analytiker hade i genomsnitt förväntat sig 371 miljoner euro enligt Infronts sammanställning av nio analytikers prognoser.

Den operativa rörelsemarginalen blev 15,9 procent, att jämföra med väntade 15 procent.

Resultat före skatt landade på 349 miljoner euro. Analytikerna hade räknat med ett resultat före skatt på 335 miljoner euro.

Försäljningen uppgick till 2.577 miljoner euro. Här låg snittprognosen på 2.474 miljoner euro.

Upprepar prognos

Stora Enso upprepar prognosen om att det operativa rörelseresultatet för 2021 kommer vara högre jämfört med 2020.

Det framgår av bolagets rapport för det tredje kvartalet.

Vidare noterar skogskoncernen att den globala ekonomiska aktiviteten fortsätter på en ”hälsosam nivå med god efterfrågan på Stora Ensos produkter i de viktigaste segmenten”.

Den negativa effekten från planerade underhållsstopp beräknas bli cirka 129 miljoner euro för årets fjärde kvartal. För det nyligen gångna tredje kvartalet hade underhållsstopp en negativ effekt om 169 miljoner euro.

Miljardinvestering i kartongproduktion

Stora Enso investerar 97 miljoner euro i en utökning av kartongproduktionen vid Skoghalls bruk söder om Karlstad. Samtidigt inleder bolaget en förstudie för att konvertera den andra, för närvarande vilande, linjen vid Uleåborgs bruk i Finland till produktion av förpackningskartong.

Det framgår av ett pressmeddelande.

”Efterfrågan på hållbara förpackningar ökar … Investeringen i Skoghall kommer ytterligare att främja lönsam tillväxt inom attraktiva segment, såsom vätskekartong och konsumentkartong”, skriver bolaget.

Investeringen förväntas vara slutförd under andra halvåret 2023. Till följd kan den årliga produktionen av förpackningskartong i Skoghall ökas med cirka 100.000 ton, till en total kapacitet på över 900.000 ton, förutsatt att miljötillstånd ges.

Investeringsbeslutet fattas efter att det förprojekt som tillkännagavs i november 2020 nu har slutförts. Baserat på förprojektet har Stora Enso beslutat att inte gå vidare med den planerade utökningen av massakapaciteten.

Den ursprungliga förstudien räknade med en investering på cirka 800-850 miljoner euro för en utökning av både massa- och kartongkapaciteten.

Kartongexpansionen i Skoghall kommer att implementeras genom att åtgärda flaskhalsarna vid en av de befintliga produktionslinjerna, och genomförs i två steg under de planerade underhållsstoppen.

Vad gäller verksamheten i Uleåborg har inkörningen av den första konverteringen från pappersproduktion till kraftliner för livsmedelshantering gått snabbare än beräknat sedan produktionen startade i början av året.

”En andra konvertering skulle ytterligare stärka Uleåborgs flexibilitet och konkurrenskraft genom integrerad tillgång på massa, lägre fasta och rörliga kostnader, samt möjlighet att utnyttja den intilliggande djuphavshamnen. Förstudien kommer att vara slutförd i början av 2022”, skriver bolaget.