Patrick Harker uppgav att Feds policy för tillfället kommer hållas still (”hold steady”).
”Medan den ekonomiska situationen förbättras är återhämtningen fortfarande i sitt tidiga skede, och det finns ingen anledning att dra tillbaka stödet än”, framhöll Patrick Harker.
Boozt skriver att utvecklingen överträffade förväntningarna som en följd av tilltagande stark tillväxt för både Boozt och Booztlet genom hela kvartalet. Förbättringen i rörelseresultatet var drivet av en förbättrad bruttomarginal och en lägre andel operativa kostnader, heter det.
Vidare justeras helårsprognoserna upp. Nettoomsättningstillväxten väntas nu bli mellan 25 och 30 procent, att jämföra med tidigare intervall på 20-25 procent. Den justerade rörelsemarginalen spås bli över 5,5 procent. Här väntades tidigare en marginal på över 5 procent.
Boozt betonar grundläggande antagandena bakom utsikterna är mer osäkra än normalt på grund av pandemin.
Rapporten för det första kvartalet väntas den 7 maj.
Det rapporterar flera medier.
Carnegie resonerar att komponentbristen som råder inom industrin kommer sinka återhämtningen under det första kvartalet för bilsäkerhetsföretaget, och att de begränsningar som ses för globala leveranskedjor kommer leda till minskad produktion av nya bilar under årets första och andra kvartal.
Vid en något längre framåtblick intar dock Carnegie ett mer positivt ställningstagande.
”Vi förväntar oss att flera faktorer kommer agera stöd för efterfrågan på bilar, såsom disponibel inkomst, höga sparandesatser, kredittillgänglighet och kortvariga utbudsbegränsningar som i sin tur kommer driva på leveranserna in i andra halvan av 2021 samt 2022”, skriver banken i analysen.
Under tisdagens förmiddagshandel var aktien i Veoneer upp cirka 4 procent till drygt 216 kr.
Hon noterar att många säger att vi är ”mitt i krisen”, men ur ekonomi- och vaccinperspektiv är vi inte det. Ur ett politiskt perspektiv kan det däremot vara tacksamt att säga det för att få igenom favoritprojekt. Frågan är vad vi ska ”omstarta” just nu, som finansminister Magdalena Andersson talar om.
Vi pratar 95 procent av tiden om krisbranscher som står för 3-4 procent av BNP, det gäller hotell, restaurang och nöjen som går dåligt, men resten växer bra och har brist på kompetens. Det är krisbranscherna som bör få hjälp, vi har behandlat dem lite styvmoderligt. Men när ekonomin öppnar igen ska vi inte ge pengar till taxi och hotell, framhåller hon.
Däremot kan man ge pengar till strukturförändringar, men då ska man också vara tydlig med det, att vi vill förbättra infrastruktur, energi eller AI.
Det handlar till exempel om utbildning, som alltid är ett prioriterat område. Här skulle man kunna göra mer, och även hållbarhetsfrågan, och där är energin avgörande.
Generellt tycker Annika Winsth att ekonomierna har återhämtat sig förvånansvärt bra, vilket även gäller arbetsmarknaden.
Det som även har gjort att aktiemarknaderna gått så bra är att centralbankerna har genomfört en så extrem politik, och pumpat ut pengar vilket lett till att aktörer tagit mer risk.
En grundläggande faktor för att ekonomierna återhämtat sig är att världshandeln öppnade så snabbt. Sedan beror det på vilket land man tittar på, men i till exempel Sverige så var vi tillbaka till förkrisnivå tidigt i vissa sektorer.
Att vaccinen funkar har varit en positiv signal, och sedan har vi haft stimulanspaketen i ryggen, där centralbanker och finanspolitiken har öst ut under pandemin. Ovanpå det säger de att de ska ösa ut ännu mer pengar.
”Vi går in i den här återhämtningsfasen när vi har pandemin bakom oss men vi har då fortfarande fullt med pengar i omlopp”, säger hon.
Då stiger ju räntorna, då ska de inte ligga på förkrisnivåer. Och ju mer räntorna stiger ska kapitalet söka mindre risk för samma avkastning, och då alla ligger med mycket risk kan det bli stora skiften. Nånstans runt 3 procent brukar man säga att då skiftar man över till säkrare papper, säger Annika Winsth.
Nu är därför mycket fokus på hur långt centralbanker låter långräntorna komma upp. Än så länge säger Fed att så länge räntorna stiger ”av godo”, av konjunkturskäl, då är det okej. ECB är mer oroligt, de vet att Italien är så skuldsatt, och kommer vara angelägna att hålla emot.
Annika Winsth vill ge beröm till centralbankerna för deras krishantering denna gång, om de inte varit där hade det nog blivit ”lite halvpanik” på många marknader, menar hon. Problemet är snarare att man inte backade under högkonjunkturen 2015-2019,
”Lärdomen är att det är väldigt enkelt att ösa på men extremt svårt att backa ur”, säger hon.
De enda som lyckats höja räntan var Fed, och det kommer att bli en debatt längre fram om ”insiders och outsiders”.
Centralbanker har agerat för att få upp inflationen, men problemet blir när inflationsmålet blir viktigare än den finansiella stabiliteten. Man har haft en för stark drivkraft att nå målet och konsekvensen kan bli att man får en bubbla på bostadsmarknaden som spricker, vilket kan ta tio år att reparera. Det är lättare att acceptera en inflation som ligger lite under målet.
”Riskerna är större med den expansiva politiken än vinsterna”, säger hon i intervjun med Trading Direkt.
Goldman Sachs analytiker har därför valt ut ett antal bolag i flera olika sektorer som sina europeiska förstahandsval.
I banksektorn väljer banken bland annat franska Crédit Agricole, tyska Commerzbank och nederländska ABN Amro. I kategorin resor och fritid har Goldman fastnat för den franska lotterioperatören La Francaise Des Jeux, och inom bygg för de likaledes franska bolagen Vinci och Bouygues.
Inom kraft och energi föredrar Goldman Sachs de franska bolagen EDF och Engie, italienska Hera och Italgas, samt det spanska Enagas.
På telekomsidan väljer banken Telecom Italia, den belgiska operatören Proximus och den franska operatören Iliad.
Inom detaljhandeln lyfter Goldman Sachs fram den franska dagligvarujätten Carrefour, samt den tyska onlinemodehandlaren Zalando.
”Vaccinationsprogrammet i EU har fått en långsam start i jämförelse med programmen i USA och Storbritannien: antalet smittade har stigit i flera länder i Europa och nedstängningar har även återinförts i vissa länder. /…/ Bortom de närmaste veckorna, däremot, räknar våra ekonomer med en stark återhämtning i Europa, deras tro stiger faktiskt på att Euroområdet kommer att återhämta sig kraftigt in i sommaren”, skriver bankens analytiker.
Ilija Batljan har köpt aktier i Swedbank för cirka 6 miljoner kronor, och för nästan lika mycket i Handelsbanken. Vidare har han ökat med 235.000 aktier i Nordea där han sedan tidigare ägare runt 50.000 aktier. Investeringen i mars i Nordea uppgick till cirka 20 miljoner kronor, om man utgår från snittkursen under perioden.
Utöver köpen i bankerna har SBB-chefen handlat 400.000 aktier i Telia, en investering värd cirka 15 miljoner kronor.
Ilija Batljans portfölj omfattar innehav i totalt 15 svensknoterade bolag, enligt ägardatatjänsten Holdings. De värdemässigt fem största innehaven finns i fastighetsbolag: SBB, Kungsleden, Odd Molly, Fastpartner och Nyfosa. Mer än hälften av portföljvärdet ligger i SBB.
Ilija Batljan köpte i början av mars även aktier i just SBB för nästan 15 miljoner kronor, en transaktion som rapporterats in till Finansinspektionens insynsregister och som Nyhetsbyrån Direkt tidigare skrivit om.
Det framgår av en sektoruppdatering från den tyska banken som upprepar köprekommendation på ovanstående banker.
Riktkursen för Swedbank, där rekommendationen behåll upprepas, ökas till 196 från 188 kr.
Även SEB får höjd riktkurs till 117 kr, från 109, där rekommendationen behåll råder.
Danske Bank får av Deutsche Bank höjd riktkurs till 127 danska kr från 120 kr. Rekommendationen behåll kvarstår.
I Norge får DNB ökad riktkurs till 194 från 180 norska kr med upprepad behållrekommendation.
DNB förväntar sig en stabil marginalförbättring av Getinge under det första kvartalet med stöd av effektivitetsåtgärder som väntas ge bränsle till värderingen framöver.
När pandemin lägger sig förväntar sig DNB att affärsområdet Surgical Workflow kan överträffa konsensus.
En andra och tredje våg av covid-19 förväntas enligt DNB ha pressat ned antalet kirurgiska ingrepp under kvartalet samt försäljning av engångsartiklar relaterat till dessa ingrepp. En stadig utrullning av vaccinationer globalt väntas lätta på påverkan från covid-19 under 2021 och ge sjukhusen utrymme för att arbeta sig igenom de operationer som har skjutits framåt i tiden.
DNB framhåller även valuta som en förväntad motvind under det första kvartalet.
SEB har höjt sina estimat för det justerade rörelseresultatet med 1 till 4 procent för åren 2021 till 2023. I kvartalet väntas förhöjda volymer inom ventilation kombinerat med en stark utveckling för ECMO, vilket väntas ge en positiv mixeffekt.
Trots att Getinge, enligt SEB har potential för att överträffa sin prognos för helåret 2021 förväntar sig banken att prognosen lämnas oförändrad i samband med rapporten.
DNB höjer sin rekommendation för Getinge till köp från behåll. Riktkursen justeras upp till 305 kr från tidigare 225 kr.
SEB höjer sin riktkurs för Getinge till 280 kr från tidigare 255 kr med en bibehållen köprekommendation.
Vid börsens stängning på måndagen den 12 april var senaste avslut i Getinge vid kursen 253,80 kr.
Posten motsvarar nästan 2,3 procent av bolaget och är värd i runda slängar nästan 800 miljoner kr. Försäljningen gjordes via Cristina Stenbecks bolag Verdere Sarl.
Kinnevik, som Cristina Stenbeck fortfarande är storägare i, delade ut sitt innehav om nästan 38 miljoner aktier i Millicom under 2019 varefter Cristina Stenbeck fick ett direktinnehav i telekom- och kabeloperatören som numera har verksamhet i främst Latinamerika.
Millicom startades av Jan Stenbeck år 1990.
”Vi kommenterar inte våra affärer”, säger Verderes vd Mikael Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt.