”Sverige står stabilt i krigets skugga. Vi har få exponeringar mot Ryssland, men tillväxtkartan ritas om och vi kommer att få se en inflationschock för hushållen”, sade han.
Den höga inflationen slår mot hushållens köpkraft, vilket gör att hushållens konsumtion minskar och dämpar tillväxten. Framför allt väntas hushållen dra ned på inköp av större varaktiga varor och prioritera upplevelser och tjänster efter pandemin.
”Finanspolitiken kommer att stötta upp när hushållen håller igen”, sade Mattias Persson och tillade spelplanen för finanspolitiken nu helt förändrats i krigets spår med satsningar på försvaret, ett ökat flyktingmottagande och kompensation till hushållen för höga priser.
Energipriser och livsmedelspriser stiger kraftigt till följd av kriget i Ukraina och inflationen kommer att stiga upp mot närmare 6 procent i mars innan den gradvis börjar dämpas igen. Men inflationsuppgången är bredare än enbart energi, påpekade Mattias Persson, och tillade att även den underliggande inflationen nu väntas ligga väldigt högt de kommande åren.
”Vi har den högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes. Riksbanken ställs nu inför en annan utmaning och de behöver nu höja reporäntan”, sade han.
Han sade att även om inflationen har sin grund i två utbudschocker – pandemin och kriget i Ukraina – som Riksbanken inte kan göra något åt, breddas inflationstrycket allt mer och allt är inte längre importerat.
”Inflationen är bredare, vi har mycket mer övervältring än tidigare. Riksbanken måste agera, de måste slå vakt om inflationsmålet. Risken är att inflationsförväntningarna börjar stiga”, sade han.
Swedbank räknar med att Riksbanken höjer reporäntan med 25 punkter vid kommande räntemöte i april, men det kan inte uteslutas att det i stället blir en 50-punktershöjning höjning i juni. De tror på höjningar vi kommande sex möten i rad, till 1,50 procent i april 2023, där Riksbanken sedan stannar.
”Det är räntehöjningar som kommer att kännas för hushållen”, sade Mattias Persson.
Swedbanks bedömning är att den starka bostadsmarknaden består några månader till, men att högre bolåneräntor sedan får bostadspriserna att plana ut från och med det andra halvåret i år.
”Vi tror inte på fallande priser, vi har fortfarande ett underskott på bland annat villor och vi har pandemieffekter där många fortsatt vill bo större”, sade Mattias Persson och tillade att utplanade bostadspriser också är precis vad Riksbanken vill se.
Samtidigt räknar Swedbank med att Riksbanken minskar sina värdpappersköp långsamt och gradvist framöver och avvecklar innehavet av statsskuldsväxlar under det andra halvåret i år.
Förutom hushållen kommer också delar av industrin att få det tufft med höga råvarupriser och leveransstörningar, men det finns också delar som gynnas av satsningar på försvar och den gröna omställningen, bedömer Swedbank.
Mattias Persson sade att kriget i Ukraina drabbar världsekonomin, med lägre tillväxt och högre inflation.
”Men det finns motverkade effekter, framför allt finanspolitiken. Nu diskuteras satsningar på försvaret och grön omställning”, sade han.
Han sade att kriget i Ukraina gett en förnyad skjuts uppåt åt råvarupriser, men även nya leveransstörningar och högre transportkostnader, som redan lyfts av pandemin.
”Vi har två utbudschocker. Inflationen är hetare än på decennier”, sade han.
Den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft och dämpar tillväxten, där centralbankerna nu måste gå en delikat balansgång och strama åt för att få ned den höga inflationen, men inte så mycket att det slår alltför hårt mot tillväxten.
”Vi tror att centralbankerna kommer att vara framtunga och göra många höjningar i år men inte så mycket nästa år”, sade Mattias Persson.