”Det rekordhöga utbudet beror på två saker. Dels har vi haft en trend med ett ökat utbud sedan 2017, som mest sannolikt hänger ihop med amorteringskraven, dels har vi pandemin som fått många att söka större bostäder”, säger Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet, till Nyhetsbyrån Direkt.

Augusti är den månad på året då utbudet av ettor är som högst och i år fanns det 4.744 ettor till salu på Hemnet i augusti, nytt rekord för en enskild månad och 15 procent fler än i augusti i fjol.

”Det kommer ut många ettor till salu och de går långsammare att sälja än tidigare, vilket bygger upp utbudet”, säger Erik Holmberg.

Utbudet av ettor har alltså ökat trendmässigt sedan mitten av 2017. Mätt som ett tolv månaders glidande medelvärde, som jämnar ut de stora säsongsvariationerna, fanns det åren före 2017 drygt 2.000 ettor till salu varje månad på Hemnet. Detta har sedan stigit successivt och för att nu vara över 3.500, alltså en uppgång med närmare 70 procent.

”Det beror mest sannolikt på amorteringskraven, som slår hårdare mot ensamma låntagare. Det ger en lägre köpkraft och minskad efterfrågan”, säger han.

Den 31 augusti avslutades det undantag för amorteringskraven som gällt under pandemin. Enligt Erik Holmberg är det inte givet hur detta kommer att påverka marknaden för ettor.

”När amorteringskraven kommer tillbaka kanske en del måste välja mindre lägenheter än de annars kunde ha gjort. Trots att det höga utbudet av ettor sannolikt till stor del beror på amorteringskraven är det inte säkert att utbudet ökar när kraven kommer tillbaka, det kan bli tvärtom”, säger han.

Han tillägger att små lägenheter också kan få revansch om pandemin går mot sitt slut.

”Om saker och ting börjar återgå till det normala igen kan man tänka sig att den ökade efterfrågan på större boyta också avtar, vilket skulle vara till fördel för enrummare. Dessutom kan fler yngre komma tillbaka i jobb igen, vilket kan leda till ett uppsving för ettor”, säger Erik Holmberg.

Bild: Utbud ettor

”Vi ser risk för en mindre nedgång, en liten sättning som inte får någon större realekonomisk betydelse. Vi ser fortsatt ingen trigger för ett större prisfall på bostadsmarknaden och ett viktigt skäl till det är Riksbanken”, sade hon.

Hon sade att fortsatt låga räntor talar för att det inte blir mer än en mindre nedgång. Dessutom väntas inga ytterligare regeländringar inför riksdagsvalet nästa år.

”Det är dock inte osannolikt att man börjar trappa ned ränteavdraget efter valet”, sade Susanne Spector.

Därmed steg priserna återigen efter nedgången i juli. För de allra största lägenheterna, om 100 kvadratmeter eller mer, sjönk dock priserna i augusti.

”Efter vad som tycks vara en tillfällig nedgång i juli så steg bostadsrättspriserna i Stockholm återigen i augusti. Man kan dock notera att priserna på de allra största bostäderna föll tillbaka något. Om detta är ett resultat av en minskad ‘pandemieffekt’ eller ej återstår att se. Vilken effekt det återinförda amorteringskravet kommer att ha på bostadspriserna kommer vi dessutom få svar på under de närmaste månaderna,”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

Det är SHB:s makroekonom Helena Bornevall som i en kommentar konstaterar att bostadspriserna enligt det kvalitetsjusterade HOX-indexet sjönk 0,8 procent under juli. Det motsvarar en säsongsrensad nedgång på 0,2 procent. Inte mycket till nedgång alltså men de stora prisökningarna vi sett det senaste året är nu ett minne blott.

Handelsbanken förväntar sig förvisso en stark konjunkturåterhämtning under andra halvåret och nästa år. Dessutom lär förbättringar på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor ger stöd till bostadspriserna.

Men det finns samtidigt en osäkerhet kring såväl Covid-19-pandemin som kring efterfrågan på bostäder, menar Handelsbanken.

”Vi bedömer att efterfrågan på bostadsköp kommer att förbli hög men inte fortsätta att öka, och att något fler säljare kommer in på marknaden. Sammantaget ser vi framför oss att budgivningarna svalnar något när spekulanterna har fler objekt att välja bland, samt av det redan uppdrivna prisläget. Vi tror alltså att vi har sett slutet på de mycket snabba prisökningarna, även om vi bedömer att priserna kan stiga något ytterligare från denna nivå. Vår prognos är att bostadspriserna ökar med nära 5 procent nästa år”, skriver Helena Bornevall.

”Det här är ett tecken på att marknaden har börjat ta fart igen och att många vill sälja sin lägenhet inför hösten. Det är också intressant att fler lägenheter till salu går till avslut snabbare, trots det högsta totala utbudet på marknaden någonsin” säger Karin Grundeus, marknadskommunikatör på Booli, i en kommentar.

Totalt fanns det vecka 32, för två veckor sedan, runt 27.900 bostadsrätter på Booli som antingen var till salu eller snart till salu, vilket alltså är rekordhögt och 10 procent över nivån i fjol.

Trots det stigande utbudet har antalet dagar en lägenhet ligger ute till försäljning samtidigt minskat till i snitt 13 dagar från 16 dagar i fjol. Vidare är det fler lägenheter som säljs före visning, just över 15 procent.

Hon konstaterar dock att hösten är svårbedömd med stark konjunktur men också tilltagande smitta.

”Det är tydligt att låg vaccinationsgrad eller -vilja är en risk för tillväxten. Det i sin tur påverkar centralbanker och räntor. Smittspridningen ökar nu i Asien och delar av USA – regioner och länder som är centrala för den globala ekonomiska utvecklingen”, skriver Winsth.

När det gäller USA så kommer Feds agerande få stor inverkan på räntemarknaden framöver. En rad ledamöter har uttryckt att stimulanserna bör minskas redan i år.

”Den senaste utvecklingen har möjligen gett dem kalla fötter, då det finns ledamöter som indikerar att deltavågen som sveper över USA kan skjuta fram det beslutet”, skriver Winsth.

”Men huvudscenariot är att styrkan i ekonomierna överväger. Mot slutet av året är det ändå mycket som talar för att stark konjunktur öppnar för att lätta något på krispolitiken. I den miljön lär räntor med längre löptider stiga”, skriver Winsth.

Även i Sverige finns styrketecken i ekonomin som talar för att krispolitiken borde fasas ut. Men det lär dock dröja innan Riksbanken agerar även om Fed inleder avtrappningen av stöden, menar Winsth.

”Det betyder att reporäntan inte förväntas ändras på länge, men att räntor med längre löptider kan komma upp även i Sverige då de styrs mer av konjunktur och global utveckling”, avslutar hon.

Tabell: Nordeas ränteprognos augusti 2021

Det är elbolaget Bixia som noterar att spotpriset på den nordiska elbörsen snittat på 44 öre per kWh i juni, 55 öre i juli och enligt prognos hamnar det på cirka 63 öre i augusti. Enlig Bixia handlar det om rekord för både juli och augusti månad.

 – Elpriset har aldrig tidigare varit så högt under sommarperioden om vi räknar juni till augusti som helhet. Om vi jämför med förra sommaren, där priset var det lägsta någonsin, blir kontrasterna naturligtvis mycket stora. Ifjol såg vi det blötaste och mildaste året någonsin, medan det har varit ett torrt år hittills med magasinsnivåer omkring 20 procentenheter lägre än ifjol. Lägg till det en pandemi och befarad lågkonjunktur med bränslepriser i botten och en marginalkostnad som gav kontinentala priser omkring 50 öre lägre per kWh än vad vi ser idag så har vi förklaringen till prisdifferensen i år mot ifjol, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia i ett pressmeddelande.

Samtidgt har priset  södra Sverige varit ännu högre – i snitt 75 öre per kWh. En orsak till att priset varit så högt är enligt Bixia den förlängda revisionen av kärnkraftverket Ringhals 3, vilket har tvingat Svenska Kraftnät att begränsa överföringskapaciteten på flera håll. När även Ringhals 4 helt enligt plan är i revision tvingas elen ta nya vägar, skriver Bixia.

– Det är den enskilt största anledningen till att vårt sydligaste elområde kopplats mot andra och dyrare elområden andra sidan Östersjön där marginalkostnaden för fossila kraftslag styr elpriset. Låga lagernivåer på gas har fortsatt att driva upp bränslepriserna under sommaren och den kontinentala kraften är också på ovanligt höga nivåer, vilket då spiller över på Norden och främst SE4, säger Johan Sigvardsson.

De kommande månadernas utveckling på elmarknaden kommer enligt Bixia att styras av nederbörd, politik och konjunkturåterhämtningen.

– Deltavariantens spridning och eventuell driftsättning av gasledningen Nord Stream 2 kan få bränslepriserna att sjunka mot mer normala nivåer vilket i så fall kommer pressa prisbilden, säger Johan Sigvardsson.

Men även om priset nu är rekordhögt går det ofta att minska kostnaderna genom att byta till ett elbolag som är relativt billigt. För skillnaderna är stora mellan olika bolag. Enligt jämförelsetjänsten Compricer har det billigaste rörliga elavtalet i område SE4 (södra Sverige) just nu ett pris på 86,00 öre per kWh inklusive moms och skatt. Det dyraste ligger däremot på hela 145,92 öre/kWh. För ett hushåll som gör av med 10 000 kWh per år innebär det en skillnad på hela 6000 kr per år. Kort sagt: det kan löna sig att se över sitt elavtal.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

”Nedgången är i linje med förväntningarna och väl i linje med vår prognos. Det är naturligt att bostadspriserna planar ut efter de otroligt kraftiga uppgångarna under det senaste året”, skriver Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector i en kommentar.

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna sjönk 0,8 procent i juli, vilket säsongsrensat motsvarar en liten nedgång om 0,2 procent. Det var den första säsongsrensade nedgången på bostadsmarknaden sedan i april 2020. I årstakt steg priserna 13,6 procent och de senaste tre månaderna har de varit stabila.

”Dämpade förväntningar”

För första halvan av augusti visar Valueguards data däremot på stigande priser på bostadsrätter i Stockholm, +0,7 procent från i juni, och i Göteborg, +0,7 procent. Dessa siffror är dock inte säsongsrensade och augusti är normalt en stark månad för bostadspriserna.

Susanne Spector noterar att hushållen fortsatt är optimistiska om bostadspriserna framåt, även om förväntningarna dämpats.

”Byggstarter har också tagit fart och antalet nya bostäder ökar snabbare än befolkningstillväxten. Ökat utbud av bostäder kommer att hålla tillbaka prisökningarna framöver”, skriver hon

Hon tillägger att slopandet av undantaget från amorteringskravet dessutom möjligen kan ha vissa psykologiska effekter.

”Priser fortsätter plana ut”

”Sammantaget räknar vi med att bostadspriserna fortsätter att plana ut under hösten. Sommarmånaderna är vanligtvis de svagaste på bostadsmarknaden, och preliminära uppgifter tyder på nya prisuppgångar i augusti. Låga räntor kommer fortsatt att ge stöd åt bostadsmarknaden, vilket gör att några större prisnedgångar är osannolika på kort sikt”, skriver Susanne Spector.

Elisabet Kopelman, ekonom vid SEB, noterar i bankens morgonbrev att juli, som väntat, blev en svagare månad för bostadspriserna.

”Statistiken stödjer bilden av en avmattning på svensk bostadsmarknad, vilket är i linje med signalerna från det kraftiga fallet i SEB:s Boprisindikator i augusti”, skriver hon.

Även hon noterar att bostadsbyggandet tagit fart, till nära toppnivåerna från 2017, vilket innebär ett ökat bidrag till tillväxten från bostadsbyggandet.

Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, skriver i en kommentar att byggandet av villor fortsatt är lågt och att majoriteten av de nya bostäderna är hyresrätter, vilket ger stöd åt priserna.

”Efterfrågan ökar inte lika snabbt”

Bankens bedömning är att det blir en stark ekonomisk återhämtning under det andra halvåret, där förbättringar på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor ger stöd åt bostadsmarknaden, även om det råder stor osäkerhet kring covid-19-pandmein och efterfrågan på bostäder.

”Vi tror att efterfrågan kommer att förbli stor, men inte fortsätta att öka snabbt, och att något fler säljare kommer in på marknaden, vilket leder till ett mindre gap mellan efterfrågan och objekt till salu. Sammanfattningsvis tror vi att vi har sett slutet på de mycket snabba prishöjningarna, och att vi nu återvänder lite mer till det vanliga”, skriver Helena Bornevall.