Kategoriarkiv: Bostad

Hemnet: Rekordhögt utbud av ettor

”Det rekordhöga utbudet beror på två saker. Dels har vi haft en trend med ett ökat utbud sedan 2017, som mest sannolikt hänger ihop med amorteringskraven, dels har vi pandemin som fått många att söka större bostäder”, säger Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet, till Nyhetsbyrån Direkt.

Augusti är den månad på året då utbudet av ettor är som högst och i år fanns det 4.744 ettor till salu på Hemnet i augusti, nytt rekord för en enskild månad och 15 procent fler än i augusti i fjol.

”Det kommer ut många ettor till salu och de går långsammare att sälja än tidigare, vilket bygger upp utbudet”, säger Erik Holmberg.

Utbudet av ettor har alltså ökat trendmässigt sedan mitten av 2017. Mätt som ett tolv månaders glidande medelvärde, som jämnar ut de stora säsongsvariationerna, fanns det åren före 2017 drygt 2.000 ettor till salu varje månad på Hemnet. Detta har sedan stigit successivt och för att nu vara över 3.500, alltså en uppgång med närmare 70 procent.

”Det beror mest sannolikt på amorteringskraven, som slår hårdare mot ensamma låntagare. Det ger en lägre köpkraft och minskad efterfrågan”, säger han.

Den 31 augusti avslutades det undantag för amorteringskraven som gällt under pandemin. Enligt Erik Holmberg är det inte givet hur detta kommer att påverka marknaden för ettor.

”När amorteringskraven kommer tillbaka kanske en del måste välja mindre lägenheter än de annars kunde ha gjort. Trots att det höga utbudet av ettor sannolikt till stor del beror på amorteringskraven är det inte säkert att utbudet ökar när kraven kommer tillbaka, det kan bli tvärtom”, säger han.

Han tillägger att små lägenheter också kan få revansch om pandemin går mot sitt slut.

”Om saker och ting börjar återgå till det normala igen kan man tänka sig att den ökade efterfrågan på större boyta också avtar, vilket skulle vara till fördel för enrummare. Dessutom kan fler yngre komma tillbaka i jobb igen, vilket kan leda till ett uppsving för ettor”, säger Erik Holmberg.

Bild: Utbud ettor

image

 

Nordea: Risk för mindre boprisnedgång 2022

”Vi ser risk för en mindre nedgång, en liten sättning som inte får någon större realekonomisk betydelse. Vi ser fortsatt ingen trigger för ett större prisfall på bostadsmarknaden och ett viktigt skäl till det är Riksbanken”, sade hon.

Hon sade att fortsatt låga räntor talar för att det inte blir mer än en mindre nedgång. Dessutom väntas inga ytterligare regeländringar inför riksdagsvalet nästa år.

”Det är dock inte osannolikt att man börjar trappa ned ränteavdraget efter valet”, sade Susanne Spector.

 

Vattenfall: Rejält höstväder krävs för att sänka elpriserna

Det är den ringa nederbörden, de höga temperaturerna, och svaga vindar som lett till de höga elpriserna i sommar. Tillkommer på denna för elpriset negativa lista är ett antal kärnkraftsrevisioner under sommaren. Resultatet blev kännbart i våra plånböcker.

Vattenfalls prognos för marknadspriserna på el i höst är 50-90 öre per kilowattimme, om det inte blir en blöt höst.

”Ser fortsatt torrt ut”

– Mycket pekar på att det kan bli en period med fortsatt höga elpriser i Norden om vi inte får en nederbördsrik höst. Höstregn förväntas men just nu ser det fortsatt torrt ut. Mycket pekar därför på fortsatt höga elpriser i höst, och till och med i vinter, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Spotpriset för juli var 59,05 öre per kilowattimme, och för augusti är det 65,67 öre per kilowattimme för elområde 3, vilket innebär södra Mellansverige.

Den 30 augusti landade spotpriset på 87,54 öre per kilowattimme, vilket är det högsta pris som noterats sedan februari 2012. Ett av skälen till detta prisrekord är bland annat att revisionen av kärnkraftverket Ringhals 3 har förlängts, vilket kombinerat med relativt vindstilla väderlek och höga tyska spotpriser på el pressat upp de nordiska priserna.

”Stora vindkraftsvariationer”

Augusti månadas rörliga elpris har varierat kraftigt på grund av att vindkraften haft stora variationer under månaden.

– Av erfarenhet vet vi att elpriset kan svänga fort och kraftigt åt båda hållen så det är bra att hålla koll på sitt elavtal men också använda energin effektivt och på så vis minska elkostnaden. Min fortsatta rekommendation är att om du vill ha kontroll på vad du betalar varje månad så är ett fast avtal med bytesrätt ett bra val. Det ger dig möjlighet att teckna om elavtalet till ett lägre elpris om elpriset går ner, säger Jonas Stenbeck.

Tabell: Tabellen nedan visar spotpriset i Sveriges fyra elområden under augusti i år som jämförs med spotpriset samma månad under 2020:

Spotpriset augusti 2021 2020
Elområde 1, Norra Sverige 57,55 öre/kWh 18,05 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige 57,55 öre/kWh 18,05 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige 65,67 öre/kWh 34,71 öre/kWh
Elomåde 4, Södra Sverige 83,68 öre/kWh 41,66 öre/kW
Källa: Vattenfall

 

Av: Christer Fälldin, christer.falldin@privataaffarer.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

 

Danske: Borätter i Stockholm steg 1,6 procent i augusti

Därmed steg priserna återigen efter nedgången i juli. För de allra största lägenheterna, om 100 kvadratmeter eller mer, sjönk dock priserna i augusti.

”Efter vad som tycks vara en tillfällig nedgång i juli så steg bostadsrättspriserna i Stockholm återigen i augusti. Man kan dock notera att priserna på de allra största bostäderna föll tillbaka något. Om detta är ett resultat av en minskad ‘pandemieffekt’ eller ej återstår att se. Vilken effekt det återinförda amorteringskravet kommer att ha på bostadspriserna kommer vi dessutom få svar på under de närmaste månaderna,”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank i Sverige, i en kommentar.

 

Handelsbanken: Boprisrusningen är över

Det är SHB:s makroekonom Helena Bornevall som i en kommentar konstaterar att bostadspriserna enligt det kvalitetsjusterade HOX-indexet sjönk 0,8 procent under juli. Det motsvarar en säsongsrensad nedgång på 0,2 procent. Inte mycket till nedgång alltså men de stora prisökningarna vi sett det senaste året är nu ett minne blott.

Handelsbanken förväntar sig förvisso en stark konjunkturåterhämtning under andra halvåret och nästa år. Dessutom lär förbättringar på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor ger stöd till bostadspriserna.

Men det finns samtidigt en osäkerhet kring såväl Covid-19-pandemin som kring efterfrågan på bostäder, menar Handelsbanken.

”Vi bedömer att efterfrågan på bostadsköp kommer att förbli hög men inte fortsätta att öka, och att något fler säljare kommer in på marknaden. Sammantaget ser vi framför oss att budgivningarna svalnar något när spekulanterna har fler objekt att välja bland, samt av det redan uppdrivna prisläget. Vi tror alltså att vi har sett slutet på de mycket snabba prisökningarna, även om vi bedömer att priserna kan stiga något ytterligare från denna nivå. Vår prognos är att bostadspriserna ökar med nära 5 procent nästa år”, skriver Helena Bornevall.

Rekordhögt utbud av borätter till salu

”Det här är ett tecken på att marknaden har börjat ta fart igen och att många vill sälja sin lägenhet inför hösten. Det är också intressant att fler lägenheter till salu går till avslut snabbare, trots det högsta totala utbudet på marknaden någonsin” säger Karin Grundeus, marknadskommunikatör på Booli, i en kommentar.

Totalt fanns det vecka 32, för två veckor sedan, runt 27.900 bostadsrätter på Booli som antingen var till salu eller snart till salu, vilket alltså är rekordhögt och 10 procent över nivån i fjol.

Trots det stigande utbudet har antalet dagar en lägenhet ligger ute till försäljning samtidigt minskat till i snitt 13 dagar från 16 dagar i fjol. Vidare är det fler lägenheter som säljs före visning, just över 15 procent.

 

Chefsekonomen: Liten boränteuppång i slutet av året

Hon konstaterar dock att hösten är svårbedömd med stark konjunktur men också tilltagande smitta.

”Det är tydligt att låg vaccinationsgrad eller -vilja är en risk för tillväxten. Det i sin tur påverkar centralbanker och räntor. Smittspridningen ökar nu i Asien och delar av USA – regioner och länder som är centrala för den globala ekonomiska utvecklingen”, skriver Winsth.

När det gäller USA så kommer Feds agerande få stor inverkan på räntemarknaden framöver. En rad ledamöter har uttryckt att stimulanserna bör minskas redan i år.

”Den senaste utvecklingen har möjligen gett dem kalla fötter, då det finns ledamöter som indikerar att deltavågen som sveper över USA kan skjuta fram det beslutet”, skriver Winsth.

”Men huvudscenariot är att styrkan i ekonomierna överväger. Mot slutet av året är det ändå mycket som talar för att stark konjunktur öppnar för att lätta något på krispolitiken. I den miljön lär räntor med längre löptider stiga”, skriver Winsth.

Även i Sverige finns styrketecken i ekonomin som talar för att krispolitiken borde fasas ut. Men det lär dock dröja innan Riksbanken agerar även om Fed inleder avtrappningen av stöden, menar Winsth.

”Det betyder att reporäntan inte förväntas ändras på länge, men att räntor med längre löptider kan komma upp även i Sverige då de styrs mer av konjunktur och global utveckling”, avslutar hon.

Tabell: Nordeas ränteprognos augusti 2021

  i dag 3 mån dec 21 jun 22 dec 22
Reporäntan 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
Boränta Nordea          
3 mån 2,39 2,39 2,39 2,39 2,39
2 år 1,75 1,75 1,80 1,95 2,00
5 år 1,89 1,89 1,95 2,00 2,10

Sommarens elpris det högsta någonsin

Det är elbolaget Bixia som noterar att spotpriset på den nordiska elbörsen snittat på 44 öre per kWh i juni, 55 öre i juli och enligt prognos hamnar det på cirka 63 öre i augusti. Enlig Bixia handlar det om rekord för både juli och augusti månad.

 – Elpriset har aldrig tidigare varit så högt under sommarperioden om vi räknar juni till augusti som helhet. Om vi jämför med förra sommaren, där priset var det lägsta någonsin, blir kontrasterna naturligtvis mycket stora. Ifjol såg vi det blötaste och mildaste året någonsin, medan det har varit ett torrt år hittills med magasinsnivåer omkring 20 procentenheter lägre än ifjol. Lägg till det en pandemi och befarad lågkonjunktur med bränslepriser i botten och en marginalkostnad som gav kontinentala priser omkring 50 öre lägre per kWh än vad vi ser idag så har vi förklaringen till prisdifferensen i år mot ifjol, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia i ett pressmeddelande.

Samtidgt har priset  södra Sverige varit ännu högre – i snitt 75 öre per kWh. En orsak till att priset varit så högt är enligt Bixia den förlängda revisionen av kärnkraftverket Ringhals 3, vilket har tvingat Svenska Kraftnät att begränsa överföringskapaciteten på flera håll. När även Ringhals 4 helt enligt plan är i revision tvingas elen ta nya vägar, skriver Bixia.

– Det är den enskilt största anledningen till att vårt sydligaste elområde kopplats mot andra och dyrare elområden andra sidan Östersjön där marginalkostnaden för fossila kraftslag styr elpriset. Låga lagernivåer på gas har fortsatt att driva upp bränslepriserna under sommaren och den kontinentala kraften är också på ovanligt höga nivåer, vilket då spiller över på Norden och främst SE4, säger Johan Sigvardsson.

De kommande månadernas utveckling på elmarknaden kommer enligt Bixia att styras av nederbörd, politik och konjunkturåterhämtningen.

– Deltavariantens spridning och eventuell driftsättning av gasledningen Nord Stream 2 kan få bränslepriserna att sjunka mot mer normala nivåer vilket i så fall kommer pressa prisbilden, säger Johan Sigvardsson.

Men även om priset nu är rekordhögt går det ofta att minska kostnaderna genom att byta till ett elbolag som är relativt billigt. För skillnaderna är stora mellan olika bolag. Enligt jämförelsetjänsten Compricer har det billigaste rörliga elavtalet i område SE4 (södra Sverige) just nu ett pris på 86,00 öre per kWh inklusive moms och skatt. Det dyraste ligger däremot på hela 145,92 öre/kWh. För ett hushåll som gör av med 10 000 kWh per år innebär det en skillnad på hela 6000 kr per år. Kort sagt: det kan löna sig att se över sitt elavtal.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Här kan du med hjälp av Compricer jämföra elpriser och få hjälp med att byta elhandelsbolag.

Analytiker: Lugnare bomarknad framöver

”Nedgången är i linje med förväntningarna och väl i linje med vår prognos. Det är naturligt att bostadspriserna planar ut efter de otroligt kraftiga uppgångarna under det senaste året”, skriver Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector i en kommentar.

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna sjönk 0,8 procent i juli, vilket säsongsrensat motsvarar en liten nedgång om 0,2 procent. Det var den första säsongsrensade nedgången på bostadsmarknaden sedan i april 2020. I årstakt steg priserna 13,6 procent och de senaste tre månaderna har de varit stabila.

”Dämpade förväntningar”

För första halvan av augusti visar Valueguards data däremot på stigande priser på bostadsrätter i Stockholm, +0,7 procent från i juni, och i Göteborg, +0,7 procent. Dessa siffror är dock inte säsongsrensade och augusti är normalt en stark månad för bostadspriserna.

Susanne Spector noterar att hushållen fortsatt är optimistiska om bostadspriserna framåt, även om förväntningarna dämpats.

”Byggstarter har också tagit fart och antalet nya bostäder ökar snabbare än befolkningstillväxten. Ökat utbud av bostäder kommer att hålla tillbaka prisökningarna framöver”, skriver hon

Hon tillägger att slopandet av undantaget från amorteringskravet dessutom möjligen kan ha vissa psykologiska effekter.

”Priser fortsätter plana ut”

”Sammantaget räknar vi med att bostadspriserna fortsätter att plana ut under hösten. Sommarmånaderna är vanligtvis de svagaste på bostadsmarknaden, och preliminära uppgifter tyder på nya prisuppgångar i augusti. Låga räntor kommer fortsatt att ge stöd åt bostadsmarknaden, vilket gör att några större prisnedgångar är osannolika på kort sikt”, skriver Susanne Spector.

Elisabet Kopelman, ekonom vid SEB, noterar i bankens morgonbrev att juli, som väntat, blev en svagare månad för bostadspriserna.

”Statistiken stödjer bilden av en avmattning på svensk bostadsmarknad, vilket är i linje med signalerna från det kraftiga fallet i SEB:s Boprisindikator i augusti”, skriver hon.

Även hon noterar att bostadsbyggandet tagit fart, till nära toppnivåerna från 2017, vilket innebär ett ökat bidrag till tillväxten från bostadsbyggandet.

Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, skriver i en kommentar att byggandet av villor fortsatt är lågt och att majoriteten av de nya bostäderna är hyresrätter, vilket ger stöd åt priserna.

”Efterfrågan ökar inte lika snabbt”

Bankens bedömning är att det blir en stark ekonomisk återhämtning under det andra halvåret, där förbättringar på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor ger stöd åt bostadsmarknaden, även om det råder stor osäkerhet kring covid-19-pandmein och efterfrågan på bostäder.

”Vi tror att efterfrågan kommer att förbli stor, men inte fortsätta att öka snabbt, och att något fler säljare kommer in på marknaden, vilket leder till ett mindre gap mellan efterfrågan och objekt till salu. Sammanfattningsvis tror vi att vi har sett slutet på de mycket snabba prishöjningarna, och att vi nu återvänder lite mer till det vanliga”, skriver Helena Bornevall.

 

Valueguard: Bostadspriserna sjönk i juli

Bostadspriserna har stigit 13,6 procent under de senaste tolv månaderna, en nedväxling från 16,8 procent i juni. Årstakten dämpas nu av att priserna snabbt vände upp igen i fjol efter en nedgång under den inledande coronakrisen.

Priserna på bostadsrätter sjönk 0,8 procent i juli jämfört med föregående månad, medan villapriserna sjönk 0,9 procent. Säsongsrensat är det större skillnader, priserna på bostadsrätter sjönk med 1,1 procent och villapriserna med 0,3 procent.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 8,7 procent, en nedväxling från 11,5 procent i juni, samtidigt som villapriserna stigit 16,6 procent, ned från 20,1 procent förra månaden.

Under första halvan av augusti syns tecken på en uppgång igen. Priserna på bostadsrätter har stigit med 0,7 procent i Stockholm och med 0,6 procent i Göteborg, jämfört med föregående månad.

”Detta är i linje med den starka utvecklingen på bostadsmarknaden vi sett under lång tid”, skriver Valueguard i en kommentar.

Fastighetsmäklaren Bjurfors noterar att det varit lite lugnare på bostadsmarknaden i sommar.

”Det är inte samma hysteri som för några månader sedan. Efter alla uppgångar märker vi att det har börjat infinna sig en trötthet hos köparna”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm, i en kommentar.

Hans kollega i Skåne, Mattias Larsson, menar att man måste tolka prisnedgången i juni och juli med försiktighet.

”Under semesterveckorna läggs det ut färre bostäder i centrala lägen, vilket betyder lägre medelpriser. Min bedömning är att vi även fortsättningsvis kommer att ha en stark marknad, även om jag tror att trycket från köparna kommer att dämpas något”, säger han.

Erik Olsson Fastighetsförmedling skriver i en kommentar att den mer avvaktande bostadsmarknaden på sistone är i linje med en ordentlig nedgång av boprisförväntningarna enligt deras eget Erik Olsson bostadsindex, som nu sjunkit tillbaka till ungefär samma nivå som före pandemin.

”Ett oklart politiskt läge och utspel med åtgärder som ökar boendeutgifterna för att dämpa ökningen av bolånen och höstens kommande utbudsökning som måste mötas av större efterfrågan ökar osäkerheten nu. Det är snarast starkt att prisförväntningarna är lika höga nu som innan pandemin, trots att vi redan har haft stora prisuppgångar sedan dess”, skriver de.

Valueguards boprisstatistik bygger på data från bland andra Svensk Mäklarstatistik, som sedan bearbetas för att ta hänsyn till att det säljs olika typer av bostäder varje månad. Genom att statistiken är kvalitetsjusterad mäts den underliggande prisutvecklingen på bostadsmarknaden.

Prisutveckling procent m-m 3 mån 12 mån
HOX        
Sverige   -0,8 0,0 13,6
Bostadsrätter      
Sverige   -0,8 0,0 8,7
Stockholm -1,2 -0,4 8,4
Göteborg   -0,6 0,0 6,2
Malmö   -0,5 0,3 14,4
Villor        
Sverige   -0,9 0,0 16,6
Stockholm -1,2 -0,8 16,0
Göteborg   -1,9 -1,2 17,5
Malmö   -1,1 0,1 19,7
 

Bild: Bostadspriser HOX-index

 

image

 

Bild: Bostadspriser, förändring i årstakt

 

image

 

Bild: Bostadspriser Stockholm, förändring i årstakt

 

image