I dag släpper FI årets bolånerapport som visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.

”Det bekräftar att den mänskliga kris och ekonomiska nedgång som pandemin medfört inte har minskat hushållens benägenhet att låna. Vi ser också att bostadspriserna och hushållens skulder stiger snabbare nu än i höstas när data till bolånerapporten samlades in”, konstaterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen på DN Debatt.

Det låga ränteläget gör förstås att det är attraktivt att låna pengar, menar FI. Men pandemin har också gjort att många velat ha större bostäder när de arbetar hemma.

”Detta gör att de är beredda att lägga mer på sitt boende och för det behöver de låna mer”, skriver Thedéen.

Det finns kort sagt flera förklaringar till stigande bostadspriser. Men FI menar att det går för fort och för långt.

”I en miljö där tillgångspriser bara stiger – inte bara på bostäder – finns en risk för att många rycks med, i tron att det kommer att fortsätta så och bli ännu dyrare att köpa senare. Det gör att de betalar mer och därmed måste låna mer. Och så vrids pris- och lånespiralen ett varv till. Det är en oroande utveckling”, skriver Thedéen.

Men växande skulder gör hushållen känsliga för högre räntor.

”Risker kopplade till hushållens stora bolån var orsaken till att FI införde amorteringskrav. De har bidragit till att nya bolånetagare tar mindre lån, vilket har dämpat bostadspriserna. Och de som tog lån tidigare år har hunnit betala av en del. På så sätt var hushållen mindre sårbara när pandemin kom”, menar Thedéen.

I april i fjol beslutade FI att ge bankerna möjlighet till undantag från amorteringskravet på grund av pandemin. Omkring 230 000 låntagare hade utnyttjat möjligheter till undantag fram till januari 2021, enligt FI. Undantaget gäller till och med augusti men även om coronakrisen inte är över kommer FI inte att förlänga undantaget.

”Som framgår av vår undersökning stiger nu skuldsättningen. Samtidigt rusar priserna på delar av bostadsmarknaden, vilket kommer att leda till fortsatt stigande skuldsättning. Det finns, som jag nyss konstaterat, en risk att en tro på att priser bara kan gå uppåt lägger grunden för en snabb och obehaglig vändning”, skriver Erik Thedéen och fortsätter:

”När vi blickar framåt är det därför på nytt hushållens och svensk ekonomis långsiktiga motståndskraft som måste stå i centrum. När skulderna fortsätter stiga i en miljö som är mer osäker än när amorteringskraven beslutades, är det dags att dra åt bromsen”.

”Bostadspriserna steg för tionden månaden i rad till nya höjder”, skriver Nordeas seniorekonom Susanne Spector i en kommentar där hon tillägger att årets rivstart är starkare än Nordeas prognos om att bostadspriserna ska stiga 9 procent i år.

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna steg 2,3 procent i februari, vilket säsongsrensat motsvarar en uppgång om 1,4 procent. Det var den tionde månaden i rad som bostadspriserna steg och årstakten fortsatte att växla upp till 12,6 procent, den högsta ökningen sedan februari 2016.

Det är fortsatt villapriserna, upp 2,8 procent i februari, som driver uppgången på bostadsmarknaden. Under det senaste året har villapriserna stigit 16,9 procent samtidigt som bostadsrättspriserna är upp mer beskedliga 5,8 procent.

För första halvan av mars visar Valueguards data på svagt stigande bostadsrätter i Stockholm och svagt sjunkande priser i Göteborg.

Susanne Spector skriver att bostadspriserna nu lyfts av låga räntor, stigande börser och ändrad efterfrågan i pandemins spår, som lyft särskilt villapriserna. Nordea räknar med en lugnare utveckling på bostadsmarknaden efter sommaren

”Tre faktorer som kan dämpa de snabba uppgångarna är en normalisering av hushållens beteende efter pandemin, utsikterna för högre räntor och det faktum att värderingarna är på väldigt höga nivåer, särskilt i Stockholm”, skriver Susanne Spector.

Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, konstaterar också att pandemin ökat efterfrågan på bostäder, särskilt större sådana, vilket hon tänker sig fortsätter ännu en tid. Handelsbanken räknar nu med att bostadspriserna stiger 5-10 procent i år, men med en inbromsning senare under året i takt med bland annat att pandemiläget förbättras.

Swedbank konstaterar även de att utvecklingen på bostadsmarknaden är stark just nu och de bedömer att priserna kommer att fortsätta stiga under andra halvåret, om än något långsammare, med stöd från hyfsade inkomstökningar och låga boräntor. De tror också att hemarbetet är här för att stanna, kanske inte varje dag, men mer än före pandemin.

”Så preferensskiftet som setts under pandemin kommer sannolikt att vara kvar även i den postpandemiska världen, och därmed också en önskan om större bostadsyta”, skriver Swedbanks analytiker Maria Wallin Fredholm i en analys.

Det skriver Handelsbankens seniorekonom Helena Bornevall i en analys.

”Budgivningarna har trissats upp och betalningsviljan verkar kvarstå även efter fjolårets starka prisuppgång. Ännu ser vi ingen inbromsning i sikte och vi räknar med att 2021 blir ett starkt år”, skriver hon.

Hon noterar att pandemin omkullkastat historiska samband, där bostadspriserna stigit trots en ökad arbetslöshet och fler företagskonkurser.

”Den förda ekonomiska politiken och fortsatt låga ränteförväntningar har bidragit till att stabilisera bostadsmarknaden. Men det är svårt att förklara den kraftiga uppgången i bostadspriser enbart med detta”, skriver hon.

En viktig drivkraft verkar ha varit ändrade preferenser, där fler har sett över sin boendesituation under pandemin, vilket lett till en ökad efterfrågan på såväl bostäder som fritidshus och renoveringar. Fler har velat flytta till större, men de som redan bor stort har inte velat sälja.

”Det vi ser är alltså en obalans mellan efterfrågan och tillgängligt utbud, framför allt på större bostäder”, skriver Helena Bornevall och påpekar att det inte bara är för villor som efterfrågan ökat, utan även för större lägenheter.

Hon konstaterar att detta inte heller enbart är ett svenskt fenomen. Bostadspriserna har stigit på ett likartat sätt under pandemin i en lång rad länder, trots stora skillnader i hur mycket styrräntor har sänkts.

Än så länge är inte heller någon inbromsning i sikte. Den starka prisutvecklingen väntas fortsätta under våren, med budgivningar som går heta och få bostäder till salu, särskilt villor. Till detta kommer tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor.

”Vår bedömning är att bostadspriserna i år stiger med 5-10 procent jämfört med priserna vid ingången av året”, skriver Helena Bornevall.

Inbromsningen kommer dock, så småningom. Handelsbanken räknar med att fler kommer att vilja sälja villor och större lägenheter när pandemin väl lättar, vilket bidrar till att dämpa prisökningarna.

”Ökat distansarbete kan bidra till en viss ökad efterfrågan på större bostadsyta även på sikt. Och en liten förskjutning i preferenser mot större yta. Men vår bedömning är att läget fortfarande kommer vara i primärt fokus”, skriver Helena Bornevall.

Samtidigt väntas optimismen på bostadsmarknaden stöta på patrull under andra halvåret i takt med att utsikterna för stimulanserna dämpas och ekonomin går från kraftig rekyl till en mer normal återhämtning. Efter sommaren kommer dessutom, av allt att döma, det tillfälliga undantaget för amorteringskrav att slopas, även om Handelsbanken inte räknar med någon större dramatik av det. Senare kan man tänka sig än större utmaningar, om det blir så att inflation och räntor stiger.

”Bortanför vår kortsiktiga prognos, som sträcker sig till 2022, ser vi framför oss att inflationen kommer att ligga högre än idag och att räntekostnaderna så småningom stiger från dagens exceptionellt låga nivåer. Givet den höga skuldsättningen och mer räntekänsliga hushåll än någonsin bromsar det framtida boprisuppgångar”, skriver Helena Bornevall.

Fastighetsbyrån sammanställer och analyserar marknaden för fritidshus med hjälp av statistik från Svensk Mäklarstatistik.

– Prisutvecklingen på fritidshus de senaste tolv månaderna, med en uppgång på 18 procent, är slående. Pandemin har ökat intresset för fritidshus i Sverige påtagligt och det gäller både sommarstugor och fjällboende. Det mesta tyder på att efterfrågan kommer vara fortsatt stark under våren. Sedan blir det intressant att se om vi får en lite lugnare marknad när samhället öppnar upp och vi till exempel kan resa mer fritt, säger Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån.

Fjällen lockar mer än solen

Regionalt förekommer stora skillnader. Fjällboendet verkar locka mer än sol och kust just nu. I botten på listan ligger nämligen Halland och Skåne.

På fem års sikt har priserna ökat näst mest i Östergötland, 70 procent, följt av Blekinge, 63 procent, och Dalarna 60 procent. Tittar vi istället på prisutvecklingen under det senaste året har priserna stigit näst mest i Västra Götalands län, 26 procent följt av Jönköpings län och Skåne län där priserna stigit med 24 procent. Skåne är det län där prisutvecklingen varit lägst under de senaste fem åren, trots den 24-procentiga ökningen senaste året.

Halland och Norrbotten är de län där priserna ökat näst minst under det senaste året, 8 procent.

Flest hus säljs i Stockholm

– Intresset för fritidshus har ökat i hela landet detta året. Här har vi haft ett ökat intresse under lång tid, men märker även av den extra skjuts som marknaden fått i år. Fler vill semestra i Sverige och intresset för friluftsliv ökar. Då är Åre, Bydalen och Vemdalen perfekta val, säger Kristoffer Henriksson, Fastighetsmäklare och Franchisetagare, Fastighetsbyrån Östersund/Åre.

Flest hus säljs däremot, inte helt oväntat, i Stockholms skärgård. Under förra året såldes 610 stycken i Norrtälje kommun vilket var mest i landet följt av Värmdö 234 stycken. Detta var ökningar på 28 respektive 61 procent på bara ett år.

På kommunnivå är Älvdalen den kommun i landet där priserna stigit mest de senaste fem åren, 144 procent. Därefter följer jämtländska kommunerna Åre, 116 procent, och Berg, 110 procent. Längst ner på listan hamnar Ljusdal där priserna sjunkit med 37 procent.

Det skriver SBAB i ett pressmeddelande. Övriga bolåneräntor lämnas oförändrade.

Finansinspektionens senaste genomgång av bankernas bolånemarginaler, det vill säga det banken tar hem som vinst ovanpå finansieringskostnaderna för lånen, visar dessutom att de har minskat men ändå är höga ur ett historiskt perspektiv.

Därför tror jag att det är ett ovanligt gynnsamt läge att få en bra ränta.

Är du därtill lågt belånad kan du pressa ganska hårt, eftersom risken minskar för banken att du inte ska kunna betala tillbaka dina lån.

Och tänk på att det inte bara är den rörliga räntan som är förhandlingsbar. Du kan även pruta ned de bundna räntorna som i dag är lägre än de rörliga hos storbankerna.

Generellt sett är jag dock skeptisk till att binda räntan. Det beror på ränteskillnadsersättningen, som du som låntagare måste betala om du tvingas bryta dina bundna lån, om du till exempel vill flytta.

Därtill är det historiskt sett olönsamt att binda lån eftersom räntorna på bundna lån normalt har varit högre än på rörliga. Att binda lånen gör det även svårt för hushållen att förhandla till sig en lägre ränta, eftersom de får svårare att byta bank.

Tänk på det här innan du kontaktar banken:

Jämför snitträntorna

De mindre bankerna har i dag bättre snittränta än storbankerna. Så du sparar på att jämföra och ställa dem mot varandra. Granska snitträntorna eftersom de tydligare än listräntorna visar vilken ränta bankerna ger sina kunder. Nedanför artikeln hittar du en tabell med de senaste snitträntorna.

Var förberedd

Samla ihop alla dina underlag och ta med dig om du besöker bankerna. Det visar att du har koll på läget och ger dessutom ett seriöst intryck.

Kontakta flera banker

Undersökningar visar faktiskt att trogna bankkunder har högre boränta än otrogna. Det är därför viktigt att se över din ränta då och då. Gå till flera banker om du inte blir nöjd, så får du ett bra nytt alternativ till din gamla bank.

Åberopa medlemskap i facket

Om du är medlem i ett fackförbund kan du ofta få medlemsrabatt på bolån.

Dessutom: håll koll på rabatten.

När du tar ett lån får du ofta en ränterabatt av banken som i vanliga fall gäller i ett eller två år. Håll alltid koll på detta och förhandla i god tid inför utgången av rabatten. Gör du ingenting när rabatten upphör är risken stor att du plötsligt betalar listräntan.

Ta det sedan som en trevlig vana att regelbundet ringa och prata ränta med din bankman. Säkert jättejobbigt för hen. Men bra för din plånbok.

Av: Per Hammarlund, chefredaktör Privata Affärer, per.hammarlund@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

Snitträntan på tremånaders bolån låg i genomsnitt på 1,41 procent i februari vilket var 0,01 procentenhet lägre än i januari.

Landshypotek har även denna månad lägst snittränta (1,17 procent). Men efter att Stabelos ränta fallit 0,05 procentenheter skiljer det bara 0,01 procentenhet mot Landshypotek. Även hos Hypoteket och Skandia föll snitträntan något.

Tittar vi på mittenskiktet kan vi konstatera att SEB är den storbank som har lägst snittränta (1,40 procent) medan SBAB nu ligger på 1,43 procent, upp 0,01 procentenhet.

I botten på listan hittar vi flera storbanker. Swedbank noterar förvisso det största räntefallet med 0,08 procentenheter men är ändå långt ner på listan med en snittränta på 1,51 procent. Även hos Danske föll snitträntan rejält (-0,07 procentenheter) men banken ligger trots detta näst längst ner på listan.

På jumboplatsen hittar vi däremot Nordea där snitträntan ligger på 1,75 procent.

Tabell: Snittränta på tremånaders bolån februari 2021 jämfört med januari

Källa: Compricer

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!