Tilldelningen innefattar 15 licenser i Nordsjön, två licenser i Norska havet och två licenser i södra Barents hav. Lundin Norway kommer att vara operatör för sju av de nyligen tilldelade licenserna.
Tilldelningarna fortsätter bygga på bolagets sju huvudsakliga prospekteringsområden och ökar bolagets totala mängd licenser med 23 procent.
Det framgår av ett pressmeddelande.
Pilotfasen har enligt bankerna gett lovande resultat och de deltagande parterna har nu beslutat att formalisera samarbetet, framgår det av pressmeddelanden från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Initiativet SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force) har inneburit att de deltagande bankerna regelbundet träffat Polisens underrättelseenhet Noa (Nationella operativa avdelningen) för att dela information.
Syftet har varit att bekämpa organiserad brottslighet och finansiering av terrorism.
”Bankernas samarbete med polisen har gett oss mer information, vilket ökar vår förmåga att motverka grovt våld i form av skjutningar och sprängningar eftersom vi kan störa och försvåra för aktörer som står bakom allvarliga våldsuppgörelser”, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, i en kommentar.
SAMLIT ska under de kommande månaderna arbeta fram ett mer formellt ramverk för samarbete. Man ska även verka för lag- och regelverksförändringar för att på så sätt förbättra möjligheten till informationsdelning, och arbeta för att fler marknadsaktörer ska ansluta sig till samarbetet.
”Investeraruppdateringen kan som sådan utgöra början på en ny era för Telia, en som en mer strömlinjeformad operatör”, skriver Handelsbanken i en analys.
Enligt SHB kan Telia släppa nya finansiella mål och en uppdaterad strategi som väntas fokusera runt förenkling, digitalisering och transformering.
I termer av finansiella ambitioner har banken tittat på de effektiviseringsmål som sektorkollegorna KPN och Tele2 har kommit med de senaste åren.
”Genom att räkna med liknande mål på Telias finanser, ser vi potential för ett treårigt 3-6 miljarder kr stort kostnadsbesparingsprogram, motsvarande 5-10 procent av total opex (rörelsekostnader, reds anm)”, skriver Handelsbanken.
Nordea spår ”ambitiösa, men överträffbara” mål, som kan lägga grund för en förbättrad syn på aktien.
”Vår bästa gissning är att Telia presenterar ett treårigt kumulativt besparingsmål för rörelsekostnaderna (opex) om 2,5-3,0 miljarder kr”, skriver Nordea i en analys där banken också hänvisar till att konsensusförväntningarna ligger på en opex-neddragning på omkring 1,1 miljarder kr fram till 2023.
Nordea efterlyser också kommentarer kring capex-effektivitet, kassaflödesutsikter och hur vägen till tillväxt i tjänsteintäkterna ser ut.
I sin analys uppgraderar Handelsbanken sin rekommendation för Telia till köp (behåll) med en riktkurs som ligger kvar på 41 kr. ”Som en följd av den senaste tidens kursnedgång reflekterar vår riktkurs en betydande potential, vilket föranleder oss att uppgradera till köp (behåll)”, skriver Handelsbanken.
Nordea har i sin tur har sänkt riktkursen för Telia till 43 kr (44) med en upprepad köprekommendation, enligt en analys daterad den 19 januari.
Om förtroendet för ett mer effektivt och ”smalare” (leaner) Telia etablerar sig, ser Nordea förutsättningar för en långsiktig omvärdering av bolaget, uppger banken.
Vid 10.30-tiden hade Telia stigit 2,2 procent till 35,80 kr på Stockholmsbörsen.
Styrelsen har noggrant följt covid-19-pandemins utveckling och konsekvenser både för bankens verksamhet och samhället i stort.
”Bankens finansiella ställning är stark, både ur ett kapital- och likviditetsperspektiv”, skriver Swedbank.
”Efter att ha utvärderat bankens förmåga att fortsätta bistå kunderna och beaktat Finansinspektionens uppmaning till banker att vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021 har styrelsen beslutat att föreslå en utdelning för räkenskapsåret 2019 om 4:35 kronor per aktie”, skriver banken vidare.
Avstämningsdagen för utdelning föreslås vara den 17 februari 2021, vilket innebär att utbetalning förväntas ske den 22 februari 2021.
Styrelsens förslag till utdelning motsvarar cirka 25 procent av nettoresultatet för räkenskapsåret 2019.
”När covid-19-pandemins konsekvenser ytterligare kan överblickas och om förutsättningar så föreligger, avser styrelsen föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2019 års resultat”, skriver styrelsen.
En bidragande orsak till att något förvärv förmodligen inte kommer genomföras av SSAB är att två av näringslivets tungviktare, Industrivärdens ordförande Fredrik Lundberg och LKAB:s ordförande Göran Persson, båda uppges vara skeptiska.
Industrivärden äger motsvarande nästan 12 procent av rösterna i SSAB medan LKAB har ett ägandeskap om 10,5 procent av kapital och röster, enligt ägardatatjänsten Holdings.
Sedan SSAB bekräftat förvärvsdiskussionerna med Tata Steels den 13 november har aktien stigit omkring 15 procent. Konkurrenten Arcelormittal har under samma period lyft drygt 50 procent, medan Salzgitter stigit 60 procent. På amerikansk front har US Steels avancerat 125 procent, rapporterar Dagens industri.
Danske Banks råvaruanalytiker, Oskar Lindström, uppger till tidningen att den potentiella affären med Tata Steel är den främsta orsaken till det mildare avancemanget av SSAB:s aktiekurs, jämfört med konkurrenternas.
När förvärvsdiskussionerna väl bekräftades sänkte Danske Bank sin rekommendation för SSAB till behåll från köp.
Affären har fått kritik från flera håll där det huvudsakliga argumentet är att affären skulle sätta käppar i hjulet i SSAB:s strävan om att bli ett mindre koldioxidtungt bolag.
Senast på måndagen skrev Credit Suisse i en analys, som Nyhetsbyrån Direkt tidigare rapporterat om, att banken har svårt att se att något förvärv blir av då det skulle utgöra en risk för bolagets strategi för ”grönt” stål.
På måndagseftermiddagen var SSAB:s A-aktie upp 5,6 procent.
”Tillgångsköp är ett komplement till sänkningar. Om penningpolitiken behövs göras tydligt mer expansiv så är reporäntan det bästa vapnet”, sade han.
I ett läge där pandemin ligger kvar medgav han att transmissionsmekanismen är ”delvis trasig”. Exempelvis konsumtionen kräver mobilitet samt vissa investeringar.
Kombinerat med att Riksbanken inte har jättemycket krut kvar i räntevapnet anser han det vara viktigt att inte slösa på detta krut i onödan. Han ser inte att det finns möjlighet att gå ned i djupt negativt territorium på räntefronten.
”Jag är skeptisk till djupt negativa räntor. Jag vill i alla fall inte se Sverige vara först med en negativ ränta om -3 till -5 procent. Det handlar snarare om en sänkning till kanske omkring -1 procent”, sade han rörande den nedre gränsen.
Sänkningar till -0,5 procent ser han åtminstone ”definitivt” som möjligt baserat på tidigare kunskaper.
”Vid tydliga tecken på förtroendeproblem för inflationsmålet kommer det behövas agera med räntan även i läge där transmissionsmekanismen inte riktigt är intakt. Trots ett begränsat krut finns det i så fall inte skäl att hålla igen”, sade han med påpekan att det just är för att undvika att det inflationsförtroendet äventyras som han tycker att det kvarvarande ränteutrymmet ska användas.
Hittills är han dock ”ganska nöjd” med att de långsiktiga inflationsförväntningarna då de hållit sig kring 1,7 till 1,8 procent trots den kraftfulla nedgången i spot-inflationen. Per Jansson har inte någon exakt triggerpunkt avseende eventuell nedgång i inflationsförväntningar som han anser skulle föranleda en räntesänkning.
Han tycker att inflationsutsikterna borde hålla i men om de viker så anser han att förtroendet för inflationsmålet går före effekterna av att vissa hushåll kan tvingas möta en negativ insättningsränta.
Han har noterat att den svenska kronan stärkts ganska kraftfullt sedan i mars 2020 men det finns inte heller avseende kronkursen någon ”smärtgräns” rent kvantitativt.
”Det handlar om en samlad inflationsbedömning”, sade han med tillägg att inte bara kronkursen påverkar dessa prognoser.
Men varken växelkursen eller löneutvecklingen har varit faktorer som hjälpt inflationen mot målet under 2020. Samtidigt har kronan snabbare stärkts mot den nivå som antagits framåt slutet av prognosperioden redan under 2020. Med ytterligare bara någon procents förstärkning under kommande år är kronutvecklingen förenlig med Riksbankens prognoser.
”Förstärkningen har gått lite snabbare än vad vi trodde”, angav han.
Per Jansson sade också att det finns faktorer som kan föra upp inflationen globalt framöver såsom negativa utbudsstörningar, energipriser, mer protektionism och minskad konkurrens. För flertalet länder stiger den offentliga skuldsättningen också kraftigt till följd av hälsokrisen.
”Sker det till en nivå där det blir svårt att klara det med höjda skatter och sänkta utgifter så kan inflation vara en väg ur. Det har vi sett förr i historien”, resonerade han vidare ur ett perspektiv att det inte bara rör sig om risker på nedsidan avseende inflationen sett på lite sikt.
”I samband med Africa Energys fynd vid Luiperd-brunnen har risken kring hela Paddavissie Fairway-området minskat ännu mer. Detta bidrar till en högre substansvärdering och givet den senaste tidens svaga utveckling för aktien erbjuds investerare ett attraktivt ingångsläge”, skriver Arctic Securities.
Analyshuset bedömer att aktiens svaga prestation den senaste tiden sannolikt är temporär.
”Över de kommande tolv månaderna förväntar vi oss mer klarhet kring utvecklingen för Brulpadda/Luiperd-fynden. Om Total lyckas säkra ett avtal med fasta gaspriser med den sydafrikanska regeringen väntar vi oss uppdaterade estimat för resurserna relaterade till upptäckterna samt att fortsatta prospekteringsprogram med ett startdatum för borrning bekräftas”, skriver Arctic Securities, och fortsätter:
”Om dessa triggers materialiseras tror vi att aktien för Africa Energy snabbt kommer återgå till tidigare nivåer och därmed rekommenderar vi aktieägare att positionera sig i förväg. Eftersom den exakta tajmingen är osäker föreligger det dock en risk att dessa triggers kan dra ut på tiden/…/”.
Arctic Securities bedömer att substansvärdet (risked NAV) för Africa Energy-aktien ligger på 4:50 kronor per aktie.
Omkring 12-tiden på måndagen handlades aktien ned 0,2 procent till 2:30 kronor.
”I samband med Africa Energys fynd vid Luiperd-brunnen har risken kring hela Paddavissie Fairway-området minskat ännu mer. Detta bidrar till en högre substansvärdering och givet den senaste tidens svaga utveckling för aktien erbjuds investerare ett attraktivt ingångsläge”, skriver Arctic Securities.
Analyshuset bedömer att aktiens svaga prestation den senaste tiden sannolikt är temporär.
”Över de kommande tolv månaderna förväntar vi oss mer klarhet kring utvecklingen för Brulpadda/Luiperd-fynden. Om Total lyckas säkra ett avtal med fasta gaspriser med den sydafrikanska regeringen väntar vi oss uppdaterade estimat för resurserna relaterade till upptäckterna samt att fortsatta prospekteringsprogram med ett startdatum för borrning bekräftas”, skriver Arctic Securities, och fortsätter:
”Om dessa triggers materialiseras tror vi att aktien för Africa Energy snabbt kommer återgå till tidigare nivåer och därmed rekommenderar vi aktieägare att positionera sig i förväg. Eftersom den exakta tajmingen är osäker föreligger det dock en risk att dessa triggers kan dra ut på tiden/…/”.
Arctic Securities bedömer att substansvärdet (risked NAV) för Africa Energy-aktien ligger på 4:50 kronor per aktie.
Omkring 12-tiden på måndagen handlades aktien ned 0,2 procent till 2:30 kronor.
Carnegie pekar på utvecklingen under fjolårets fjärde kvartal där den förvärvade brittiska spelstudion Coatsink hade tre spellanseringar – Jurassic World Aftermath, PHOGS! och Cake Bash – som alla fick ”solida” omdömen. Även VR-spelet Onward, som lanserades under det tredje kvartalet, har sålt bra efter att ha fått Oculus utmärkelse ”bästa actionspel 2020”, skriver Carnegie.
Thunderful utvecklar och förlägger spel samt bland annat distribuerar Nintendo-produkter. I analysen pekas på att flaskhalsar i produktionen för PlayStation 5 and Xbox Series X borde vara en fördel för Nintendo (och därmed Thunderful) under det första halvåret 2021.
I sina prognoser landar Carnegie på en genomsnittlig årlig ebitda-tillväxt på 18 procent för perioden 2019-2023, med en ökning på 53 procent för bolagets gamingdel och med en ”överlag stabil” ökning för distributionsdelen.
”Vi väntar oss att gamingsegmentet ska stå för nära hälften av vinsten tills 2022, något som bör ge stöd åt värderingen. Om Thunderful levererar på sin M&A-strategi kan det gå snabbare”, heter det i analysen.
Enligt Carnegies förvärvsscenario kan Thunderfuls ebita-resultat lyfta med 45-70 procent tills 2021, detta enbart genom att bolaget använder sin befintliga kassa.
Thunderfuls aktie listades på First North i december i fjol och Carnegie var en av rådgivarna i samband med noteringen.
Det framgår av ett flaggningsmeddelande.
Balder flaggade första gången i Entra, det vill säga när innehavet översteg 5 procent, i början av december i fjol. I mitten av december hade det ökat till 15 procent.
Castellum och SBB har lagt bud på Entra sedan tidigare.