”Bostadspriserna steg för tionden månaden i rad till nya höjder”, skriver Nordeas seniorekonom Susanne Spector i en kommentar där hon tillägger att årets rivstart är starkare än Nordeas prognos om att bostadspriserna ska stiga 9 procent i år.

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna steg 2,3 procent i februari, vilket säsongsrensat motsvarar en uppgång om 1,4 procent. Det var den tionde månaden i rad som bostadspriserna steg och årstakten fortsatte att växla upp till 12,6 procent, den högsta ökningen sedan februari 2016.

Det är fortsatt villapriserna, upp 2,8 procent i februari, som driver uppgången på bostadsmarknaden. Under det senaste året har villapriserna stigit 16,9 procent samtidigt som bostadsrättspriserna är upp mer beskedliga 5,8 procent.

För första halvan av mars visar Valueguards data på svagt stigande bostadsrätter i Stockholm och svagt sjunkande priser i Göteborg.

Susanne Spector skriver att bostadspriserna nu lyfts av låga räntor, stigande börser och ändrad efterfrågan i pandemins spår, som lyft särskilt villapriserna. Nordea räknar med en lugnare utveckling på bostadsmarknaden efter sommaren

”Tre faktorer som kan dämpa de snabba uppgångarna är en normalisering av hushållens beteende efter pandemin, utsikterna för högre räntor och det faktum att värderingarna är på väldigt höga nivåer, särskilt i Stockholm”, skriver Susanne Spector.

Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, konstaterar också att pandemin ökat efterfrågan på bostäder, särskilt större sådana, vilket hon tänker sig fortsätter ännu en tid. Handelsbanken räknar nu med att bostadspriserna stiger 5-10 procent i år, men med en inbromsning senare under året i takt med bland annat att pandemiläget förbättras.

Swedbank konstaterar även de att utvecklingen på bostadsmarknaden är stark just nu och de bedömer att priserna kommer att fortsätta stiga under andra halvåret, om än något långsammare, med stöd från hyfsade inkomstökningar och låga boräntor. De tror också att hemarbetet är här för att stanna, kanske inte varje dag, men mer än före pandemin.

”Så preferensskiftet som setts under pandemin kommer sannolikt att vara kvar även i den postpandemiska världen, och därmed också en önskan om större bostadsyta”, skriver Swedbanks analytiker Maria Wallin Fredholm i en analys.

Det skriver Handelsbankens seniorekonom Helena Bornevall i en analys.

”Budgivningarna har trissats upp och betalningsviljan verkar kvarstå även efter fjolårets starka prisuppgång. Ännu ser vi ingen inbromsning i sikte och vi räknar med att 2021 blir ett starkt år”, skriver hon.

Hon noterar att pandemin omkullkastat historiska samband, där bostadspriserna stigit trots en ökad arbetslöshet och fler företagskonkurser.

”Den förda ekonomiska politiken och fortsatt låga ränteförväntningar har bidragit till att stabilisera bostadsmarknaden. Men det är svårt att förklara den kraftiga uppgången i bostadspriser enbart med detta”, skriver hon.

En viktig drivkraft verkar ha varit ändrade preferenser, där fler har sett över sin boendesituation under pandemin, vilket lett till en ökad efterfrågan på såväl bostäder som fritidshus och renoveringar. Fler har velat flytta till större, men de som redan bor stort har inte velat sälja.

”Det vi ser är alltså en obalans mellan efterfrågan och tillgängligt utbud, framför allt på större bostäder”, skriver Helena Bornevall och påpekar att det inte bara är för villor som efterfrågan ökat, utan även för större lägenheter.

Hon konstaterar att detta inte heller enbart är ett svenskt fenomen. Bostadspriserna har stigit på ett likartat sätt under pandemin i en lång rad länder, trots stora skillnader i hur mycket styrräntor har sänkts.

Än så länge är inte heller någon inbromsning i sikte. Den starka prisutvecklingen väntas fortsätta under våren, med budgivningar som går heta och få bostäder till salu, särskilt villor. Till detta kommer tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor.

”Vår bedömning är att bostadspriserna i år stiger med 5-10 procent jämfört med priserna vid ingången av året”, skriver Helena Bornevall.

Inbromsningen kommer dock, så småningom. Handelsbanken räknar med att fler kommer att vilja sälja villor och större lägenheter när pandemin väl lättar, vilket bidrar till att dämpa prisökningarna.

”Ökat distansarbete kan bidra till en viss ökad efterfrågan på större bostadsyta även på sikt. Och en liten förskjutning i preferenser mot större yta. Men vår bedömning är att läget fortfarande kommer vara i primärt fokus”, skriver Helena Bornevall.

Samtidigt väntas optimismen på bostadsmarknaden stöta på patrull under andra halvåret i takt med att utsikterna för stimulanserna dämpas och ekonomin går från kraftig rekyl till en mer normal återhämtning. Efter sommaren kommer dessutom, av allt att döma, det tillfälliga undantaget för amorteringskrav att slopas, även om Handelsbanken inte räknar med någon större dramatik av det. Senare kan man tänka sig än större utmaningar, om det blir så att inflation och räntor stiger.

”Bortanför vår kortsiktiga prognos, som sträcker sig till 2022, ser vi framför oss att inflationen kommer att ligga högre än idag och att räntekostnaderna så småningom stiger från dagens exceptionellt låga nivåer. Givet den höga skuldsättningen och mer räntekänsliga hushåll än någonsin bromsar det framtida boprisuppgångar”, skriver Helena Bornevall.