Kinas president Xi Jinping för ett liknande resonemang och han ligger nu ett steg före, vilket innebär en uppenbar kamp om det globala ledarskapet. Kinas ledare har ägnat de senaste åren åt att försöka locka in USA:s traditionella allierade in i Kinas sfär.

WSJ skriver att när Biden väl tillträder så måste han fatta beslut om huruvida han ska fjärma sig från Trump-administrationens åtgärder, bland annat avlistning av kinesiska telekombolag från New York-börsen, förbud mot transaktioner med Kina-kopplade appar samt svartlistning av Kinas största chiptillverkare och andra företag.

Han kommer också att behöva fatta beslut om hur hårt han ska pressa Peking angående mänskliga rättigheter i Hongkong.

Tydligt alternativ

Seniora rådgivare säger till WSJ att kärnan i Bidens Kinapolicy är något han kallar för ”Summit of Democracies”, som ska försöka etablera ett tydligt alternativ till Pekings autokratiska styre. USA ska också organisera mindre grupper av demokratier för att hantera specifika frågor, som avancerad telekommunikation och artificiell intelligens.

Joe Bidens budskap är att USA måste sätta multilateralt tryck på Kina. Annars kan Peking ställa land mot land genom att erbjuda förmånlig tillgång till sin enorma marknad.

”Enorma lockelse”

WSJ noterar att Biden kan få problem med att locka allierade till att samlas till en enad front mot Peking givet den enorma kinesiska marknadens lockelse. EU och Kina undertecknade till exempel nyligen ett investeringsavtal, och USA:s allierade har också uttryckt tveksamhet om USA:s långsiktiga åtagande till en internationell allians givet de senaste fyra årens ensidiga amerikanska approach.

Tidningen konstaterar samtidigt att Kinas ledare kommer att försöka mildra de spänningar med USA som har förstärkts under Trump-administrationen. Peking planerar att sända över en toppdiplomat, Yang Jiechi, till Washington strax efter att Biden svurits in för att utforska hur de två länderna kan samarbeta.

Inte beredd ta bort tullar

På kort sikt handlar mycket om det pågående handelskriget. En fråga är vad Kina är beredd att betala för att USA ska lyfta importtullarna på kinesiska varor för omkring 370 miljarder dollar. Bidens rådgivare säger att han inte är beredd att ta bort tullarna inom någon nära framtid. Men Peking tycks vara beredd att vänta.

”Biden kommer förr eller senare starta en omförhandling av handelsavtalet, eftersom det nuvarande är orealistiskt”, sade Shi Yihong, utrikespolitisk rådgivare till centralregeringen. ”En omförhandling är också i linje med Kinas önskemål”.

Bara i år har valutan stigit med cirka 30 procent, något som värderar hela kryptovalutamarknaden till 1.000 miljarder, och de senaste tolv månaderna har den rusat 400 procent. Bitcoin är dock tungviktaren, då bara den är värd över 70 procent av totalen, skriver CNBC.

Några anledningar till lyftet, enligt CNBC, är fler köp från institutionella och högprofilerade investerare.

Den amerikanska banken JP Morgan sade nyligen att valutan kan överstiga 146.000 dollar om kryptovalutan får status av att bli ett alternativ till guld som inflationssäkert alternativ till vanliga valutor. Bitcoin behöver dock bli väldigt mycket mindre volatil för att uppnå detta, menar banken.

Idén om bitcoin som en säkring mot inflation har fått extra mycket fart då regeringar runtom i världen har gett ut stora stödpaket som analytiker menar kan skapa en kortvarig hög inflation.

Som grädde på moset har också fintechbolaget Paypal lanserat en betaltjänst som gör det möjligt att köpa, äga och handla med kryptovalutor.

Anthony Pompliano, en av grundarna till kryptohedgefonden Morgan Creek Digital, sade att bitcoins transaktionsvolym under 2020 översteg Venmo, Paypal och Apple Pay.

Andra menar att bitcoin endast befinner sig i en bubbla, som David Rosenberg vid Rosenberg Research. Han menar att den paraboliska uppgången är väldigt onormal.

Oavsett sade riskkapitalisten Chamath Palihapitiya att bitcoin ”förmodligen kommer att stiga till 100.000 dollar, sen till 150.000, sen till 200.000. Under vilken period? Jag vet inte. Kanske fem till tio år, men den är på väg dit.”

Oatly har tagit in kapital från bland annat finansjättar som riskkapitalbolaget Blackstone och storbankerna Morgan Stanley och JP Morgan Chase i USA, samt dessutom dragit uppmärksamhet genom att också få in tv-programledaren Oprah Winfrey och skådespelerskan Natalie Portman i ägarlistan.

Värderingen på hela Oatly beror på hur ekonomin klarar den fortsatta covid-19-pandemin, enligt källorna.

Oatly har avböjt att kommentera uppgifterna.

Demokraten Raphael Warnock besegrade sittande Republikanen Kelly Loeffler i det ena valet i Georgia och Jon Ossoff vann mot Republikanen David Perdue i det andra.

Därmed blir ställningen 50-50 i den nytillträdda senaten, och vicepresident Kamala Harris får utslagsröst. Då Demokraterna sedan tidigare haft en majoritet i representanthuset så kontrollerar de nu hela kongressen, om än med mycket liten marginal.

ING noterar att detta gör att Joe Biden får möjlighet att trycka på med ett brett paket av policyåtgärder för att öka jobben, investeringarna och satsningarna på grön energi. Om han förlorat skulle agendan ha urvattnats och kanske delvis blockerats.

Men med detta sagt kommer det inte att bli någon lätt resa för honom och Demokraterna. Det finns fortsatt möjligheten att ”filibustra” i senaten (att genom utdragna inlägg förhindra en omröstning i en fråga), vilket kräver minst 60 ledamöter för att upphäva och gå vidare med lagstiftning.

”Givet bitterheten i Washington och det mycket partidelande läget i USA:s politik så kommer Joe Biden och Demokraterna att behöva söka stöd från moderata republikaner för att få igenom sina förslag snabbt. Detta innebär att en del mer ambitiösa förslag kan vattnas ur även om Demokraterna har majoritet i såväl representanthuset som senaten”, skriver de.

De tror att Joe Biden initialt kommer att försöka gå vidare med infrastrukturplanerna, som mer sannolikt kan få stöd över partigränsen. Hans plan om 2.000 miljarder dollar för att få USA:s elproduktion koldioxidfri till 2035 kommer däremot att möta mer motstånd. Han skulle däremot kunna försöka gå förbi Republikanerna genom en enkel majoritet via det samlade budgetförslaget (”reconciliation process”).

De utlovade skattehöjningarna för företag och hushåll kommer att läggas fram och specifika sektorer kommer att hamna under ökat regleringstryck, men givet det omtumlande läget från pandemin så kommer dessa höjningar att genomföras försiktigt.

Då 2021 kommer att fokusera på tillväxt och att få tillbaka förlorade jobb så kan skattehöjningar senareläggas till 2022/2023, men även då möta tufft motstånd från Republikanerna. Detta kan också mötas av filibustrande, och kräva urvattning eller eftergifter för att få igenom förslagen.

En positiv sak för Biden är att det blir lättare att bekräfta hans val av ministrar och andra positioner i administrationen. Han väntas även använda sitt eget mandat inom handelspolitiken, immigration och återinträdande i WHO och Parisavtalet.

För marknaderna innebär senatsvalet i Georgia ändå utsikter för ett bredare och mer aggressivt stimulanspaket för 2021 som kan skynda på återhämtningen.

Finansmarknaderna kommer troligen att förbli nervösa vad gäller bolagsskattehöjningar och stramare regleringar för sektorer som teknikbolag, hälsovård och finansiella tjänster. Starkare tillväxt kan ligga i andra vågskålen, samtidigt som det kan uppstå förväntningar om ökad skuldsättning i närtid, och kanske mindre behov av stimulans från Fed.

Att den tioåriga statsobligationen i USA stigit över 1 procent är förståeligt, och dollarn kan komma under ökat tryck i detta mer reflationistiska scenario, skriver ING.