Kategoriarkiv: Swedbank A

Trading Direkt om inflationsskräcken

 

Tekniske analytikern Tobbe Rosén tog itu med 14 tittarönskemål och svarade på frågor om marknadsutvecklingen innan programmets avslutande del ägnades åt börsbolagens kursresultat i veckan, där banker och Ericsson avancerat.

Bolag som nämns i sändningen: Volvo, Saab, Ericsson, Swedbank, Handelsbanken, Inwido, Boozt, Moberg Pharma.

Teknisk analys i fredagens program: Absolicon, Alelion, Artificial Solutions, Bricknode, BTS, Oncopeptides, Paxman, Powercell, Shamaran, SKF, SSAB, Tele2, Truecaller, Xbrane.

Pareto sänker riktkurser för tre storbanker

Riktkursen för Nordea sänks med 9 procent från 115 till 105 kr. För Handelsbanken och Swedbank, som är Paretos favoritbankaktier med köprekommendationer som upprepas, sänks riktkurserna med 4 respektive 7 procent. Här ser banken fortfarande en uppsida på drygt 25 procent.

”Vi räknar med att alla banker kommer att gynnas av styrräntor som rör sig uppåt och bedömer att Swedbank har den högsta räntekänsligheten”, skriver Pareto.

Investmentbanken räknar inte med att kriget i Ukraina kommer att medföra någon betydande försämring för Swedbank i Baltikum, där Swedbank har stor verksamhet.

Vidare ser Pareto Handelsbanken som ett relativt säkert och motståndskraftigt val i en turbulent marknad, och investmentbanken ser fortsatt positivt på de strategiska åtgärder som Handelsbanken har sjösatt på senare år.

Pareto har neutral rekommendation för SEB och Nordea.

 

Swedbank spår sex höjningar från Riksbanken

”Sverige står stabilt i krigets skugga. Vi har få exponeringar mot Ryssland, men tillväxtkartan ritas om och vi kommer att få se en inflationschock för hushållen”, sade han.

Den höga inflationen slår mot hushållens köpkraft, vilket gör att hushållens konsumtion minskar och dämpar tillväxten. Framför allt väntas hushållen dra ned på inköp av större varaktiga varor och prioritera upplevelser och tjänster efter pandemin.

”Finanspolitiken kommer att stötta upp när hushållen håller igen”, sade Mattias Persson och tillade spelplanen för finanspolitiken nu helt förändrats i krigets spår med satsningar på försvaret, ett ökat flyktingmottagande och kompensation till hushållen för höga priser.

Energipriser och livsmedelspriser stiger kraftigt till följd av kriget i Ukraina och inflationen kommer att stiga upp mot närmare 6 procent i mars innan den gradvis börjar dämpas igen. Men inflationsuppgången är bredare än enbart energi, påpekade Mattias Persson, och tillade att även den underliggande inflationen nu väntas ligga väldigt högt de kommande åren.

”Vi har den högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes. Riksbanken ställs nu inför en annan utmaning och de behöver nu höja reporäntan”, sade han.

Han sade att även om inflationen har sin grund i två utbudschocker – pandemin och kriget i Ukraina – som Riksbanken inte kan göra något åt, breddas inflationstrycket allt mer och allt är inte längre importerat.

”Inflationen är bredare, vi har mycket mer övervältring än tidigare. Riksbanken måste agera, de måste slå vakt om inflationsmålet. Risken är att inflationsförväntningarna börjar stiga”, sade han.

Swedbank räknar med att Riksbanken höjer reporäntan med 25 punkter vid kommande räntemöte i april, men det kan inte uteslutas att det i stället blir en 50-punktershöjning höjning i juni. De tror på höjningar vi kommande sex möten i rad, till 1,50 procent i april 2023, där Riksbanken sedan stannar.

”Det är räntehöjningar som kommer att kännas för hushållen”, sade Mattias Persson.

Swedbanks bedömning är att den starka bostadsmarknaden består några månader till, men att högre bolåneräntor sedan får bostadspriserna att plana ut från och med det andra halvåret i år.

”Vi tror inte på fallande priser, vi har fortfarande ett underskott på bland annat villor och vi har pandemieffekter där många fortsatt vill bo större”, sade Mattias Persson och tillade att utplanade bostadspriser också är precis vad Riksbanken vill se.

Samtidigt räknar Swedbank med att Riksbanken minskar sina värdpappersköp långsamt och gradvist framöver och avvecklar innehavet av statsskuldsväxlar under det andra halvåret i år.

Förutom hushållen kommer också delar av industrin att få det tufft med höga råvarupriser och leveransstörningar, men det finns också delar som gynnas av satsningar på försvar och den gröna omställningen, bedömer Swedbank.

Mattias Persson sade att kriget i Ukraina drabbar världsekonomin, med lägre tillväxt och högre inflation.

”Men det finns motverkade effekter, framför allt finanspolitiken. Nu diskuteras satsningar på försvaret och grön omställning”, sade han.

Han sade att kriget i Ukraina gett en förnyad skjuts uppåt åt råvarupriser, men även nya leveransstörningar och högre transportkostnader, som redan lyfts av pandemin.

”Vi har två utbudschocker. Inflationen är hetare än på decennier”, sade han.

Den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft och dämpar tillväxten, där centralbankerna nu måste gå en delikat balansgång och strama åt för att få ned den höga inflationen, men inte så mycket att det slår alltför hårt mot tillväxten.

”Vi tror att centralbankerna kommer att vara framtunga och göra många höjningar i år men inte så mycket nästa år”, sade Mattias Persson.

Deutsche slår ett slag för nordiska banker

Det framgår av den analys där investmentbanken samtidigt sänker sina riktkurser för de nordiska storbankerna med mellan 4-11 procent med anledning av långsammare ekonomisk tillväxt, högre förväntade kreditförluster, högre kostnader till följd av inflationsuppgången, mindre provisionsintäkter samt högre kapitalkostnader.

En positiv punkt för bankerna är dock att växande inflationsrisker driver centralbanker såsom Riksbanken och ECB i riktning mot att höja styrräntorna, vilket kan hjälpa affärsbankerna att försvara sina intäkter.

För Swedbank sänker Deutsche Bank riktkursen från 204 till 182 kr men höjer rekommendationen från behåll till köp.

Riktkursen sänks samtidigt för Nordea från 12,6 till 11,4 euro med bibehållen köprekommendation, för SEB från 134 till 120 kr med fortsatt behållrekommendation och för Handelsbanken från 118 till 108 kr med upprepad köprekommendation.

 

Chefekonomen: Illa ska bli värre för investerarklimatet

Han noterade att Stefan Ingves signalering tidigare i veckan om att Riksbanken kommer att behöva höja reporäntan tidigare än den egna prognosen pekat mot inte var oväntad givet inflationschocken tidigare i veckan. Däremot var själva sättet han gjorde det på oväntat: Via Sveriges Radios P4 Halland.

”Jag tycker inte själva beskedet var oväntat, men det sätt som Stefan Ingves meddelade detta… jag tror det var första steget och att vi kommer att på se en gradvis omläggning av penningpolitiken”, sade chefekonomen.

Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer reporäntan i september och sedan följer upp det med två ytterligare höjningar under 2023.

Mattias Persson konstaterade att det fortfarande i stor utsträckning är energipriser som driver på inflationen, men ”det vi sett nu är att det är klara tendenser på övervältring från producent till konsument”.

Han noterade att matpriserna börjat stiga, men från låga nivåer, och att ytterligare höjningar av matpriserna ligger i korten. Inflationen är oväntat hög, men värre ska det bli, enligt chefekonomen.

”Alla blir lite fattigare, mycket av konsumtionskorgen blir dyrare, det kommer att ha en liten återhållande effekt på konsumtion och investeringar… Sen har vi alla effekter som inte har kommit än, det kommer att komma mer effekter på svensk ekonomi”, enligt Mattias Persson.

Han räknar med att kriget i Ukraina kommer att påverka inflationen ytterligare.

”Det kommer att komma mer tryck. I våra prognoser ser vi en inflation på 6 procent, och riskerna ligger på uppsidan”, sade han och pekade på att varor som prishöjningarna på exempelvis sådd och gödsel väntas komma först nästa år.

Han konstaterade vidare att Ryssland är en stor exportör av många viktiga varor samtidigt som han tror att trycket om bojkotter kommer att vara fortsatt stort, även om det skulle komma en uppgörelse mellan Ryssland och Ukraina.

”Jag tror man ska räkna med hög volatilitet även framöver”, sade Mattias Persson.

Samtidigt är arbetsmarknaden i Sverige stark och många företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens, ”det är ett starkt tryck på arbetsmarknaden”.

Därtill har vi risken för nya flaskhalsar och utbudsstörningar då Kina stänger ner för att bromsa den nya covidvåg som sköljer över landet.

”Antalet smittade har exploderat jämfört med tidigare och det kommer att ha påverkan på utbudsstörningarna”, sade chefekonomen och tillade att om man stänger ned miljonstäder som är viktiga bland annat för elektronik så kommer det att ha en effekt, och kan leda till ökat inflationstryck.

Mattias Persson återkommer till att inflationsutvecklingen i Sverige nu är bredare, och delvis driven av höga fraktkostnader, som exempelvis på möbler.

”Jag tror givet de chocker vi har nu att även fordon kommer att påverkas rätt kraftigt”, sade han.

När det gäller tjänstesektorn så är den en ”dark horse”. Många har längtat efter att kunna konsumera tjänster, som bio och fotboll, och kommer nog vara villiga att göra det även om priserna höjs.

Mattias Persson kommenterade även Federal Reserves räntebesked tidigare i veckan och sade att han tycker att reaktionen på finansmarknaderna var ”knepig” med tanke på hur hökaktig Fed-chefen Jerome Powell var vid sin presskonferens.

Fed signalerade sju räntehöjningar i år och fortsatta höjningar nästa år – ”det som förvånade mig var att aktiemarknaden tog detta positivt”.

Han noterade att inflationsimpulserna i USA är helt annorlunda än i Sverige och eurozonen, speciellt när det gäller lönetrycket.

”Fed put är borta nu, de kan inte agera mot tillgångspriser på grund av den höga inflationen. De har inte den flexibiliteten, det är inflationen som gäller”, enligt chefekonomen som räknar med att den realekonomiska effekten blir att tillväxten kommer att avta.

Mattias Persson tror det blir något färre höjningar än sju från Fed i år.

Beträffande Kina tror han att de kommer att föra en expansiv penningpolitik, och stötta aktiemarknaden, säger han i intervjun med Trading Direkt.

 

Trading Direkt: Kan finanskrisen sprida sig från Ryssland?

Det var frågeställningen i tisdagens Trading Direkt, som gästades av Nyhetsbyrån Direkts makrochef Mikael Sandbladh.

Programmet ägnade mest fokus åt kriget i Ukraina, som utgjort fond till det mesta i den finansiella utvecklingen den senaste veckan. Programledare Joakim Rönning ägnade det sista segmentet åt en utblick mot vilka nordiska storbolagsaktier som är särskilt exponerade mot Ryssland.

Tekniske analytikern Tobbe Rosén gick dock dessförinnan igenom 14 aktier – varav flera drabbats av ryssfrossa – samt index, råvaror och valutor.

Bolag som nämns i sändningen: Volvo, SSAB, Sandvik, Swedbank, SEB, Handelsbanken, DNB, H&M, Carlsberg, Ferronordic.

Teknisk analys i tisdagens program: Ferronordic, Garo, Veg of Lund, Beyond Meat, Oatly, Beowulf, Betsson, Kindred, Stillfront, Electrolux, MTG, IAR Systems, H&M, Ericsson.

Nordea: Nordiska banker har indirekt exponering mot Ryssland

Den bedömningen gör Nordea Markets som har tittat närmare på nordiska bankers exponeringar mot Ryssland och Ukraina samt bankernas exponeringar mot länder som handlar mycket med de båda länderna.

”Vi vet inte vilka sanktioner som kommer att tillämpas eller vilka konsekvenserna kommer att bli, men som i tidigare kriser tror vi att marknaden kommer att föredra banker med ingen och endast begränsad exponering mot kärnan av problemet”, skriver Nordea Markets.

”DNB vinnare”

Bland de nordiska bankerna pekas DNB ut som en klar relativ vinnare, utan direkt exponering och med 99 procent av sina kreditexponeringar opåverkade.

”I andra änden av skalan står Swedbank och SEB vars relativt stora baltiska exponeringar potentiellt kan bli ett problem, med tanke på att ungefär 9-16 procent av dessa länders export går till Ryssland och Ukraina”, heter det i analysen.

”Finland handlar mest”

Finland handlar mer med Ryssland än de andra nordiska länderna och Nordea har den största finska exponeringen av de nordiska bankerna, konstaterar Nordea Markets samtidigt.

Danske Banks så kallade CDS-spreadar har breddats mest i spåren av Rysslands invasion, men Danskes exponeringar är begränsade, enligt analysen.

Högre CDS-spreadar kan indikera ökad oro för kreditförluster.

 

Trading Direkt om techbolagen med Erik Sprinchorn

 

Bolag som nämndes i intervjun med Erik Sprinchorn:

Microsoft, Apple, Facebook, Evolution, Embracer, 24sevenoffice, Pexip, Bim Object, Stillfront, Modulight, Lemonsoft.

Teknisk analys: OMXS30, S&P500, DAX, EUR/SEK, USD/SEK, GBP/SEK, Bitcoin, Guld, Silver, Koppar, Olja, Stillfront, Sinch, BE Group, Tele2, Media and Games Invest, Collector, TSMC, H&M, Veoneer, Gränges, Beyond Frames, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea.

 

Swedbank: Oro för än högre och längre inflation

”Marknaden prissätter redan mycket runt centralbanker. Mycket är diskonterat avseende Fed och Riksbanken”, sade han.

Därtill finns prissättning för att ECB kan komma att röra sig om räntan fastän Swedbank tror att dess inlåningsränta ligger kvar på -0,50 procent vid utgången av 2023.

”Det märks inte samma inflationsrisker på löneområdet som i USA”, sade chefekonomen avseende euroområdet.

Han noterade att pandemin ännu inte är över, vilket tillsammans med geopolitik och inflation utgör risker.

”Tynger konsumtionen i närtid”

Trots att sjukdomsfallen stiger skarpt ur ett globalt perspektiv påpekade han att tillväxtutsikterna är starka. Men den höga inflationen väntas tynga konsumtionen i närtid medan utbudsproblematiken kvarstår.

”Leveransproblematiken väntas gradvis att lätta”, framhöll Swedbanks chefekonom vidare.

Han konstaterade att pandemin fört med sig oanade effekter och att vi är i en aldrig tidigare upplevd situation med de störningar som råder i nuläget.

”Inflationen har överraskat alla i hur ihållande och påtaglig som den varit”, sade han.

Blir den ännu högre under ännu längre tid kommer centralbanker komma att behöva gå fortare fram än vad som diskonteras i dagsläget, vilket skulle vara ett hot för tillgångspriser såsom aktie- och bostadspriser.

”Två räntehöjningar nästa år”

I Sverige antar Swedbank en underliggande inflation på cirka 2 procent per år under de kommande åren och att Riksbanken höjer räntan två gånger under 2023.

”Risken finns för ännu mer övervältring mot vad vi räknar med på grund av flaskhalsar, så det finns en risk för att Riksbanken behöver agera ännu tidigare”, sade Mattias Persson och påpekade att ett sådant scenario kan medföra att Riksbanken höjer räntan redan före årsskiftet.

De något högre räntorna i Swedbanks huvudscenario förhindrar inte att svenska bostadspriser väntas fortsätta upp omkring 5 procent per år under 2022 och 2023.

”Om än ökande väntas bostadsräntorna vara fortsatt låga”, sade chefekonomen och tillade att demografi och långsiktigt mer flexibelt arbete är andra stöttande faktorer.

”Stort fokus på USA”

Liksom att Riksbanken under den tvååriga prognosperioden väntas påbörja sin normalisering antas Fed normalisera sin penningpolitik med sex höjningar till och med 2023. Därtill förväntas Fed börja krympa på sin balansräkning.

”Centralbanker världen över kommer att höja räntor”, sade Mattias Persson som dock påpekade att finansmarknader kan svälja detta så länge som det inte blir klart kraftfullare åtstramningar mot vad som prissätts i dagsläget.

”Den amerikanska inflationen kommer att vara i stort fokus”, noterade han med påpekande att det tryck som leveransproblemen skapar kan skapa en inflationsspiral.

När kostnaderna stiger är risken att lönekraven stiger, i USA märks redan löneökningar på en stram arbetsmarknad. Risken är att den utvecklingen fortsätter i USA och att löneutvecklingen tilltar i exempelvis Sverige.

”Flackande räntekurvor”

”I ett sådant läge måste centralbanker gå fram fortare”, sade han med påpekan att Swedbank i nuläget dock inte tror på en uppåtgående inflationsspiral utan att vi kommer att vara kvar i en lågräntemiljö.

Räntekurvor väntas flacka ut framöver medan viss volatilitet i framför allt den korta änden kan antas medan centralbanker påbörjar sin normalisering av räntor. Tilltar inte inflations- och höjningstrycket antas den amerikanska tioårsräntan plana ut kring 2 procent och medan tillgångspriser generellt antas stabilisera sig framöver, resonerade han.

 

Trading Direkt: Kazakstan-oro och ränteuppgång skakar bitcoin

 

Tekniske analytikern Tobbe Rosén gick i sin tur igenom 14 tittarönskemål samt index, råvaror och valutor, innan programledare Joakim Rönning gav en analytikerspaning kring att veckans oro i Kazakstan kan ha bidragit till en sättning i kryptovalutan bitcoin.

Bolag som nämns i sändningen: Swedbank, SHB, Nordea, SEB, Getinge, Sinch och Evolution.

Teknisk analys i fredagens program: Acconeer, Aker BP, AQ Group, Astra Zeneca, Aurora Cannabis, Balco, Bioextrax, Cellavision, Hexatronic, SAS, Sinch, Soltech, Storskogen, Vestum.