Nettoresultatet blev -2 442 miljoner kr (-2 033) och rörelseresultatet blev -1 329 miljoner kr (-2 150).

SAS omsättning uppgick till 5 545 miljoner kr (2 282).

Vd Anko van der Werff skriver i rapportens vd-ord att kvartalsresultatet fortsatt påverkas av den pågående pandemin. Omsättningen steg dock till 5 545 miljoner kr (2 282) i kvartalet.

”Normal säsongseffekt”

”När vi ser tillbaka på det första kvartalet ser vi en sjunkande efterfrågan. Det är en normal säsongseffekt, eftersom vintern vanligtvis är lugnare än sommar och höst. Antalet passagerare som flög med SAS minskade med 15 procent jämfört med föregående kvartal och kabinfaktorn var cirka 56 procent, en nedgång med 4 procentenheter jämfört med föregående kvartal, men med en kapacitet som motsvarade det fjärde kvartalet”, skriver han.

Han framlyfter också att det finns en osäkerhet kring hur covid-19-pandemin kommer att utvecklas.

”Ny plan för bolaget”

”Den senaste tiden har vi dock sett en ökning av biljettförsäljningen, vilket är lovande inför sommarperioden och SAS planerar för motsvarande 80 procent kapacitet jämfört med sommaren 2019”, skriver Anko van der Werff.

SAS ska genomföra en ”fullständig omvandling” av verksamheten vilket ska ske genom ett program som kallas SAS Forward. Det skriver vd Anko van der Werff i delårsrapporten.

”SAS kommer implementera åtgärder för att säkra konkurrenskraften på lång sikt. Tillsammans med det redan pågående arbetet med att utveckla en effektiv och lönsam verksamhet”, meddelar vd:n.

Sänker kostnader med 7,5 miljarder kr

Programmet innefattar ett antal delar. Bland annat ska de årliga kostnaderna sänkas med 7,5 miljarder kr.

”SAS kommer att vidta kraftfulla åtgärder för att fortsätta sänka kostnaderna med en betydligt mer omfattande fördelning av kostnadsbördan mellan alla större intressentgrupper och fordringsägare”, säger Anko van der Werff.

Bolagets flotta, nätverk och produktutbud ska omvandlas. Därtill ska SAS stärka balansräkningen genom att minska skulderna och ta in nytt kapital.

”3,4 miljarder i kassan”

”De årliga kostnadsbesparingarna på 7,5 miljarder kronor inom SAS Forward-planen banar väg för en förstärkning av SAS balansräkning och stärker SAS likviditet kraftigt, för att göra det möjligt för SAS att fortsätta investera i nätverk, medarbetare och bränsleeffektiva flygplan”, skriver Anko van der Werff.

SAS likvida medel i slutet av kvartalet uppgick till 3,4 miljarder kronor, framgår av rapporten.

Sänkningen av riktkursen är avsedd att reflektera sänkta estimat och ökad finansiell risk för flygbolaget, som hittills har klarat pandemin genom en stor finansiell rekonstruktion.

Främsta anledningen till sänkta estimat är den begränsade möjligheten att anpassa kapaciteten under låg efterfrågan kopplad till covid-situationen, enligt DNB.

”Vi uppskattar förlusterna till 17,6 miljarder kr sedan utbrottet startade”, skriver bankens analytiker.

Balansräkningen är inte tillräckligt stor för att i förlängningen absorbera denna finansiella chock, och en rekonstruktion för att undvika konkurs är därför nödvändig.

”Vi tror att de likvida tillgångarna uppgår till 5,6 miljarder kr. Detta kan jämföras med totala skulder på 40,5 miljarder kr i slutet av fjärde kvartalet. Denna höga skuldsättning ser ohållbar ut, och med 3,8 miljarder kr i förfallande skulder inom de närmaste 12 månaderna kommer en rekonstruktion förmodligen krävas”, skriver DNB.

Rekonstruktionen bör adressera de stora skulderna och en kostnadsposition som inte är konkurrensmässig jämfört med sektorkollegor, fortsätter banken.

Det finns, enligt bankens egna data, en uppdämd efterfrågan på resor som nu släpps loss när myndigheterna avlägsnar hinder för att åka utomlands. Men SAS konkurrensposition är enligt DNB:s bedömning svag och kampen mot lågkostnadskonkurrenterna spås bli tuff. Särskild tonvikt läggs vid att Ryanair på senare tid har expanderat kapaciteten i Sverige.

”Samtidigt är bränslepriserna rejält upp och SAS saknar hedge mot detta”, skriver DNB.

SAS-aktien var ned med omkring 20 procent och handlades på nivån 1,28 kr vid lunchtid på onsdagen.

Kabinfaktorn var 49 procent, en ökning med 19 procentenheter jämfört med förra året.

Intäktsmåttet yield sjönk med 27,4 procent medan pask steg med 15,5 procent valutajusterat i januari.

I jämförelse med föregående månad, december, minskade det totala antalet passagerare med knappt 25 procent och kapaciteten minskade med knappt 10 procent i januari.

”Det är ingen överraskning att omikron hade inverkan på efterfrågan under månaden, med ytterligare reserestriktioner som infördes på våra huvudmarknader. Övergripande påverkades all verksamhet negativt av ökade sjuktal … På längre sikt ser vi däremot att efterfrågan på resor ökar i takt med att restriktionerna lättar”, kommenterar Anko van der Werff, vd för SAS.

På lång sikt är utsikterna osäkra i en intensifierad konkurrens på SAS hemmamarknader, skriver bankens analytiker. Kostnadssidan behöver minska och givet nämnda konkurrens och höga skuldsättning spås inte SAS nå lönsamhetens gräns förrän 2023/2024, enligt Nordea.

Bankens rekommendation för aktien är fortsatt sälj och riktkursen 0:50 kronor kan ställas i kontrast till tisdagens stängningskurs på 1:19 kronor.

”I stället för att använda ny fossil råvara till produktionen ska det syntetiska flygbränslet framställas med fossilfri el och infångad koldioxid från fjärrvärme”, uppges det.

Målet är att en ny produktionsanläggning ska framställa upp till 50.000 ton syntetiskt flygbränsle per år, förutsatt ett framtida investeringsbeslut.

Det syntetiska flygbränslet benämns elektrobränsle. Systemet har utvecklats av Lanzatech och det amerikanska energidepartementets Pacific Northwest National Laboratory (PNNL).

Vid full produktion skulle anläggningen kunna förse SAS med upp till 25 procent av flygbolagets globala behov av hållbart flygbränsle år 2030, heter det.

Ambitionen är att driftsätta den nya produktionsanläggningen omkring 2026-2027. Den är tänkt att placeras i närheten av Forsmark.

”Vår gemensamma satsning som ska möjliggöra storskalig produktion av ett mer hållbart flygbränsle är en fantastisk chans att snabbare få ut bränslet på marknaden vilket i sin tur kan påskynda SAS omställning till netto nollutsläpp”, säger SAS vd Anko van der Werff.

Vattenfall ska undersöka områdena fossilfri elförsörjning, vätgasproduktion och infångning av koldioxid medan Shell ska titta närmare på bränsleproduktion, logistik och fungera som köpare av elektrobränslet. Lanzatech står för expertisen inom gasfermentering som handlar om att framställa etanol av inkommande gasströmmar. Parterna ska också licensiera Lanzajet-tekniken ”Alcohol to Jet” som konverterar etanolen till elektrobränsle. SAS deltagarroll är som potentiell köpare av elektrobränslet.

Anko van der Werff uppger i intervjun att SAS fortsätter ”kämpa för att överleva” och att förändringsarbetet måste fortsätta för att bolagets framtid ska kunna tryggas.

”När jag ser hur marknaden är nu, hur våra kunder förändras och tar med storleken på vår skuld i bilden så är det helt uppenbart att vi måste göra saker väsentligt annorlunda. Det är en kamp att förändra SAS så att vi kan ha en framtid”, sade Anko van der Werff till Finans.

Pandemin har medfört enorma förluster för hela flygindustrin och nu står SAS mitt i en helt ny affärsmiljö, framhåller Anko van der Werff. Här behövs förhandlingar med fackförbund för att säkra större flexibilitet, effektiviseringar och lägre kostnader, enligt vd:n.

”Jag vet att många önskar att vi kunde komma tillbaka till den värld som var, men den finns inte längre och den kommer aldrig att komma tillbaka. Andra bolag har haft framgång med flera plattformar och det kommer också fungera för SAS”, sade vd:n.

Enligt Nordnets danske sparekonom Per Hansen, som uttalat sig för Marketwire, kommer SAS inte att vara lönsamt förrän 2023, och han ifrågasätter om investerarna är medvetna om att ytterligare nyemission inte är en eventualitet, utan snarast en fråga om när.

”SAS fyllde på kassan 2020 men frågan om nya kapitaltillskott kan mycket väl komma upp på bordet igen under 2022. Den risken reflekteras inte av nuvarande aktiekurs”, sade Per Hansen.