Han konstaterar att det förr var ädelmetaller som guld och silver som gjorde att folk litade på pengars värde, idag är det istället staten som är den yttersta garanten.

Ingenting är dock statiskt och staten måste kontinuerligt anpassa sitt agerande med hänsyn till teknikutvecklingen och allmänhetens förändrade behov. Det inkluderar också hur vi betalar.

När vi nu går in i ett nytt skifte mot det digitala samhället uppstår nya behov när det gäller att kunna genomföra transaktioner. Då är det naturligt att Riksbanken och andra centralbanker undersöker möjligheten att uppdatera sina tjänster till allmänheten genom att ge ut digitala pengar (e-kronor) som ett komplement till kontanter.

Den privata sektorn har samtidigt börjat introducera nya digitala betalningssätt som kryptovalutor och så kallade stable coins. En av dem är bitcoin.

Till en början ansågs bitcoin ha sitt värde i att den skulle komma att utvecklas till en valuta med en stark internationell ställning som betalningsmedel. Tron på detta har dock gradvis avtagit.

Ett skäl är att bitcoin saknar det institutionella och legala ramverk som vanliga valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel ska dessa vara säkra och väl accepterade, det är inte bitcoin.

De ska också vara effektiva – snabba i transaktioner och billiga i termer av kostnader för samhället, men inte heller här fungerar bitcoin särskilt bra.

Idag ses bitcoin mer som en tillgång och som ett sätt att skydda sig mot inflation, ungefär som guld. Bitcoins värde är helt beroende av att tillräckligt många fortsätter att ha förtroende för dess värde också i morgon. Och eftersom det inte finns någon stabil och välskött ekonomi som backar förtroendet går detta i kraftiga vågor, med enorma fluktuationer i bitcoins värde som följd.

”Det är därför svårt att se att bitcoin skulle kunna vara något särskilt bra skydd mot en eventuell uppgång i inflationen eller överhuvudtaget någon bra investering för de allra flesta”, skriver han.

”Hållbarhetsrallyt har pressat upp bolagets aktie till ohållbara nivåer, och varje anställd värderas nu till över 300 miljoner kronor”, skriver tidningen.

DI betonar att bolagets projekt är lovvärt, men att aktien är för dyr.

”Kommer värderingen ned rejält och bolaget bevisar att man kan nå effektiv produktion i stor skala med hygglig lönsamhet är aktien intressant igen”, skriver tidningen.

Renewcell listades på First North i slutet av november förra året. Priset i introduktionserbjudandet låg på 76 kronor per aktie. I fredags stängde aktien på drygt 230 kronor.

Styrräntan – lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet – ligger därmed kvar på 0,00 procent. Depositräntan lämnades oförändrad på -0,50 procent.

Väntat var oförändrade räntor, enligt Trading Economics konsensusprognos.

ECB lämnar även storleken på QE-programmet Pandemic Emergency Purchase Programme (PEPP) oförändrat på 1.850 miljarder euro, och programmets genomförandetid är fortsatt minst till och med mars 2022.

”Högre takt än hittills”

”Baserat på en samlad bedömning av de finansiella förhållandena och inflationsutsikterna, så väntar sig rådet att PEPP-köpen under det kommande kvartalet kommer att genomföras i en betydligt högre takt än under de första månaderna i år”, skriver ECB.

ECB skriver att de kommer att köpa flexibelt utifrån makrnadsförhållandena och med hänsyn till att förhindra en åtstramning av de finansiella förhållandena som är oförenlig med motverkandet av den negativa inverkan från pandemin på inflationsutsikterna. Flexibiliteten i köpen över tid, tillgångsklasser och länder kommer att fortsätta att stötta ett smidigt genomslag i penningpolitiken.

Om gynnsamma förhållanden kan bevaras utan att använda hela utrymmet i PEPP så kan en del förbli outnyttjat. Å andra sidan kan omfånget i PEPP rekalibreras om det krävs för att bevara dessa förhållanden.

Fortsätter så länge det krävs

ECB uppger att förfallande köp under PEPP kommer att återinvesteras åtminstone till och med slutet av 2023.

ECB fortsätter även med tillgångsköpen under det tidigare QE-programmet (APP) i en månadstakt om 20 miljarder euro, och de kommer att ske så länge som krävs för att bibehålla gynnsamma likviditetsförhållanden.

Räntorna kommer att behållas på nuvarande, eller lägre, nivåer tills inflationen stadigt ligger på en bana mot målet, och att det återspeglas i den underliggande inflationen.

”Rådet är fortsatt redo att justera alla sina instrument, på lämpligt sätt, för att säkra att inflationen rör sig mot målet på ett uthålligt sätt, i linje med åtagandet om symmetri”, skriver ECB.