”Det är ett pyramidspel som håller ihop så länge inflationen är inom kontroll. Så fort inflationen sticker iväg på riktigt, då utmanar vi alla frågor. Kommer centralbankerna då släppa sina inflationsmål?”, undrade han.
Data på torsdagen visade att USA:s KPI-inflation steg till 5,0 procent i maj och kärn-KPI-inflationen till 3,8 procent. Utfallen var högre än marknaden räknat med.
Sarwe tog emot beskedet ”med glädje höll jag på att säga”, eftersom Nordea länge trott på högre inflation än konsensus.
Deras prognos grundade sig till en del på baseffekter, och en del på andra speciella effekter, som många andra bedömare har underskattat, som kraftiga prisuppgångar på exempelvis begagnade bilar.
”Poängen är att om man gjort inflationsanalys över USA historiskt så går det att se de här sakerna innan… det här var ju inte sista gången som detta går upp, det kommer att gå upp ungefär lika mycket även nästa månad. Det var inte så jättesvårt att klura ut att folk haft en för låg syn på inflationen på kort sikt”, sade han.
Mikael Sarwe framhöll att den stora frågan är om den här inflationen kommer att bita sig fast eller om den kommer att falla ner under 2 procent igen i höst.
Han sade att man kan hålla med centralbankerna om att det automatiskt blir stora prisuppgångar efter de kraftiga prisfallen när ekonomierna stängdes ner, och att dessa är tillfälliga.
”Det ska man inte reagera på direkt, det håller jag med om. Problemställningen är att även om det är baseffekter som driver upp inflationen till viss del så är det inte bara det, vår vy är att vi kommer att ligga kvar med de problemen ganska länge”, sade han.
”Vi har leveranskedjor som inte fungerar och lagernivåer i hela världen som är extremt låga. När vi nu börjar öppna upp ekonomierna och vi alla ska ut och ha kul så finns inte riktigt de produkterna vi ska köpa och det kommer att driva priserna. Normalt löser man inte det här i en handvändning, vilket centralbanker ser ut att räkna med nu. Det brukar ta nåt år”, fortsatte Mikael Sarwe.
Han lyfte också fram frågeställningen att när priserna stiger så ser man att inflationsförväntningarna också stiger, vilket i nästa led kommer att påverka löneförhandlingar.
Strategichefen tror inte på hyperinflation, eftersom detta inte var en traditionell recession, utan handlade om ”en engångschock, en sjukdom” och när sjukdomen är botad kommer ekonomierna snabbt tillbaka till läget före krisen.
”Läget innan krisen var faktiskt det att arbetsmarknadsstatistik indikerade både i USA och Europa att det fanns ett lönetryck som var på väg upp… där är vi ju tillbaka ganska snart”, sade han i intervjun.
Sarwe ser en kombination av att inflationen delvis hoppar upp av tekniska skäl, men att vi samtidigt kommer att ha en arbetsmarknad som är betydligt tightare än centralbankerna räknar med ganska snabbt – ”det kommer förmodligen inkorporeras i form av löneförväntningar. Löneökningstakten kommer nog hoppa upp rätt rejäl de kommande åren jämfört med vad vi varit vana vid de sista tio åren”.
”Då är min tro att den här synen att det är en tillfällig inflationspuckel som faller tillbaka, den kommer att vara sann till viss del. Vi kommer inte ha en inflation på 5 procent i USA kommande år, men jag tror inte att vi kommer att trilla ner en bra bit under 2 procent som många räknar med.”
Federal Reserve kommer att gå först och för varje inflationssiffra kommer de att komma närmare beslut om att börja dra ner på tillgångsköpen, även om en räntehöjning dröjer, enligt Mikael Sarwe.
I slutet av sommaren tror Nordea att Fed beslutar om att dra ner på obligationsköpen och att den amerikanska tioårsräntan stiger till 2 procent så småningom i år.
På frågan om det kommer att gå att höja räntorna utan att det leder till en ekonomisk kollaps svarade Mikael Sarwe att ”det kommer vi kunna göra, men det kommer att behöva ske väldigt långsamt”, eftersom skuldberget som över tid ska betalas av mot högre räntor byggts upp mer och mer kris efter kris.
För svensk del ser han inte samma utveckling som i USA, ett skäl är att vi inte har stimulerat lika hårt som USA, ”så vi har inte samma pengapåse att spendera som där”, ett annat är att kronförstärkningen det senaste året håller tillbaka inflationen, och dessutom var det väldigt låga löneökningar i den senaste avtalsrundan.
Mikael Sarwe tror samtidigt att det blir lättare att få upp inflationen i euroområdet, eftersom man redan ser tecken på stigande löner där, och samtidigt påminde han om att Riksbanken följer ECB närmare än de följer Fed.
