Kategoriarkiv: Nordea Bank FDR

Bättre än väntat för Nordea

Storbanken Nordea redovisar ett rörelseresultat på 1.338 miljoner euro för det andra kvartalet 2021. Det kan jämföras med ett snittestimat om 1.118 miljoner euro utifrån Infronts sammanställning av 24 analytikers prognoser.

De totala intäkterna uppgick till 2.418 miljoner euro, mot snittestimatet på 2.309 miljoner euro.

Kärnintäktsraderna räntenetto och provisionsnetto summerade till 1.232 respektive 878 miljoner euro, att jämföra med snittestimat på 1.207 respektive 813 miljoner euro.

Kreditförlusterna var -51 miljoner euro, det vill säga netto återvinningar. Förväntningarna inför rapporten var kreditförluster på 100 miljoner euro.

Nordeas personalkostnader ökade med 9 procent under det andra kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

Uppgången berodde på ökade avsättningar för rörliga ersättningar med 38 miljoner euro till följd av det starka affärsresultatet, negativa valutaeffekter och integreringen av förvärvade Nordea Finance Equipment (NFE).

Bland rörelsekostnaderna kan även noteras en lokalrelaterad nedskrivning på 12 miljoner euro. I andra vågskålen låg lägre resolutionsavgifter.

”Justerat för dessa poster, och negativa valutaeffekter på cirka 30 miljoner euro, var kostnaderna oförändrade”, skriver Nordea.

Vid halvårsskiftet uppgick antalet anställda (omräknat till heltidstjänster) till 27.510, en minskning med 2 procent från motsvarande tidpunkt året innan.

I fjärde kvartalet 2020 tillkom 353 heltidstjänster till följd av integreringen av NFE. Exklusive NFE har antalet anställda minskat med 3 procent.

Nordeas kostnader i det andra kvartalet på 1.131 miljoner euro var 4 procent högre än analytikernas snittprognos, enligt en sammanställning gjord av Infront.

Nordeas kostnadsprognos för helåret 2021 är numera omkring, snarare än under, 4,6 miljarder euro. Redan i förra delårsrapporten flaggade Nordea för att det hade blivit svårare att nå kostnadsmålet för helåret.

Banken uppger att den betydligt högre affärsaktiviteten under det gångna kvartalet resulterade i högre intäkter och vinster, men också något högre rörelsekostnader, inklusive avsättningar för rörliga ersättningar.

”Vår kostnadsprognos för helåret 2021 är nu därför omkring, snarare än under, 4,6 miljarder euro. Vårt främsta fokus är, och kommer fortsatt att vara, på kostnader i förhållande till intäkter, inte på absoluta kostnader”, skriver Nordeas vd Frank Vang-Jensen i delårsrapporten.

”Under andra kvartalet gjorde vi ytterligare framsteg när vi förbättrade vårt K/I-tal till 49 procent från 52 procent för ett år sedan”, tillägger han.

I den förra kvartalsrapporten i april skrev Frank Vang-Jensen att Nordea var fokuserade på att nå sitt helårsmål på kostnader, trots att det blir svårare till följd av hög affärsaktivitet och starkare valutakurser.

Vidare förväntar sig Nordea nu att kreditförlusterna under 2021 kommer att bli betydligt lägre än 2020 års nivå. Banken har inte tidigare givit en guidning för helårets kreditförluster.

”Kreditkvaliteten var fortsatt stark under andra kvartalet. De realiserade kreditförlusterna var låga”, säger Frank Vang-Jensen angående att Nordea netto redovisade återföringar av kreditförluster på 51 miljoner euro i kvartalet, vilket var ljusare än analytikernas snittförväntan enligt Infronts sammanställning.

”Vi har emellertid behållit vår buffert enligt ledningens bedömning i stort sett oförändrad, eftersom den samlade effekten av pandemin på Nordeas kunder ännu är osäker”, heter det.

Nordea håller fast vid sin kapital- och utdelningspolicy som innefattar att eftersträva en effektiv kapitalstruktur.

”Styrelsen är redo att besluta om en utdelning av högst 0:72 euro per aktie, med utdelning i oktober, när de nuvarande restriktionerna har hävts. Vad gäller återköp av aktier, avser vi att påbörja programmet under fjärde kvartalet och har nu inlett ansökningsprocessen”, skriver Nordea-chefen.

Vid halvårsskiftet hade Nordea en kärnprimärkapitalrelation på 18,0 procent, vilket var 0,5 procentenheter högre än analytikernas genomsnittliga förväntan som var 17,5 procent. Banken har en buffert på 7,8 procentenheter över gällande kapitalkrav.

Avkastningen på eget kapital uppgick undet det andra kvartalet till 11,4 procent, vilket var högre än analytikers snittprognos som låg vid 9,9 procent.

Bankens finansiella mål för 2022 är en avkastning på eget kapital som överstiger 10 procent och ett K/I-tal på 50 procent. Nordea är på god väg att nå sina finansiella mål för 2022, skriver bankens vd Frank Vang-Jensen i kvartalsrapporten.

”Vi behåller fokus på våra tre viktiga prioriteringar: att skapa positiva kundupplevelser, genomföra initiativ för ökade intäkter och optimera vår operativa effektivitet. Vi är fast beslutna att hela tiden prestera bättre och göra saker lite bättre för varje dag”, skriver Frank Vang-Jensen.

Bankens räntenetto ökade 2 procent under det andra kvartalet 2021 till 1.232 miljoner euro, jämfört med 1.212 miljoner euro i det första kvartalet. Utfallet var även 2 procent högre än Infronts analytikersnittestimat på 1.207 miljoner euro.

Uppgången berodde främst på högre utlåning till små och medelstora företag, större bolånevolymer och fler räntedagar, skriver Nordea i rapporten.

Bankens provisionsnetto på 878 miljoner euro var 8 procent högre än analytikernas snittprognos på 813 miljoner euro. Utfallet kan också jämföras med provisionsnettot på 827 miljoner euro i första kvartalet.

Denna ökning berodde främst på ökade intäkter från sparande- och placeringsprovisioner, uppger Nordea.

Intäktsraden nettoresultat av poster till verkligt värde uppgick till 278 miljoner euro, jämfört med 370 miljoner euro föregående kvartal. Nedgången skedde till följd av lägre handelsintäkter i Markets efter det ovanligt starka första kvartalet, skriver Nordea. Kvartalsutfallet var 3 procent högre än analytikernas snittestimat på 269 miljoner euro enligt Infront.

Nordeas totala intäkter i kvartalet var 5 procent över analytikernas förväntan.

Nordeas rapport för andra kvartalet var klart bättre än väntat. Särskilt positiv var utvecklingen för intäkterna och kreditförlusterna, säger Sydbanks analytiker Mikkel Emil Jensen till Ritzau.

Även Pareto är positiv i en första kommentar till rapporten.

Den lilla besvikelsen vad gäller kostnaderna var enligt Mikkel Emil Jensen väntad och stör inte bilden, då kostnadsprocenten fortsatt var god.

”Intäkterna är klart bättre än väntat och det beror främst på det ökade provisionsnettot”, säger han till nyhetsbyrån.

Bankens redovisade kreditförluster, som var netto återvinningar på 51 miljoner euro, var enligt Sydbankanalytikern en positiv överraskning. Vad gäller kostnaderna, som ökade från 1.088 miljoner euro till 1.131 miljoner, understryker han att utvecklingen måste ses i sitt sammanhang.

”Man ska vara uppmärksam på att kostnadsprocenten trots allt sjunker, då intäkterna ökas”, kommenterar Mikkel Emil Jensen som inte heller förvånas av Nordeas ändrade formulering kring kostnadsprognosen till ”omkring 4,6 miljarder euro” i stället för som tidigare ”under 4,6 miljarder euro”. Konsensusförväntningarna före rapporten var att bankens årskostnader skulle bli 4.614 miljoner euro.

Nordeas beslut att lansera ett återköpsprogram är enligt Mikkel Emil Jensen inte oväntat, då ”banken är grundsolid” med nuvarande kapitalbuffert. Sydbankanalytikern säger vidare till Ritzau att han räknar med att Nordeaaktien stiger när börserna öppnar på onsdagen.

Pareto beskriver i en första kommentar rapporten som stark, främst drivet av högre provisionsnetto än väntat. Högre intäkter bör innebära att banken fortfarande kan nå målet om ett K/I-tal under 50 redan i år, anser Paretos analytiker som räknar med att aktien under onsdagen kommer att gå 1-3 procent bättre än marknaden i stort.

DNB: Positiv syn på banksektorn inför rapporterna

DNB spår fortsatt förbättrad underliggande lönsamhet under det andra kvartalet, med stöd av starka provisionsnetton och låga kreditförluster.

DNB förblir mer optimistiska vad gäller SEB och Nordea där köprekommendationen upprepas, medans behåll upprepas för SHB och Swedbank.

Den positiva synen motiveras med en förväntan om fortsatt robust resultatutveckling tillsammans med generösa kapitalutdelningar.

Analyshuset ser potential för att en tredjedel av sektorns marknadsvärde kan komma att återföras till aktieägarna under en treårsperiod.

* Nordea höjs till 110 kronor från 106 kronor.

* SEB skruvas upp till 130 kronor från 128 kronor.

* SHB justeras upp till 103 kronor från 100 kronor.

* Swedbank höjs 173 kronor från 163 kronor.

Deutsche Bank mer skeptiska

Deutsche Bank förväntar däremot att de nordiska bankerna Nordea, DNB och Danske Bank kommer rapportera ett svagare resultat, men med potentiell uppsida för provisionsnettot.

Det framgår av ett morgonbrev från analyshuset som betonar att omsättningen spås stärkas från det pandemidrabbade jämförelseåret, men att resultatet kommer påverkas negativt i det andra kvartalet.

Förväntningarna motiveras med lägre tradingnetton, högre kostnader relaterade till IT och AML och något högre nedskrivningar från en väldigt låg nivå i det första kvartal.

Trots detta framhåller Deutsche att konsensus fortfarande kan komma att ligga för lågt inför rapporterna.

Riktkursen för Nordea höjs till 11:20 euro per aktie från tidigare 10:20 euro, vilket Nyhetsbyrån Direkt tidigare rapporterat, men analyshuset justerar även upp DNB till 205 norska kronor från tidigare 195 norska kronor.

Danske Bank skruvas samtidigt upp till 135 danska kronor från tidigare 132 danska kronor.

Rekommendationen köp upprepas för Nordea, samtidigt som behåll kvarhålls för Danske och DNB.

Även Carnegie justerar riktkurserna

Carnegie inför flera riktkursförändringar på de svenska storbankerna efter en sektorsgenomgång, enligt ett morgonbrev från banken.

Riktkursen för Nordea skruvas upp till 95 kronor (90) med upprepad behållrekommendation, medan Swedbanks riktkurs höjs till 176 kronor (170). Här kvarstår köprekommendation.

Riktkursen för SEB behålls på 120 kronor, likt för Handelsbanken som fortsatt har riktkursen 110 kronor.

Gällande nordiska banker höjs riktkursen för DNB till 205 kronor (195). Riktkursen för Danske Bank är 145 kronor.

Trading Direkt: Snabbkurs om viktiga tekniska nivåer

Trading Direkt gästades av chefsanalytikern Susanne Spector, som intervjuades om obalansen i den amerikanska arbetsmarknaden och riskerna när stimulanserna upphör.

Tobbe Rosén gjorde teknisk analys på råvaror, index, valutor, tittarönskemål, och bjöd dessutom på en snabbkurs i tekniska nivåer.

Teknisk analys i avsnittet: OMXS30, S&P500, DAX, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Guld, Silver, Koppar, Olja, EG7, Hexagon, Nobina, SBB, SSAB, SWMA, Vestum, Volvo.

AFV: Fortfarande uppsida i Nordea

Storbankens affärsmodell kan beskrivas med begreppet löptidsomvandling, skriver tidningen. Banker lånar in på kort löptid och lånar ut på längre löptider, med hävstång på det egna kapitalet. Då följer vinster i goda tider samtidigt som det ökar risken signifikant i dåliga tider.

Nordea hade en stark inledning på året. AFV ställer sig frågan om den starka starten kommer hålla i sig.

”Frågar man analytikerkonsensus ser det ut som att de svarar ja. De spår en K/i tal för 2021 på 50 procent och en avkastning på eget kapital (ROE) strax under 10 procent. Även aktiemarknaden ser ut att svara ja på frågan”.

Trading Direkt om inflation med Sarwe och Bratt

 

Nordeas syn på att inflationen är här för att stanna, särskilt den amerikanska, fick stöd av siffror släppta på torsdagen. Många underskattar dock fortfarande effekterna och framför allt hur långvariga de ser ut att bli, enligt uttalanden från Mikael Sarwe.

Nordnet-sparekonomen Frida Bratt förklarade i ett inslag hur sparare kan skydda sina besparingar från den urholkning av penningvärde som ökat pristryck/inflation innebär.

Tekniske analytikern Tobbe Rosén dök upp och gick igenom 14 tittarönskemål.

Teknisk analys: OMXS30, S&P500, DAX, US10Y, EUR/SEK, USD/SEK, GBP/SEK, Guld, Silver, Koppar, Olja, Astra Zeneca, Cellink, Consensus, Creades, Fortnox, Kindred, Kinnevik, Lipidor, Lundin Gold, Norwegian, SAS, Scandic Hotels, Stockwik, Storytel.

 

Strategichefen: Hög inflation i USA längre än många tror

”Det är ett pyramidspel som håller ihop så länge inflationen är inom kontroll. Så fort inflationen sticker iväg på riktigt, då utmanar vi alla frågor. Kommer centralbankerna då släppa sina inflationsmål?”, undrade han.

Data på torsdagen visade att USA:s KPI-inflation steg till 5,0 procent i maj och kärn-KPI-inflationen till 3,8 procent. Utfallen var högre än marknaden räknat med.

Sarwe tog emot beskedet ”med glädje höll jag på att säga”, eftersom Nordea länge trott på högre inflation än konsensus.

Deras prognos grundade sig till en del på baseffekter, och en del på andra speciella effekter, som många andra bedömare har underskattat, som kraftiga prisuppgångar på exempelvis begagnade bilar.

”Poängen är att om man gjort inflationsanalys över USA historiskt så går det att se de här sakerna innan… det här var ju inte sista gången som detta går upp, det kommer att gå upp ungefär lika mycket även nästa månad. Det var inte så jättesvårt att klura ut att folk haft en för låg syn på inflationen på kort sikt”, sade han.

Mikael Sarwe framhöll att den stora frågan är om den här inflationen kommer att bita sig fast eller om den kommer att falla ner under 2 procent igen i höst.

Han sade att man kan hålla med centralbankerna om att det automatiskt blir stora prisuppgångar efter de kraftiga prisfallen när ekonomierna stängdes ner, och att dessa är tillfälliga.

”Det ska man inte reagera på direkt, det håller jag med om. Problemställningen är att även om det är baseffekter som driver upp inflationen till viss del så är det inte bara det, vår vy är att vi kommer att ligga kvar med de problemen ganska länge”, sade han.

”Vi har leveranskedjor som inte fungerar och lagernivåer i hela världen som är extremt låga. När vi nu börjar öppna upp ekonomierna och vi alla ska ut och ha kul så finns inte riktigt de produkterna vi ska köpa och det kommer att driva priserna. Normalt löser man inte det här i en handvändning, vilket centralbanker ser ut att räkna med nu. Det brukar ta nåt år”, fortsatte Mikael Sarwe.

Han lyfte också fram frågeställningen att när priserna stiger så ser man att inflationsförväntningarna också stiger, vilket i nästa led kommer att påverka löneförhandlingar.

Strategichefen tror inte på hyperinflation, eftersom detta inte var en traditionell recession, utan handlade om ”en engångschock, en sjukdom” och när sjukdomen är botad kommer ekonomierna snabbt tillbaka till läget före krisen.

”Läget innan krisen var faktiskt det att arbetsmarknadsstatistik indikerade både i USA och Europa att det fanns ett lönetryck som var på väg upp… där är vi ju tillbaka ganska snart”, sade han i intervjun.

Sarwe ser en kombination av att inflationen delvis hoppar upp av tekniska skäl, men att vi samtidigt kommer att ha en arbetsmarknad som är betydligt tightare än centralbankerna räknar med ganska snabbt – ”det kommer förmodligen inkorporeras i form av löneförväntningar. Löneökningstakten kommer nog hoppa upp rätt rejäl de kommande åren jämfört med vad vi varit vana vid de sista tio åren”.

”Då är min tro att den här synen att det är en tillfällig inflationspuckel som faller tillbaka, den kommer att vara sann till viss del. Vi kommer inte ha en inflation på 5 procent i USA kommande år, men jag tror inte att vi kommer att trilla ner en bra bit under 2 procent som många räknar med.”

Federal Reserve kommer att gå först och för varje inflationssiffra kommer de att komma närmare beslut om att börja dra ner på tillgångsköpen, även om en räntehöjning dröjer, enligt Mikael Sarwe.

I slutet av sommaren tror Nordea att Fed beslutar om att dra ner på obligationsköpen och att den amerikanska tioårsräntan stiger till 2 procent så småningom i år.

På frågan om det kommer att gå att höja räntorna utan att det leder till en ekonomisk kollaps svarade Mikael Sarwe att ”det kommer vi kunna göra, men det kommer att behöva ske väldigt långsamt”, eftersom skuldberget som över tid ska betalas av mot högre räntor byggts upp mer och mer kris efter kris.

För svensk del ser han inte samma utveckling som i USA, ett skäl är att vi inte har stimulerat lika hårt som USA, ”så vi har inte samma pengapåse att spendera som där”, ett annat är att kronförstärkningen det senaste året håller tillbaka inflationen, och dessutom var det väldigt låga löneökningar i den senaste avtalsrundan.

Mikael Sarwe tror samtidigt att det blir lättare att få upp inflationen i euroområdet, eftersom man redan ser tecken på stigande löner där, och samtidigt påminde han om att Riksbanken följer ECB närmare än de följer Fed.

 

Trading Direkt om bitcoin – och teknisk analys

 

Därefter gjorde Tobbe Rosén teknisk analys på index, råvaror, valutor och tittarönskemål. Avslutningsvis intervjuades Avanzas Sparekonom Nicklas Andersson om den genomsnittlige spararen.

Christoffer de Geer om:

Hur kinesiska regleringar påverkar Bitcoin-nätverket.

Andelen kriminella transaktioner.

Energikonsumtionen som krävs för att underhålla nätverket.

Alternativa kryptovalutorna Dogecoin och Cardano.

Kryptobolagen Goobit, Safello, Quickbit och Arcane.

Teknisk analys i avsnittet: OMXS30, S&P500, DAX, EUR/SEK, USD/SEK, GBP/SEK, Guld, Koppar, Silver, Amex Exploration, Ascelia Pharma, Byggpartner, Chordate, DNO, Eolus Vind, Hexagon, Kinnevik, Ovzon, SCA, Tobii, Xylem, Zignsec.

Bolag/Fonder som nämns i intervjun med Nicklas Andersson: Investor, Volvo, Kinnevik, Embracer, SAS, Evolution, Embracer, Spiltan Aktiefond, Handelsbanken Hållbar Energi, Swedbank, Nordea.

 

Trading Direkt: Om återköpsfesten på börserna

 

Återköpsprogrammen har stått som spön i backen under våren och till och med kritikern Warren Buffett, finansmogul och vd för investmentbolaget Berkshire Hathaway, har gjort halv halt i sitt ondgörande över fenomenet.

Bland svenska börsbolag har inte heller aptiten avtagit, trots rekordvärderingar på börsen och det faktum att det i teorin är dumt att återköpa aktier i högt värderade bolag.

Erik Penser Banks förvaltningschef Jonas Thulin tog över taktpinnen och gick igenom en ny buyback-strategi i programmets andra del, vilket följdes av Tobbe Roséns tekniska analys med 14 tittarönskemål.

Därefter samlade Joakim Rönning ihop intrycken från SEB:s makrodragning under morgonen, och gick också igenom tisdagens börsutveckling.

Aktier som nämns i sändningen: ABB, Alfa Laval, Nordea, Swedish Match, Fingerprint, Kinnevik, Astra Zeneca, Sobi, Catena Media, Better Collective, Hövding, Aegirbio.

Teknisk analys i programmet: OMXS30, S&P500, DAX, USD/SEK, EUR/SEK, GBP/SEK, Guld, Silver, Koppar, Olja, Saab, Millicom, VNV Global, Evolution, Sivers, Metacon, Azelio, Resurs, TF Bank, Sinch, Dometic, Nibe, Swedish Match, Vicore Pharma.

 

Trading Direkt: ”Hög tid köpa bankaktier”

 

Veckans stora makrohöjdpunkt var Federal Reserves räntebesked, något makroredaktionens chef Mikael Sandbladh kommenterade i sändningens andra del.

Tobbe Rosén dök också vanan trogen upp i sändningen och analyserade tittarönskemål, banker, den amerikanska 10-årsräntan och svepet av index, råvaror och valutor.

Aktier som nämns i sändningen: Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken, Astra Zeneca, Swedish Match, SCA, Hexagon, RNB, WESC, Odd Molly, G5.

Aktier analyserade av Tobbe Rosén: Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken, JP Morgan, Citi, Angler Gaming, Astra Zeneca, Betsson, Bimobject, Kambi, Swedish Stirling, Telia, Thule.